Introduktion: Cytostatika är ett vanligt behandlingsalternativ för individer som drabbats av cancer. En vanlig biverkan under och efter avslutad behandling är neurotoxiska sidoeffekter (NTS). Dessa symtom är svåra att reducera förebyggande och symtomlindrande och symtomen kan bli kvarvarande i flera år. Kunskap om biverkningar av NTS och hur det korrelerar med livskvalitet är av vikt för att öka sjuksköterskans möjlighet till att bemöta, stötta samt informera individer.  Syfte: Att beskriva hur individer som har behandlats med cytostatika graderade sina kvarvarande NTS under tre månaders tid, samt jämföra korrelationen mellan de neurotoxiska sidoeffekterna och livskvalitet.  Metod: En longitudinell studie med en kvantitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med enkäter som besvarades vid tre tidpunkter under tre månader. Två frågor valdes ut och analyserades i föreliggande studie. Huvudresultat: Resultatet som var statistiskt signifikant visade att NTS minskade mellan första och sista tidpunkten. Korrelationen mellan NTS och självskattad livskvalitet var negativ vid samtliga tidpunkter, sista tidpunkten var statistiskt signifikant. Slutsats: Resultatet som visade att NTS reducerats över tid samt att det fanns en negativ korrelation mellan NTS och livskvalitet anses vara av betydelse för sjuksköterskor i mötet med patienter. Denna kunskap kan bidra till att sjuksköterskan får utökad förståelse och därmed möter individen utifrån ett helhetsperspektiv.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades. Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats.

<p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.</p><p>Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.</p><p>Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats.</p>