<p>Tidigare forskning har visat att ledare på högre nivåer har effekt på alla nivåer i organisationen, så kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap går till har ägnats liten uppmärksamhet. Syftet med studien är att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap påverkar och fungerar i sjukvården. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem män, 49-60 år). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod. Resultatet visar att verksamhetschefen planerar och sedan påverkar medarbetarna på två sätt: Via underlydande chefer och genom mer direkt kontakt, utan underlydande chefer. De identifierade påverkansvägarna och aktiviteterna för att påverka stöds av tidigare forskning. Samtidigt visas på nya aspekter av indirekt ledarskap: Dels att påverkan sker via nyckelpersoner vilket bedöms vara en följd av organisatoriska förhållanden, dels arbetet med förankring och samhörighet vilket bedöms vara kontextberoende.</p>

Tidigare forskning har visat att ledare på högre nivåer har effekt på alla nivåer i organisationen, så kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap går till har ägnats liten uppmärksamhet. Syftet med studien är att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap påverkar och fungerar i sjukvården. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem män, 49-60 år). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod. Resultatet visar att verksamhetschefen planerar och sedan påverkar medarbetarna på två sätt: Via underlydande chefer och genom mer direkt kontakt, utan underlydande chefer. De identifierade påverkansvägarna och aktiviteterna för att påverka stöds av tidigare forskning. Samtidigt visas på nya aspekter av indirekt ledarskap: Dels att påverkan sker via nyckelpersoner vilket bedöms vara en följd av organisatoriska förhållanden, dels arbetet med förankring och samhörighet vilket bedöms vara kontextberoende.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide. Resultatet visade att både verksamhetscheferna och undersköterskorna upplevde krav i sitt arbete, dock på olika sätt. Gällande upplevelsen av stöd och hjälp från kollegor, visade det sig att majoriteten av respondenterna upplevde sig ha det, dock med undantag från en verksamhetschef som arbetade mycket ensam. Att arbeta på ett äldreboende, upplevdes som stressigt och ibland psykiskt påfrestande bland samtliga respondenter.

Studiens syfte har varit att få en ökad insikt i hur verksamhetschefer, inom HVB, ser på socialpedagogers kompetens i arbetet och i relation till utbildning, arbetsuppgifter och kunskap. Studien tar sin metodologiska utgångspunkt i hermeneutiken och fenomenologin då avsikten varit att söka förståelse i hur den socialpedagogiska kompetensen förstås och tolkas av verksamhetschefer inom HVB. Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts vid insamlandet av empirin. Fyra intervjuer har genomförts med fyra olika verksamhetschefer inom HVB-hem. I vår studie har vi utgått från Andrew Abbott och Thomas Brantes tolkning av professionsteorin. I studiens resultat går det att tyda att universitetsutbildade socialpedagoger besitter kompetens som folkhögskoleutbildade saknar, exempelvis högre teoretisk förankring, mer analytisk förmåga samt ett mer kritiskt tänkande. Resultatet framhåller att juridik är den kompetens som saknas för socialpedagoger oavsett utbildningsnivå. Majoriteten av verksamheterna i studien har krav på sig från IVO och Socialstyrelsen att en större andel av personalen ska inneha en minst treårig universitetsutbildning. Det framgår i resultatet att det finns en tro på att behandlingsinsatser kommer att öka i form av öppenvård. Detta framhålls som gynnsamt men att det också finns farhågor i relation till öppenvårdens öppettider. Slutsatser som kan dras är att det finns en god kunskap kring skillnaderna mellan en folkhögskoleutbildad socialpedagog och en universitetsutbildad. Avsaknaden av juridiken är av mindre relevans för socialpedagogers anställbarhet. En annan slutsats som kan tydas är att verksamhetschefer inom HVB värdesätter att ha en blandning av professioner i personalgruppen, detta ses som gynnsamt för verksamheten. En sista slutsats är att socialpedagogens mest betydande bidrag i sitt yrkesutförande inom HVB är det klientnära fokuset, oavsett utbildningsnivå.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa det eventuella motstånd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med lägre yrkesexpertis än sina anställda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bör ha och vad det är som gör att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap.  Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motstånd som kan finnas med att ha en icke läkare som chef, inte existerade i de fall vi undersökte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bör ha är egenskaper som att vara personlig, omtänksam, att styra med hjärtat, lyssna på sina medarbetare, besitta kompetens och är inte vara rädda för att ta beslut och agera då det krävs.

Syfte med studien är att undersöka hur det sociala stödet upplevs av verksamhetschefer i den privata äldreomsorgen och om stödet har betydelse för att bibehålla ett hållbart arbetsliv.Studien undersöker vilken typ av socialt stöd och från vem som verksamhetscheferna upplever att de får stöd ifrån.Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer som arbetar på olika äldreboenden inom samma organisation. I intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som används i studien är krav-kontroll-stöd och James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd.I huvudresultat framkommer det att verksamhetscheferna upplever att socialt stöd har stor betydelse för att kunna ha ett hållbart arbetsliv som chef. Cheferna uppger att deras sociala stöd främst kommer från regionchef, HR-center, kollegor, gruppchefer och medarbetare.Stödet som verksamhetscheferna får är främst ett värderande och informativt stöd. Generellt upplevs stödet bra men brister finns ibland i det emotionella och värderande stödet. Resultatet av vår studie konfirmerar vad tidigare forskning säger, vilket är att socialt stöd har stor betydelse för att chefer ska kunna bibehålla ett hållbart arbetsliv och att hälsan kan påverkas positivt av socialt stöd.

Abstract: Health libraries have received relatively little attention, and not much has been studied regarding their operations. Thus the aim of this bachelor thesis is to gain an increased understanding of the placement of health libraries within the health care system, through interviews with managers about their perceptions of what possibilities and challenges that comes with the placement. Methods: The study was conducted on six different health care libraries, through telephone interviews with the managers for said libraries. The interviews were then analysed through deductive thematic analysis, based on elements from Jacobsen &amp; Thorsvik’s Comprehensive organization model. Findings: On the whole, the managers were content with the placement of the health libraries within the organization structure and stated that they found the communication to and from the management of the health care system satisfactory, though with room for improvement. It was also noted that while the managers did think that the health library had received more recognition from both management and health care professionals due to increased need of electronic resources for evidence-based medicine, they still competed with outdated prejudices and ignorance on the duties of health libraries and health librarians. This ignorance, coupled with a lack of law ordained missives, were considered the greatest challenges that the health libraries had to face. However, the managers were despite these challenges hopeful regarding the future role of health libraries within the system, citing both a greater need of their services, as well as a growing understanding of how they can contribute.

<p>Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.</p><p>Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.</p><p>Jag har sökt svar på följande frågeställningar:</p><p>• Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?</p><p>• Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?</p><p>Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.</p><p>Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling.</p> / <p>A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations.</p><p>The following issues have been looked into:</p><p>• Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession?</p><p>• How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge?</p><p>This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed.</p><p>The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the</p><p>system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.</p>

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Jag har sökt svar på följande frågeställningar: • Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession? • Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet? Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter. Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling. / A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations. The following issues have been looked into: • Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession? • How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge? This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed. The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.