Background: Commutative obstacles due to language difficulties are gradually increasing with migration. Consequences due to linguistic barriers may lead to misunderstandings or failures of information between patients and healthcare professionals. The availability of authorized hospital interpreters is significantly lower than the demand from patients who are in need for an interpreter. The Swedish Patient Act determines that all patients should be informed about their disease situation, upcoming treatment and aftercare. Aim: To describe patients' experiences of using interpreters in healthcare. Method: A systematic literature study of eleven scientific articles. Searches were made in the PubMed and CINAHL databases. Result: The analysis of included articles resulted in six themes, which were equal care, satisfaction with individualized interpreters, lack of trust, disability, fear for misunderstanding and when the interpreter is a family member. Conclusion: Patients experience access to a professional interpreter positively. However, there are significant deficiencies regarding interpreters in healthcare today. The ability to achieve person-centered care is complicated by the shortcomings that patients experience in the conversation via interpreter. Likewise, patients' ability to participate in their own care situation is complicated. / Bakgrund: De kommunikativa hindren till följd av språkliga svårigheter ökar successivt i och med migration. Konsekvenser till följd av språkliga hinder kan, inom vården, leda till att information mellan patient och vårdpersonal misstolkas eller ej framkommer. Utbudet av auktoriserade sjukhustolkar är betydligt lägre än efterfrågan från patienter i behov av tolk. Svensk Patientlag fastställer att alla patienter ska vara informerade om sin sjukdomssituation, kommande behandling och eftervård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Analysen av inkluderade artiklar resulterade i sex teman, vilka var jämlik vård, tillfredställelse med individanpassad tolk, bristande tillit, funktionshinder, rädsla för missförstånd och när tolken är en familjemedlem. Slutsats: Patienter upplever det positivt att få tillgång till en professionell tolk. Dock finns det betydande brister med tolkar inom sjukvården. Möjligheten till att uppnå en personcentrerad vård försvåras i och med de brister som patienter upplever med tolksamtal. Likaså försvåras patienternas möjlighet till delaktighet i sin egen vård.

Bakgrund: I dagens mångkulturella samhälle är det vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården att sjuksköterskan och patienten inte talar ett gemensamt språk. Detta kan vara vanligt när sjuksköterskan möter patienter som nyligen har immigrerat till ett land. Språkbarriärer mellan sjuksköterskan och patienten kan påverka den personcentrerade omvårdnaden negativt, därför är det av intresse att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom hälso- och sjukvården där ett gemensamt talat språk saknas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna användes William et al. (2011) bedömningsmall för kvalitativa studier. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av analysmetod användes för att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Resultatet i studien mynnade ut i tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorier som framkom var Fördelar och nackdelar med tolkanvändning, Strategier vid icke- verbal kommunikation samt Otillräcklig utbildning och kunskap. De sju underkategorier som framkom var Auktoriserad tolk, Anhöriga som tolk, Personal som tolk, Kroppsspråk, Tekniska hjälpmedel, Önskan om mer utbildning och Behovet av kunskapsutveckling. Slutsats: Sjuksköterskorna hade både positiva och negativa erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Det finns ett behov av att förbättra situationerna som kan uppstå när sjuksköterskan möter dessa patienter. Detta kan förbättras genom att se till att ge sjuksköterskorna möjlighet till mer utbildning inom interkulturell vård och kommunikation.

This essay focused on newly arrived girls and in which way they can participate in sports in Sweden, Vasterbotten county. Research shows that newly arrived boys in a much greater number can be a part of sports when they arrive in a foreign country compared to girls. Thirteen girls have through interviews and focus groups contributed to this study where they shared their own experiences with the sports movement in Sweden. The study wanted to bring knowledge about how they experience being a part of sport in Sweden. But also, which barriers that can appear to make participation a problem and how they thought they had been a part of the Swedish sports movement. The result showed that common barriers were problems with transport and that sports clubs weren’t very good at recruiting the girls. Although the girls thought practising sport was a very effective way of learning the Swedish language, making new friends and to become a part of the society.

Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur unga kvinnliga immigranter i Sverige upplever tillhörighet och/eller utanförskap vid användning av olika språk inom familj, bland vänner på arbetsplatsen och/eller i skolan. Studien bygger även på huruvida unga kvinnliga immigranters sätt att använda svenska språket, sitt modersmål samt andra språk kan kopplas till olika typer av ackulturationsstrategier. De följande socialpsykologiska teorierna används för att analysera kvinnliga immigranters upplevelser: ackulturation, symbolisk interaktionism, social identitetsteori och multikulturell identitet. Semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data, och de analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar på att modersmål har en större betydelse för respondenterna, och används mest inom familj och med umgänge. Svenska är det gemensamma språk som talas främst i skolan och/eller på arbetsplatsen. Att blanda mellan olika språk görs oftast med vänner. Det framkom även att hemlandets kultur är viktig för kvinnliga immigranters personliga identitet. Vidare visar resultatet att ackulturationsstrategier kan kopplas till kvinnliga immigranters positiva och negativa upplevelser med språk. / The purpose of the study is to create an understanding of how young female immigrants in Sweden experience belonging and/or exclusion when using different languages within the family, among friends at work and/or at school. The study is also based on whether young female immigrants' ways of using the Swedish language, their mother tongue and other languages can be linked to different types of acculturation strategies. The following social psychological theories are used to analyze the experiences of female immigrants: acculturation, symbolic interactionism, social identity theory and multicultural identity. Semi-structured interviews were used in data collection, and they were analyzed by using thematic analysis. The results show that mother tongue is of greater importance to the respondents, and is mostly used within families and with friends. Swedish is the common language spoken mainly at school and/or in the workplace. Mixing between different languages is usually done with friends. It also emerged that the culture of the home country is important for the personal identity of female immigrants. Furthermore, the results show that acculturation strategies can be linked to female immigrants' positive and negative experiences with language.

Bakgrund: Migration är vanligt förekommande i världen och i Sverige är invandring en stor anledning till folkökningen. När människor behöver söka sig till hälso- och sjukvården i ett nytt land så kan språkbarriärer uppstå, vilket påverkar kommunikationen. För att uppnå en god relation samt ett personcentrerat förhållningssätt i vården, så är kommunikation en betydelsefull aspekt. Ett sätt att kommunicera på vid språkbarriär är via tolk, vilket sjuksköterskor beskriver som värdefullt men ibland problematiskt. För att förbättra kommunikationen med patienter vid språkbarriärer så behöver patienters perspektiv undersökas, inte endast vårdpersonalens.  Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal inom hälso- och sjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som har valts ut till studien har uppfyllt inklusions- och exklusionskriterier, samt har bedömts vara av hög kvalitet i kvalitetsgranskning.  Resultat: Tre huvudkategorier lyftes fram under resultatanalysen; Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården, Missförstånd och konsekvenser samt Användning av tolk. Den första huvudkategorin delades in i tre underkategorier; Upplevd diskriminering, Känslor till följd av språkbarriärer och Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal. Även den sista huvudkategorin delades in i tre; Professionell tolk, Informell tolk och Andra sätt att kommunicera.  Slutsats: Språkbarriärer har stor påverkan på kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal. Detta kan av flera anledningar få negativa följder i vården. För att säkerställa en personcentrerad vård, så är vårdpersonalens bemötande och utveckling av de kommunikationssätt som finns avgörande. / Background: Migration is common in a global perspective and immigration is an important reason for the population increase in Sweden. When individuals are in need of healthcare in a new country, language barriers can arise and affect the communication. To achieve patient-centered care and a good relationship in healthcare, communication is a crucial aspect. Use of interpreters is one way to overcome language barriers, which nurses describe as valuable but sometimes problematic. To improve the communication with patients when there are language barriers, patients’ perspectives needs to be explored in addition to healthcare professionals.  Aim: To investigate patients’ experiences of communication, when there are language barriers between patients and health care professionals in health care.  Method: A literature study based on ten qualitative original articles. The databases Pubmed and CINAHL were used for data collection. The articles chosen for the study met the criteria of inclusion and exclusion. Their quality was also assessed as high in the quality analysis.  Results: Three main categories were highlighted under the analysis of the results; How language barriers affect person-centered care, Misunderstandings and consequences and The use of interpreters. The first main category was divided into three sub-categories; Experienced discrimination, Feelings due to language barriers and Preferences regarding healthcare professionals. The last main category was also divided into three; Professional interpreter, Informal interpreter and Other ways to communicate.  Conclusion: Language barriers have a big impact on the communication between patients and healthcare professionals. This can affect healthcare negatively for many reasons. The behavior of healthcare professionals and development of existing means of communication, is crucial to ensure a patient-centered care.

Bakgrund: Inflyttningen till Sverige ökar. Globalt sett är diabetes vårt störstafolkhälsoproblem. Medellivslängden ökar, därmed även gruppen immigreradepatienter med diabetes. Egenvården vid diabetes är avgörande för patientensfortsatta sjukdomsutveckling och hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva immigrerade patienters upplevelser och erfarenheter av stöd för egenvårdvid diabetes. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elvavetenskapliga artiklars resultat. Resultat: Studien visade att stödet vid egenvårdhos immigrerade patienter var otillräckligt. Följande kategorier analyserades fram;Barriärer till egenvård, Familjens betydelse och Erfarenhet av mötet medsjuksköterskan. Konklusion: Brist på patientutbildning var ett återkommandeproblem, både patienterna och dess anhöriga önskar mer utbildning för att kunnakänna stöd för att hantera sin egenvård. Patienterna saknade en merpersoncentrerad omvårdnad där sjuksköterskan hade tagit hänsyn till denimmigrerade patientens situation och integrerat dem mer i beslutsfattandeangående egenvården. / Background: The immigration to Sweden is increasing. Diabetes is globally thebiggest public health problem. Life expectancy increases, thus also within thegroup of immigrated patients with diabetes. The support and self-managementwhen having diabetes is crucial for the patient's continued disease developmentand health. Purpose: The purpose of this literature study was to describe theimmigrated patient’s experiences and perception of the support on selfmanagementwhen having diabetes. Method: A literature study with a qualitativeapproach based on the results of eleven scientific articles. Results: The studyshowed that the support for self-management in immigrant patients wasinsufficient. The following categories were analyzed; The barriers to selfmanagement,The importance of the family and The experience of the meetingwith the nurse. Conclusion: Education for both the patient and the patient's familyhas emerged as a basic prerequisite for self-care support. The result also showedthat patients lacked a more person-centered care where the nurse made them moreinvolved in their own care.

Bakgrund: På grund av ökade konflikter i världen har även migrationen ökat de senaste åren, vilket leder till nya utmaningar för vårdpersonal. Mötet med patienter som har varit med om traumatiska upplevelser i form av krig och flykt, där språkbarriärer och kulturkrockar kan bidra med ytterligare svårigheter, ställer nya/stora krav på dagens, och morgondagens, vårdpersonal. Syfte Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa vårdpersonals erfarenheter av att möta flyktingar i en vårdsituation. Metod: Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Därefter identifierades teman. Resultat: Kommunikationsproblem, skillnader i kultur samt bristen på kunskap var de svårigheter som vårdpersonalen i studierna hade erfarenhet av, och som de upplevde kunde påverka deras arbetssätt. Slutsats: Utbildning och kunskap om just den här patientkategorin krävs, och förståelse för komplexiteten, för flyktingar är inte en homogen grupp. Graden av utbildning, traumatiska händelser, risker för ohälsa och resurser att hantera den varierar, precis som hos befolkningen i övrigt, och en sjuksköterskas omvårdnadsbehandling ska vara professionellt utförd oavsett patientens bakgrund eller hens förmåga att kommunicera. / Background: Due to increased conflicts in the world migration have also increased in recent years, leading to new challenges for health professionals. The meeting with patients who have been through traumatic experiences in the form of war and escape, where language barriers and cultural clashes could contribute to additional difficulties, sets new/substantial demands on the healthcare professionals of today, and tomorrow. Method: Literature review based on scientific articles that were reviewed to determine their quality and then analyzed. Themes have subsequently been identified. Aim: The aim of this study was that through a literature reviews illustrate the healthcare professionals’ experiences to meet refugees in a care situation. Result: Communication problems, differences in culture and the lack of knowledge were the difficulties caregivers in the studies had experienced and which they felt could affect their work. Conclusion: Education and knowledge of this particular category of patients is required, and an understanding of the complexity, the refugees are not a homogeneous group. The level of education, traumatic events , risk of illness and the resources to manage it varies , just as in the general population , and nursing treatment should be professionally executed regardless of the patient's background or his or hers ability to communicate.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilka kommunikationsbarriärer som finns på vårdcentraler i ett segregerade områden i Sverige, samt hur man arbetar med dessa barriärer. Jag har ställt mig två frågor; Vilka kommunikationsbarriärer finns på en vårdcentral i ett segregerat område? Hur hanterar vårdcentralernas personal kommunikationsbarriärer?   Arbetet bygger på en kvalitativ fältstudie som jag utfört på två vårdcentraler lokaliserade i segregerade områden i Sverige. Jag har gjort både observationer och deltagande observationer samt haft både informella och semistrukturerade samtal med flera anställda på båda vårdcentralerna för att samla in data. I resultatet behandlar jag användandet av tolk samt de fem olika barriärer som jag identifierat; språkbarriären, kunskapsbarriären, förståelsebarriären, kulturbarriären och erfarenhetsbarriären. Resultatet visar att barriärerna yttrar sig på många olika vis och att personalen ofta behöver vara kreativa i sitt sätt att hantera dem. Det är vanligt att vårdtagarna inte talar och/eller förstår svenska samt inte har kunskap om det svenska sjukvårdsystemet och inte vet vad en vårdcentral är. Det är också vanligt att de saknar eller har bristande kunskaper om människokroppen, sjukdomar och behandlingar. Tolkar fungerar bra som en mellanled för att förstärka kommunikationen och minska risken för missförstånd, men användning av tolk kan också vara krångligt och det kan vara svårt att få tag på en bra tolk i tid. Kommunikationsbarriärerna som uppstår ökar risken för missförstånd och misstro vilket kan leda till försämrad vårdkvalitet. Missförstånd kan leda till att vårdtagaren inte kan följa behandlingsplanen som det var tänkt och misstro kan leda till att vårdtagaren väljer att avstå helt eller delvis från behandling. För förhindra detta är vårdtagarna noggranna med att ta sig extra tid åt att förklara, diskutera med och lyssna på vårdtagaren. Arbetet med förtroende är väldigt viktigt då ett dåligt möte kan leda till att en hel krets i upptagningsområdet får en försämrad syn på vårdcentralen. Detta då många av vårdtagarna har en väldigt stark personlig sektor som de beslutar kring sjukvård, behandlingar och åsikter om dessa tillsammans med. Ett bra möte kan leda till stora förändringar och därför jobbar vårdcentralerna extra hårt för att skapa goda erfarenheter för vårdtagarna. / The purpose of this paper is to investigate and analyze which communication barriers exist in health centers in segregated areas in Sweden, and how to handle these barriers. I have asked two questions: Which communication barriers are there in a health center in a segregated area? How does healthcare staff handle communication barriers?  The work is based on the qualitative field study that I have carried out at two health centers located in segregated areas in Sweden. I have made both observations and participatory observations and held both informal and semi-structured conversations with several employees at both health centers to collect data. In the result, I process the use of an interpreter and the five different barriers that I have identified: the language barrier, the knowledge barrier, the barrier of understanding, the culture barrier and the barrier of experience. The result shows that the barriers manifest themselves in many different ways and that the staff often needs to be creative in its way of handling them. It is common for the recipients to not speak and / or understand Swedish and to not have knowledge of the Swedish healthcare system or what a health center is. It is also common that they lack or have insufficient knowledge of the human body, diseases and treatments. Interpreters work well as intermediaries who can enhance communication and reduce the risk of misunderstanding, but the use of an interpreter can also be difficult, and it can be difficult to get access to a good interpreter on time. The communication barriers that arise increase the risk of misunderstandings and mistrust which can lead to a deterioration in care quality. Misunderstandings can lead to the recipient not being able to follow the treatment plan as intended, and mistrust can lead to the recipient choosing to abstain wholly or partly from treatment.  To prevent this, the staff is careful to take extra time to explain, discuss and listen to the patient. The work on trust is very important as a bad meeting can lead to negative attitudes in large groups of people towards the health center. This is because many of the recipients are part of a very strong personal sector, which has a great influence on how health care and treatments are perceived. A good meeting can lead to major changes and therefore the health centers work extra hard to create good experiences for the health care recipients.

Experter hävdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivå) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgänglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan använda den för att läsa e-post, surfa på Internet, logga in på sociala nätverk som Facebook och Twitter, läsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lä- rare samt män och kvinnor om användningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsätt där datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. När det gäller studenter och lärare, har vi utgått från Prensky’s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter. I denna mening, ville vi ta reda på om det fanns signifikanta skillnader mellan dem som är födda 1980 eller senare och de som är födda före 1980. Resultaten visar att studenterna har en mer positiv attityd till användningen av smartphones i högre utbildning jämfört med lärare. Den visar också att kvinnor har en mer positiv inställning till användningen av smartphones i högre utbildning jämfört med män. / Experts argue that smartphones will become increasingly common in higher education (University Level), thereby making teaching more flexible and accessible to students. A smartphone works like a PDA and you can use it to read email, surf the Internet, log on to social networks such as Facebook and Twitter, read news, play games, solve crossword puzzles, shoot and record videos, and more. The aim of this thesis was to examine the differences in attitudes between students and teachers as well as men and women on the use of smartphones in higher education. As for students and teachers, Prensky's (2001) theory of digital natives and digital immigrants was used. In this sense, we wanted to find out if there were significant differences between those who were born in 1980 or later and those who were born before 1980. The results reveal that students have a more positive attitude towards the use of smartphones in higher education compared to teachers. They also show that women have a more positive attitude towards the use of smartphones in higher education compared to men.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa tillhör samhällets mest sårbara grupper och löper hög risk att utveckla mental ohälsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna är underrepresenterade inom den psykiatriska vården och det råder ett missförhållande mellan behovet av och tillgången till vård för dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av den mentala ohälsan och hinder för vård hos immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa ur ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv. Metod: Tio kvalitativa studier och två studier med mixad metod har granskats och analyserats. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori har använts för att lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå. Resultat: Tre teman identifierades: Den mentala ohälsan, Hinder för vård och Kulturellt betingade attityder. I resultatet framkom att grupperna lider av mental ohälsa relaterat till erfarenheter genom migrationsprocessen. Bristfällig information, kommunikationssvårigheter och bristande tillit till vårdpersonalen ledde till hinder i vården. Dessutom framkom att stigmatisering, religiösa övertygelser och könsroller påverkade fokusgruppens syn på mental ohälsa. Slutsats: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa är högriskpatienter för mentala ohälsotillstånd men strukturella och personliga faktorer hindrar dem att erhålla vård. Som sjuksköterska är det viktigt att inta en aktiv roll och ha kunskap och förståelse kring dessa människors upplevelser och kulturellt betingade attityder kring mental ohälsa. Klinisk betydelse: Genom att belysa en marginaliserad patientgrupps upplevelser av att leva med mental ohälsa och erhålla vård i en ny kulturell kontext ökar sjuksköterskans medvetenhet om dessa människors situation. Detta kan leda till en bättre vård för dessa patienter. / Background: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants belong to society's most vulnerable groups and are at high risk of developing mental health problems. The groups are underrepresented in psychiatric care and there is a disproportion between the need and the availability of care for these patient groups. Aim: The aim was to examine the experience of mental illness and barriers for access to healthcare of immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants from a transcultural nursing perspective. Method: Ten qualitative studies and two mixed-method studies were reviewed and analysed. Leiningers transcultural nursing theory was applied to enable a higher level of abstraction. Results: Three themes were identified: The mental illness, Barriers for care and Culturally influenced attitudes. The result showed that the groups suffered from mental illness related to experiences through the migration process. Inadequate information, communication difficulties and a lack of trust in the medical staff led to obstacles in healthcare. Stigma, religious beliefs and gender roles affected the focus group's view of mental illness. Conclusion: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are at high risk for developing mental illness but structural and personal factors preventing them to receive treatment. Nurses should take an active role and gain knowledge about experiences and culturally conditioned attitudes about mental illness among patients. Clinical significance: Highlighting the experience of living with mental illness and obtaining care in a new cultural context, increases the nurses’ knowledge about the marginalized patient group.