Inledning/ bakgrund: I Sverige är sexualundervisning och antikonceptionsanvändning utbredd. Sverige har de senaste åren tagit emot många immigranter från olika kulturer, däribland många kvinnliga immigranter. Detta ställer nya krav på vården och rådgivningen kring antikonception och även krav på barnmorskan och hennes roll. Syfte: Kvinnliga immigranters uppfattningar kring antikonception. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med två fokusgruppsintervjuer och datamaterialet analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till tre kategorier. Kunskap och okunskap, kulturens påverkan samt tillgänglighet. Studien visade att kvinnliga immigranter hade bristande kunskaper inom antikonception och att de hade svårt att få tillgång till rätt information och att få kontakt med barnmorska. Studien visade även på att kultur påverkade antikonceptionsanvändningen i hög grad. Slutsats: De kvinnliga immigranter utgör en stor del av kvinnorna i det svenska samhället och därför finns behov av att barnmorskan får utbildning kring kulturella frågor för att ge råd och stöd till denna grupp av kvinnor. Kvinnorna vill ha mer kunskap inom området och genom att ta reda på kunskaper de redan besitter kan barnmorskan hjälpa dem vidare till att utveckla nya kunskaper. / Background: Sexual education and use of contraception is widespreade in Sweden. Recent years Sweden has received many immigrants, many of them are females. This females come from other cultures diffrent from ours. This places new demands on care and counseling of sexual education and contraception but also new demands on midwifes and their role. Purpose: Female immigrant´s perceptions of contraception. Method: The study was conducted using a qualitative method with two focus groups. The data was analyzed by latent content analysis. Results: Three categories was compiled out of the result. Knowledge and ignorance, the influence of culture and accessibility. This study showed that female immigrants had lack of knowledge in contaception and that they had difficulty accessing the right information. The study also show that the culture had an overall effekt over contraception. Conclusion: Female immigrants constitute a large number of women in swedish society, therefore there is a need for midwife to receive education on cultural issues to advise and support this group. Female immigrants want more knowledge in the field and by finding out the knowledge they already possess the midwife can help them to develop new skills.

Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur unga kvinnliga immigranter i Sverige upplever tillhörighet och/eller utanförskap vid användning av olika språk inom familj, bland vänner på arbetsplatsen och/eller i skolan. Studien bygger även på huruvida unga kvinnliga immigranters sätt att använda svenska språket, sitt modersmål samt andra språk kan kopplas till olika typer av ackulturationsstrategier. De följande socialpsykologiska teorierna används för att analysera kvinnliga immigranters upplevelser: ackulturation, symbolisk interaktionism, social identitetsteori och multikulturell identitet. Semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data, och de analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar på att modersmål har en större betydelse för respondenterna, och används mest inom familj och med umgänge. Svenska är det gemensamma språk som talas främst i skolan och/eller på arbetsplatsen. Att blanda mellan olika språk görs oftast med vänner. Det framkom även att hemlandets kultur är viktig för kvinnliga immigranters personliga identitet. Vidare visar resultatet att ackulturationsstrategier kan kopplas till kvinnliga immigranters positiva och negativa upplevelser med språk. / The purpose of the study is to create an understanding of how young female immigrants in Sweden experience belonging and/or exclusion when using different languages within the family, among friends at work and/or at school. The study is also based on whether young female immigrants' ways of using the Swedish language, their mother tongue and other languages can be linked to different types of acculturation strategies. The following social psychological theories are used to analyze the experiences of female immigrants: acculturation, symbolic interactionism, social identity theory and multicultural identity. Semi-structured interviews were used in data collection, and they were analyzed by using thematic analysis. The results show that mother tongue is of greater importance to the respondents, and is mostly used within families and with friends. Swedish is the common language spoken mainly at school and/or in the workplace. Mixing between different languages is usually done with friends. It also emerged that the culture of the home country is important for the personal identity of female immigrants. Furthermore, the results show that acculturation strategies can be linked to female immigrants' positive and negative experiences with language.