No description available.

No description available.

<p>Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.</p>

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald? Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete. Den ena skolan har ett tydligt mångfalds och värdegrundsarbete eftersom eleverna på skolan har behov av ett sådant arbete, medan den andra skolan inte har upplevt några negativa uppfattningar i samma grad och arbetar inte lika systematiskt med mångfald och värdegrundsfrågor. Skolledningen har inte den kompetens som behövs för att stödja sina lärare pedagogiskt därför vänder sig lärare till sina kollegor för stöd.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.

Bakgrund: Den kulturella mångfalden har ökat bland hälso-och sjukvårdens patienter. Kulturen har betydelse för patientens hälsa och det är därför betydelsefullt att sjuksköterskor kan vårda över kulturgränser. Det påverkar samspelet mellan patient och sjuksköterska och hur väl de förstår varandra.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från olika kulturer.   Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler. I dataanalysen gjordes en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2009).   Resultat: Två kategorier och åtta underkategorier identifierades i studien.  Kategori ett är erfarenheter av Komplexa vårdsituationer med underkategorierna; Språkliga barriärer försvårar vårdandet, Patienter har olika uttryckssätt och Patienter har varierande förväntningar på vården. Kategori två är erfarenheter av att Se individen med underkategorierna; Sjuksköterskors egenskaper påverkar bemötandet, Sjuksköterskors kunskap påverkar förståelsen, Stress och dagsform påverkar förståelsen, Organisatoriska faktorer påverkar förståelsen och Patientens sociala situation varierar.   Slutsats: Det kan uppstå komplexa situationer i vården av patienter från olika kulturer. Många faktorer så som kunskap, stress och organisation påverkar sjuksköterskors förståelse för patienter. Det är viktigt att se individen. Reflektion i ämnet bidrar till att öka sjusköterskors medvetenhet, kunskap och förståelse för kulturens betydelse i vården.   Nyckelord: Kulturell mångfald, Intervjuer, Omvårdnad, Primärvård, Sjuksköterskors erfarenheter

The purpose of this study is to show how opportunities for influence and participation through parenting in preschool, where parents have different cultural background than Swedish, is constructed by preschool teachers and preschool directors. The present study is based on a quality approach with semi-structured interviews as a method. Four preschool-teachers and two preschool directors were interviewed. I interviewed the informants about how they reason about parental cooperation and what opportunities for influence and participation the parents with different cultural background have. The results of the study show that preschool teachers and directors have a conscious attitude towards cultural diversity. Communication difficulties and lack of knowledge about the preschool´s assignments emerged as the elements that make collaboration more difficult. The result, however, shows creativity, strong will and cultural openness among other qualities of preschool teachers and directors. They have developed an intercultural perspective, though to varying degrees. Employees with different cultural and linguistic backgrounds are appreciated from both preschool-teachers and the directors. Their presence, linguistic and cultural knowledge facilitate the work of collaboration. The study also shows that parents have chances to participate, while their influence is limited to preschool survey and PTAmeetings. The preschool teachers, however, hope that parenting cooperation would be expanded with the help of the Schoolplattform.

Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten. Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald. Resultatet visar att respondenterna huvudsakligen knyter begreppet kulturell mångfald till skillnader mellan länder, även om kultur också innebär olikhete ri synsätt, livsstil, uppväxtvillkor etc. Förskollärarna anser sig i stort sett förberedda för att möta och arbeta med barn från olika kulturer samtidigt som de gärna vill skaffa sig ytterligare kunskaper om andras kultur.

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten.</p><p>Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald. Resultatet visar att respondenterna huvudsakligen knyter begreppet kulturell mångfald till skillnader mellan länder, även om kultur också innebär olikhete ri synsätt, livsstil, uppväxtvillkor etc. Förskollärarna anser sig i stort sett förberedda för att möta och arbeta med barn från olika kulturer samtidigt som de gärna vill skaffa sig ytterligare kunskaper om andras kultur.</p>

Dagens förskola är under förändring. Allt fler familjer har anlänt till Sverige som flyktingar och barnen börjar i förskolor runtom i landet. Förskolans läroplan, Lpfö 98 (rev. 2016) beskriver att förskolans pedagoger ska arbeta med att synliggöra kulturella skillnader och värderingar i barngrupperna för att gynna barnens förutsättningar för att leva i ett internationaliserat samhälle. Studiens syfte är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskolepedagoger ser på arbetet med att möjliggöra förståelse och öppenhet hos barn om kulturell mångfald. Frågeställningar som använts är: Vad är pedagogernas uppfattning om sitt uppdrag att bidra till att främja barnens möjligheter till att förstå och möta olika kulturer? Hur beskriver pedagogerna arbetet med kulturell mångfald? Metoden som använts för att genomföra studien är kvalitativ intervju och fyra stycken pedagoger intervjuades. Slutsatser av resultatet visade att pedagogerna är genuint intresserade av de nya kulturerna kommit till deras avdelningar men problem fanns med språklig kommunikation. Kulturellt arbete ansåg pedagogerna var beroende av föräldrar från andra kulturer men problematiserades utifrån att pedagogerna inte visste om föräldrarna hade negativa upplevelser från deras hemländer.Barn från andra kulturer och länders lärande lyftes inte fram av pedagogerna. Arbetet med kulturer skulle gynna svenska barns lärande vilket gör att slutsatsen kan dras att förskolans monokulturella traditioner tas för givet i verksamheten. Pedagogerna sammanförde icke önskvärda beteenden med kulturell tillhörighet vilket kan skapa uppdelningar och negativa konsekvenser för barnen. Mer kunskaper behövs hos förskolans pedagoger samt gemensamma diskussioner i arbetslagen där begreppet kultur definieras.