I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas. Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå? Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar. Materialet är baserat på personer som föddes 1953 och var mantalsskrivna i Stockholm den 1 november 1963. Urvalet omfattar 7305 individer och består endast av män. Vid analysen av resultaten presenteras deskriptiv information, en korrelationsmatris och en linjär regressionsanalys. I den senare av de tre studeras faderns inkomst, hälsa och den sociala klassens inverkan på utbildningsnivå och varandra. Resultaten i undersökningen visar att det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och utbildningsnivå, vilket styrks av tidigare forskning. Förvånande är att resultaten som kopplas till hälsa går emot tidigare empiri. I denna studie återfinns ingen påverkan av hälsa på sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivå

Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt. Datamaterialet som används är “Stockholm Birth Cohort” (SBC), vilket är resultatet av en sannolikhetsmatchning mellan två avidentifierade material. Materialet består av longitudinell kohortdata som sträcker sig från år 1953 till år 2008. Analysmetoden i föreliggande studie är multipel logistisk regressionsanalys vilket är lämpligt då utfallsvariabeln har gjorts binär. Resultatet som nås är att det existerar ett signifikant samband mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni, även när sambandet kontrollerats för föräldrarnas socioekonomiska klassposition, psykiska hälsa, utbildning, inkomst, alkoholmissbruk samt familjetyp och kohortmedlemmens kön. Då denna infallsvinkel är relativt outforskad är detta resultat därför ett relevant bidrag till forskningsfältet. Vidare har försök gjorts att undersöka riktningen på detta samband och utifrån genomförda tester verkar det som att både kausalitets- och selektionsteorin har ett förklaringsvärde beroende på ifall klassposition mäts utifrån föräldrarnas eller individens klassposition. Rimligtvis är socioekonomisk klassposition och schizofreni ömsesidigt sammanlänkande över individens livsförlopp.