Sjuksköterskors ansvar är att främja hälsa och lindra lidande. En bristande patientsäkerhet kan leda till att patienter utsätts för vårdlidande. För att förbättra patientsäkerheten måste sjuksköterskor rapportera risker och avvikande händelser till vårdgivaren. Trots en lagstiftad skyldighet att rapportera risker och avvikelser är det många sjuksköterskor som inte gör detta. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors avvikelserapportering. Studien gjordes med integrerad metod och analysmaterialet bestod av 26 artiklar. Fyra huvudkategorier beskriver hindrande faktorer. Tre huvudkategorier beskriver främjande faktorer. Sjuksköterskor beskrev att hinder för att rapportera risker och avvikelser kunde vara olika rädslor, arbetsmiljön, bemötandet från patienter, kollegor, organisation och ledning, kunskapsluckor i utbildningen om avvikelserapportering, kulturen på arbetsplatsen och utebliven återkoppling. De främjande faktorerna var att sjuksköterskorna önskade en stödjande ledning, öppen och tillåtande kultur och att de hade kunskap om vad avvikelserapportering innebär. Det är viktigt att sjuksköterskors arbetsmiljö är tillåtande. Om sjuksköterskor vågar rapportera risker och avvikelser upprätthålls en hög patientsäkerhet. För att vidare kunna arbeta med utveckling av sjuksköterskors avvikelserapportering inom svensk hälso- och sjukvård behövs fler studier i svensk kontext göras.

Bakgrund: En av sjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård och detta ska konstant genomsyra omvårdnaden. Men det inträffar vårdskador och då är det inte bara patienten som drabbas utan även vårdpersonalen. Arbetsgivaren har då ett ansvar för att vårdpersonalen som varit involverad i vårdskada, även kallat ”second victim”, får stöd. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av stöd på samt utanför arbetsplatsen efter att ha varit involverad i vårdskada. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar utfördes i CINAHL och PubMed, där tio relevanta artiklar påträffades. Dessa kvalitetsgranskades varefter tre bedömdes ha hög kvalitet och sju ha medelhög kvalitet. En innehållsanalys utfördes i fem steg. Resultat: Fem kategorier kunde urskiljas; Avlastande samtal, Rättvist bemötande, Bekräftelse av kliniskt självförtroende, Känslomässigt stöd samt Rutiner och riktlinjer för stöd. Dessa beskriver de behov som vårdpersonal har efter att ha varit involverad i vårdskada.Konklusion: Chefen behöver aktivt arbeta med att skapa en arbetsmiljö med öppenhet där behoven kan tillgodoses för att vårdpersonalen ska kunna återhämta sig och återfå sitt kliniska självförtroende för att stanna kvar på sin arbetsplats. Nyckelord: Patientsäkerhet, ”second victim”, sjuksköterskor, stöd, vårdskada, vårdpersonal. / Background: One of the key competences of the registered nurse is patient safety which should permeate the patient care. But adverse events are a reality and when it occurs not only the patient comes to harm but also the health care professional. The employer has the responsibility to take care of the healthcare professionals involved in adverse events, “second victims”, and give them the support needed. Aim: To describe the health care professionals´ experiences of support at work but also outside after an adverse event. Method: The study was carried out as a literature review with a qualitative approach. Database searches were made in CINAHL and PubMed, ten relevant articles were found. The quality of these were examined and three of them showed high quality and seven of them showed medium high quality. A content analysis was made in five steps.Results: Five categories were distinguished; Relieving discussions, Fair treatment, Clinical self-confidence, Emotional support and Routines and guidelines regarding support. These describes the needs that healthcare professionals have after being involved in an adverse event. Conclusion: The employer has to build a working environment permeated by openness where the health care professionals can recover and regain their clinical self-confidence in order to continue working. Keywords: Adverse event, health care professionals, nurses, patient safety, ”second victim”, support.

Bakgrund: Vårdskador är ett allvarligt problem inom svensk hälso- och sjukvård, vilket leder till onödigt lidande hos patient, ökad vårdtider, onödig användning av resurser och ökade kostnader. Vårdrelaterade infektioner står för det flesta fall av vårdskador, varav perifer venkateter (PVK) står för de flesta fall av kärlrelaterad komplikation, tromboflebit. Syfte: Att undersöka hantering av perifera venkatetrar avseende skötsel, dokumentation och förekomst av tromboflebit. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data inhämtades på medicinavdelningar med hjälp av strukturerade observationer genom bedömningsinstrument PVC-ASSESS, där 80 PVK ingick i studien. Resultat: Endast en PVK var fullständigt märkt med "perifer venkateter", datum, tid och signatur på fixeringsförbandet. Fixeringsförbandet fäste väl vid huden hos hälften av samtliga PVK, likaså hade hälften av samtliga förband blod under insticksstället. Vanligaste PVK storlek som användes var storleken 1.1 millimeter (rosa). Enbart en PVK var överförd mellan patientens samtliga journaler: ambulansjournal, akutjournal och datajournal. PVK som placerades på ambulans och akuten använde större PVK nål jämfört med på avdelning. Av 80 PVK hade 51 PVK tecken på tromboflebit. Palpationssmärta upplevdes av 25 patienter. Högst frekvens av tromboflebit kunde ses i åldersgruppen 61-80 år. Lägst frekvens av tromboflebit fanns när PVK placerades på handryggen, medan högst frekvens fanns när PVK placerades på underarmen och armvecket. Slutsats: För en minskning av tromboflebitfrekvens behöver hantering av PVK avseende skötsel och dokumentation förbättras. Ytterligare studier behövs för kunskap om orsakssamband till tromboflebit. Ett standardiserat bedömningsinstrument till exempel PVC ASSESS behöver enhetligt användas på klinik och tydlig definition av tromboflebit behöver utvecklas.

Bakgrund: God vård karaktäriseras av en hög patientsäkerhet. En vårdkultur där stor vikt läggs på att arbeta preventivt för att minska vårdskador har visat sig leda till bättre vårdresultat. Varje år drabbas en mängd patienter av vårdskador som kan resultera i förlängda sjukhusvistelser och i värsta fall en patients död. En vårdskada innebär inte bara ett lidande för patienter och anhöriga, de orsakar även stora  kostnader för samhället. Säker vård är en av de legitimerade sjuksköterskornas kärnkompetenser, trots det kan sjuksköterskor begå oönskade misstag som hotar patientens liv och välbefinnande, det kan även ha negativa effekter på sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att begå misstag som kan leda eller leder till en vårdskada. Metod: 12 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier; Att befinna sig i en turbulens av känslor och reaktioner efter misstaget, att ifrågasätta och tvivla på sin egen kompetens, att vara i behov av stöd och att aldrig glömma men att lyckas gå vidare. Sjuksköterskor upplevde starka negativa känslor och reaktioner efter misstaget. De började tvivla på om de skulle kunna fortsätta arbeta och oroade sig över konsekvenserna. Sjuksköterskor var i behov av både organisatoriskt och kollegialt stöd. Sjuksköterskor försökte hitta strategier för att hantera utmaningar efter misstaget och för att kunna gå vidare. Slutsats: Misstag inom hälso- och sjukvård innebär ett lidande för både patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskor är i behov av stöd efter att de begått ett misstag. En skuldbeläggande kultur på arbetsplatsen kan medföra dåligt mående hos sjuksköterskor som begått misstag och ökar risken för en försämrad patientsäkerhet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år drabbas cirka 110,000 patienter i Sverige av en vårdskada. Av dessa är en betydande del postoperativa sårinfektioner. Uppkomsten av postoperativa sårinfektioner är beroende av många olika faktorer och det infektionspreventiva arbetet är komplext. Utvecklandet av nya förband och förbandsmaterial sker kontinuerligt. Ett av dessa är förband med negativt undertryck som ska verka för en optimal sårläkningsmiljö. Syfte: Att undersöka om undertrycksförband minskar risken för postoperativa sårinfektioner jämfört med traditionella förband utan negativt undertryck. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultatet uppnåddes genom tabulering och narrativ syntes. Resultat: 19 studier inkluderades i den slutgiltiga syntesen. Sex av dessa visade på en statistiskt signifikant minskning av postoperativa sårinfektioner i interventionsgruppen. Det fanns en betydande heterogenitet och risk för bias i de inkluderade studierna. Slutsats: Det går ej att dra slutsatsen att undertrycksförband minskar förekomsten av postoperativa sårinfektioner i alla patientgrupper. Fler stora, väldesignade studier med fokus på att minska risken för bias samt fler studier som undersöker iNPWT-förbandens effektivitet hos specifika patientgrupper, behöver utföras. / ABSTRACT Background: In Sweden 110,000 patients every year suffer from healthcare associated injuries. A significant number of these consists of surgical site infections. The cause of surgical site infections is multifactorial, rendering its prevention a complex and multifaceted process. New surgical dressings and materials are continuously being developed. One such dressing is the incisional negative pressure wound therapy dressing (iNPWT), applied to wounds with the aim of optimizing wound healing. Objective: to evaluate the effectiveness of iNPWT dressings in reducing surgical site infections. Method: A systematic review of quantitative research studies with tabulation and narrative synthesis. Results: 19 studies were included in the final synthesis, 6 of which showed a statistically significant reduced risk of surgical site infection in the iNPWT group compared to the control group. There was a notable heterogeneity among the studies and a moderate to high risk of bias across all included studies. Conclusion: It cannot be concluded that iNPWT dressings lower the risk of surgical site infection in all populations. Larger, well-designed studies focused on lowering the risk of bias, as well as more studies looking at the effectiveness of iNPWT dressings in specific patient groups,  need to be conducted.

Det har gjorts forskning kring felexpedieringar på apotek, om deras typer, bakomliggande orsaker och potentiella åtgärder mot dem. En svensk författning, kallad lex Maria, säger att alla händelser som orsakat eller hade kunnat orsaka allvarliga vårdskador skall utredas av vårdgivaren och anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO tar ett beslut i ärendet, som tillsammans med händelsen sammanfattas i ett särskilt beslutsdokument. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka kategorier av felexpedieringar av läkemedel och andra produkter på apotek som kan leda till allvarliga vårdskador, och att ta reda på vilka av dessa kategorier som är vanligast förekommande. Detta gjordes genom att läsa samtliga lex Maria-beslut som tagits av IVO under 2016 gällande händelser på apotek. Felen som beskrevs i besluten kategoriserades utifrån ett antal kategorier som bestämts utifrån tidigare forskning kring felexpedieringar. Sammanlagt lästes 39 beslut. I dessa förekom följande kategorier av felexpedieringar, ordnade med den vanligaste först: fel läkemedel, fel dos, missat att upptäcka och korrigera förskrivarfel, fel styrka, fel patient, obehörig patient, uteblivet läkemedel, etikett på fel läkemedel, skrivit fel i datorn, fel kvantitet, fel läkemedelsform, fel iordningställning, fel tid, fel på verbal information, inte expedierat författningsmässigt. Flera av besluten sattes i mer än en av kategorierna. De fyra första kategorierna utgjorde tillsammans 60 % av de identifierade felen. Examensarbetets resultat, som till stor del stämmer överens med resultat från tidigare forskning, indikerar att lex Maria-anmälningar från apotek kan vara representativa för felexpedieringar överlag, och inte bara de som kan leda till allvarliga vårdskador. Informationen om felexpedieringar som kom fram i studien kan vara av nytta för farmaceuter och annan apotekspersonal för att de ska undvika fel vid arbete på apotek. Examensarbetets upplägg och resultat ger många uppslag till framtida forskning om felexpedieringar, inklusive deras konsekvenser, bakomliggande orsaker, och potentiella åtgärder. Dessa studier skulle vara lättare att göra om det fanns mer centralt sammanställd och allmänt tillgänglig statistik och information om felexpedieringar i Sverige, inte bara om de som kan leda till allvarliga vårdskador.

Bakgrund: Globalt inom hälso- och sjukvården skadas årligen tusentals patienter, somliga med dödligt utfall. Majoriteten av dessa skador sker inom den perioperativa vården där operationssjuksköterskan har ett ansvar att minimera risken för att en vårdskada ska uppkomma. En viktig del inom patientsäkerhets- och förbättringsarbetet är avvikelserapportering och detta är således ett viktigt ämne för vidare forskning. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga inrapporterade avvikelser inom operationssjukvård samt att undersöka eventuellt samband mellan tidpunkt och avvikelseområde. Metod: Kvantitativ retrospektiv registerstudie. Studien innefattar Centraloperation i Skellefteå och Umeå universitetssjukhus samtliga operationsavdelningar. Avvikelserna samlades in via databasen Platina och materialet behandlades med hjälp av SPSS Statistics version 23. Resultat: Resultatet visade på en signifikant skillnad (p=,000) mellan för- och eftermiddag där förmiddag var vanligast förekommande tidsintervall för inrapportering av avvikelser. De tre vanligaste avvikelseområdena representerades av: Vård och rehabilitering, kommunikation och medicinsk teknik-produkt. Av de totalt 1621 inrapporterade avvikelserna så visade inte resultatet på något signifikant samband mellan tidsintervall och avvikelseområde. Ortopedoperation i Umeå var den klinik där de flesta avvikelser var inrapporterade samt den mest avvikelsefrekventa dagen var onsdag. Slutsats: En signifikant skillnad förelåg mellan antalet inrapporterade avvikelser under för- och eftermiddagar, med förmiddagar som mest frekvent. Inget signifikant samband kunde påvisas mellan tidsintervall och avvikelseområde, dock belyser båda resultaten trender i verksamheten som ur ett patientsäkerhetsperspektiv är av värde för vidare forskning. / Background: Globally within the health care system thousands of patients get injured annually, some with a deadly outcome. The majority of these injuries occur in the perioperative care, where the theatre nurse plays an important role in patient safety. An important part within patient safety and work enhancement is adverse event (AE) reporting and therefore makes it an important topic for further research. Objective: The aim of the study was to map reported AE’s in surgical care and to examine possible correlations between time and AE area. Method: Quantitative retrospective registry study. The study includes Central Operation in Skellefteå and Umeå University Hospital’s all surgical departments. The AE’s were collected through the database Platina and the material was processed with the help of SPSS Statistics version 23. Findings: The results showed a significant difference (p=,000) between morning and afternoon where morning was the most frequent. The three most common areas of AE's were represented by: Care and rehabilitation, communications and medical technology-product. Out of the total 1621 reported AE's the result showed no significant correlation between time interval and AE area. Orthopaedic surgery in Umeå was the clinic were the most AE’s was reported and the most AE frequent day was Wednesday. Conclusion: A significant difference between the numbers of reported AE's during mornings and afternoons was present, with mornings being the most frequent. No significant correlation could be found between the time interval and the AE area, both results however highlight trends in the business which from a patient safety perspective is of valuable for further research.

Trycksår definieras av sår som uppstår när huden belastas med ett ihållande tryck som förhindrar att syre och näringsämnen når cellerna. Det är ett vanligt förekommande problem som drabbar patienter med begränsad rörlighet på grund av sjukdom och/eller behandling. Sjuksköterskors roll i det förebyggande arbetet av trycksår är att kontinuerligt bedöma risker och vidta åtgärder, för detta krävs kunskap och en positiv inställning. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskors kunskap och inställning till förebyggande av trycksår. En litteraturöversikt utfördes enligt Fribergs metod, elva kvantitativa vetenskapliga artiklar valdes då författarna bedömde att dessa besvarar studiens syfte. Dessa artiklar analyserades, jämfördes och kategoriserades i olika rubriker och underrubriker som presenteras i resultatet. Databaserna Nurse & Allied Health Database och Cinahl Complete användes. I resultatet identifierades två olika huvudrubriker: Kunskap och Inställningar till förebyggande av trycksår, under dessa rubriker finns också underrubriker. I resultatet framkom varierande kunskapsnivåer och inställningar till förebyggande av trycksår. För att begränsa trycksårs utveckling krävs det kunniga och positivt inställda sjuksköterskor, de är en viktig del av ett tvärprofessionellt team som arbetar mot samma mål: lindra patientens lidande, säkerställa en patientsäker vård och minska kostnader för hälso- och sjukvården. / Pressure ulcers are defined as ulcers that occur when the skin is loaded with a sustained pressure that prevents oxygen and nutrients from reaching the cells. It is a common problem that affects patients with limited mobility due to illness and/or treatment. The role of nurses in the preventive work of pressure ulcers is to continuously assess risks and take measures, for this, knowledge and a positive attitude is required. The purpose of this paper is to shed light on nurses' knowledge and attitudes to the prevention of pressure ulcers. A literature review was performed according to Friberg's method, eleven quantitative scientific articles were chosen when the authors of this paper judged that these answered the purpose of the study. These articles were analyzed, compared and categorized into different headings and sub-headings presented in the results. The databases PubMed, Nurse & Allied Health Database and Cinahl Complete were used. The results identified two different main headings: Knowledge and Attitude towards prevention of pressure ulcers, under these headings also received subheadings. The studies showed varied knowledge levels and attitude towards pressure ulcer and pressure ulcer prevention. To limit the development of pressure ulcers requires knowledgeable and positive nurses, they are an important part of an interprofessional team that works together towards the same goal: alleviate the patient’s suffering, ensure safe patientcare and reduce costs of health care.

Bakgrund: En stor del av vårdskadorna i Sverige beror på undvikbara händelser i samband med kirurgiska ingrepp och årligen anmäls hundratals lex Maria anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg för utredning. Riskerna i den intraoperativ vården är väl kända, men kunskapen om avvikelserna som faktiskt inträffat är liten. Syfte: Studiens syfte var att beskriva inrapporterade allvarliga avvikelser som uppstått under intraoperativ vård och lett till lex Maria anmälningar. Metod: En kvantitativ innehållsanalys av 173 lex Maria anmälningar som skett under intraoperativ vård. Pearson’s korrelationsanalys utfördes för att studera statistiska samband mellan variabler. Resultat: Vid analys av lex Maria anmälningarna framkom 11 kategorier som beskriver vilken typ av händelse som lett till allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada. De 11 kategorierna är; Operation utförd på fel sätt 17,71 %, oavsiktlig vävnadsskada 15,43 %, fel läkemedelshantering 12,57 %, kvarglömt material 11,43 %, felhantering av medicintekniska produkter 9,14 %, operation av fel område 6,86 %, felpositionering 6,29 %, förväxlad anatomi 5,71 %, brist i patientövervakning 5,14 %, kommunikationsbrister 5,14 % och fel på medicinteknisk produkt 4,57 %. Det framkom att stor del av patienterna behövt genomgå ytterligare ingrepp, fått en skadad kroppsfunktion och fått ett ökat vårdbehov, till följd av händelsen. Slutsats: Det förekommer flera risker som hotar patientsäkerheten under den intraoperativa vården och dessvärre var det en stor del av anmälningarna där patienter drabbats av allvarliga vårdskador. Resultatet kan bidra till medvetenhet om de omständighet som leder till en kirurgisk vårdskada. / Background: A large part of the healthcare injuries in Sweden are due to adverse events in surgical settings, and hundreds of adverse events (lex Maria) are reported annually to the Swedish healthcare authority for investigation. The risks in intraoperative care are well known, but knowledge of the adverse events that actually occurred is small. Aim: The aim of the study was to describe reported serious adverse events that occurred during intraoperative care and led to lex Maria reports. Method: A quantitative content analysis of 173 lex Maria reports that took place during intraoperative care. Pearson’s correlation analysis was performed to study statistic correlation between variables. Results: In the analysis of the lex Maria reports, 11 categories emerged that describe the type of event that led to serious care injury or risk of serious care injury. The 11 categories are; Surgery performed incorrectly 17,71 %, unintentional tissue damage 15,43 %, incorrect drug management 12,57 %, retained foreign objects 11,43 %, incorrect management of medical devices 9,14 %, wrong site surgery 6,86 %, incorrect positioning 6,29 %, mixed up anatomy 5,71 %, lack of patient monitoring 5,14 %, communication deficiencies 5,14 % and errors in medical device 4,57 %. It was also found that a large proportion of patients needed further surgical intervention, received an impaired bodily function and had an increased need of care as a result of the events. Conclusion: There are several risks that threaten patient safety during intraoperative care and unfortunately a large proportion of patients suffered health care injuries. The result can contribute to awareness of the circumstances that lead to a surgical care injury.

Operationssjuksköterskan utför en mängd åtgärder för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta, och alla övriga åtgärder som vidtas i vårdkedjan, fortsätter patienter att drabbas av vårdskador och så mycket som 10 procent av de patienter som genomgår en operation beräknas drabbas. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och innefattar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Vårdskador medför ett stort lidande för patienten samt höga kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. / Operationssjuksköterskor utför en mängd olika uppgifter för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta fortsätter patienterna att lida skada av vården och hela 10 procent av alla patienter som opereras beräknas vara drabbade. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och inkluderar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Sjukvårdsskador leder till stort lidande för patienten och höga kostnader för sjukvården och samhället.