The aim of this bachelor thesis is to examine the different discourses related to freedom of expression linked to collec-tion development that can be identified in and around the public library field. Questions posed in this study are: What discourses can be found and how do they interact? How is the public library’s mission described in relation to freedom of expression and collection development within each dis-course? Which subject positions are visible in the debate? The theoretical starting-point is Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theory. The used method is discourse an-alytic, but since Laclau and Mouffe provide no explicit step by step method how to use their theory, we have had to find inspiration in other discourse analytic papers. 38 articles from library journals and daily newspapers were analyzed. The re-sult of the analysis reveals three discourses: a libertarian dis-course, a profession-centred discourse and a reflexive dis-course. From a professional point of view selection, based on professional considerations, is a necessity since no public li-brary is able to stock everything. From a libertarian perspec-tive, the public library’s mission is to serve the public with-out any censorship filters. The main position in the reflexive discourse is that freedom of expression is negotiated in dia-logue with vulnerable groups to ensure a public library for all. Based on the result of the analysis we draw the conclu-sion that the interpretations of laws and guidelines differ within the public library discourse. We therefore propose a clearer national coordination on collection development strat-egies.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur visionen om det narkotikafria samhället uppenbarar sig i diskurser som behandlar narkotikamissbruk som socialt problem. Empiriskt material i form av ett policydokument och en debattföljetong har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt och diskursanalytiskt perspektiv. Analysen pekar mot att definitionskampen om narkotikamissbruk som socialt problem finns över många diskurser, samtidigt ses visionen om det narkotikafria samhället ofta vara närvarande. En nationell diskurs som kan ses utgå från vad vi som nation anser och vill ha i vårt land. En moraldiskurs som lägger värde i olika beteenden och åsikter. En juridisk och polisiär diskurs som utifrån narkotikas juridiska status ramar in fenomenet och en barn-och ungdomsdiskurs som formulerar narkotikan som det största hotet. Alla dessa kan enligt studien ses som en del i konstruktionen av narkotikamissbruk som socialt problem.

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden’s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development. These were identified and defined by the behavioural scientists Johansson/Grahm in Den datoriserade Prometheus (1985) and labelled positivism, commercialism and humanism. The conclusions showed a fragmentary and polarized debate during the 1970's, which didn't speed up until the last years of the decade. During the 1980's the debate was intensified, with a wider range of subjects and arguments. During the 1990's the debate narrowed, holding it's primary focus on the Internet and questions concerning copyright and democracy. Due to the reasonings of Johansson/Grahm the opposition – during the 1970's and the early 1980's – mainly between humanism on one hand and commercialism and positivism on the other was made clear. But one should also bear in mind that some arguments were rooted in fear and ignorance, rather than in humanism. During the 1980's and the 1990's, when the experience and knowledge of data technology increased, the polarized debate became more attuned and positive towards the possibilities of IT. / Uppsatsnivå: D

Debates about suitable content in children's literature occur regularly. In spring 2010 such a debate took place in Sweden. The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse the debate to identify ideas concerning the role of children's literature in society. A second aim is to examine how children's literature is described and which concepts are used by the debaters. The empirical material used for the analysis consists of ten articles, blog posts, radio- and TV- features published in March 2010. The combined theory and method applied is the discourse analysis described in Ernesto Laclau & Chantal Mouffe's discourse theory. In the theories of Laclau & Mouffe concepts like nodal points, equivalence chains, antagonism and subject positions play a dominant role in the production of objectivity. Three nodal points are identified in the analysis: 'censorship', 'children's needs' and 'parents of today'. The nodal points are connected to subject positions and acting space. They are also related to questions of power and the cumulative effects of media. It is my conclusion that there is a divergence between aesthetical and didactical outlooks in the debate. Another opposition in the debate concerns children's needs versus parents’ comprehension about children and childhood. The study also shows that authors and representatives from publishing houses are given particular acting space in comparison to representatives from the culture sphere and parents.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie som undersöker hur Bokmässan har kommunicerat externt via pressmeddelanden, Facebook-inlägg och debattartiklar under krisen som utspelade sig från april 2016 till november 2017. När det blev allmänt känt att den högerextrema tidningen Nya tider skulle delta i mässan uppstod en stor debatt i svenska medier. Genom en kritisk diskursanalys av Bokmässans kriskommunikation undersöker denna uppsats hur olika diskurser präglade diskussionen och hur dessa förhåller sig till teoretiskastrategier, så kallad ”Best practice” inom kriskommunikation. Detta avslutas med en diskussion om kommunikationsprocessen för att utforska dess allmänintresse. Analysen visar att Bokmässan i sin kommunikation konstruerar en bild av sig själva som en offentlig arena vilket innebär andra spelregler än för ett privat företag som de faktiskt är, även medier diskuterar till stor del Bokmässan ur samma perspektiv- som en offentlig arena. Det här gör deras kriskommunikation förvirrande då de ibland (oftast) talar om sig själva som en offentlig arena men ibland kommunicerar som en privat aktör. Bokmässans agerande stämmer inte överens med den bild de själva konstruerar av organisationen. Den övergripande frågeställning den här uppsatsen utgår ifrån är hur Bokmässan har kommunicerat externt via sina egna kanaler under krisen och vilka diskurser som går att urskilja. Efter att ha läst tidigare forskning inom området kriskommunikation som visar på att det finns ett samband mellan hur en organisation kommunicerar och hur krisen uppfattas har jag tagit fram följande forskningsfrågor: -  Vilka retoriska strategier går det att finna i Bokmässans kriskommunikation? -  Vilka diskurser går det att finna Bokmässans kommunikation? -  Ur ett PR-perspektiv, finns det likheter mellan teorier inom kriskommunikation, det vill säga hur man ”bör” agera vid en kris, och hur Bokmässan har kommunicerat under krisen? -  I vilken mån kan PR-strategier tillämpas i detta slags kontext? Var går gränserna för PR-strategier? Studien bygger på tidigare forskning inom medier, kriskommunikation, kommunikationsstrategier, socialt ansvar och på offentlighetsteorin. Studien presenterar ett resultat som visar att Bokmässan har använt sig av flera retoriska strategier, främst logosargument och att det finns likheter mellan image restoration theory och Bokmässans kommunikation men att andra faktorer spelar in för att uppnå en effektiv kommunikation. Tre diskursiva praktiker kunde urskiljas. Det tre funna diskurserna har jag valt att kalla ”Samhällsansvar”, ”Yttrandefrihet” och ”Affärer”. Studien visar att dessa diskurser kommer i konflikt med PR-strategier utvecklade för att reparera ett skadat rykte. / This paper is a case study that examines how the Gothenburg Book Fair’s crisis communication fell outduring the 2016 and 2017 crisis. Through a critical discourse analysis of the Book Fair's crisis communication, this paper examines how different discourses influenced the discussion and how these relate to theoretical strategies, so-called "best practice" in crisis communication. Finally, the Book Fair’ssocial responsibility is discussed and to what extent PR strategies can be applied in this kind of context. The overall question this paper is based on is how the Book Fair has communicated externally via its own channels during the crisis and what discourses can be discerned. Having read previous research in the field of crisis communication that shows that there is a connection between how an organization communicates and how the crisis is perceived, I have developed the following research questions: - What rhetorical strategies can be found in the Book Fair's crisis communication?- What discourses can be discerned in the Book Fair’s communication?- From a PR-perspective, are there similarities between theories in crisis communication, so called “bestpractice”, and how the Book Fair has communicated during the crisis?- To what extent can PR strategies be applied in this kind of context? The study is based on previous research in media, crisis communication, communication strategies, social responsibility and on the theory of publicity. The study presents a result that shows that the Book Fair has used several rhetorical strategies and that there are similarities between image restoration theory and the Book Fair's communication, but that other factors intervene when trying to achieve effective communication. Three discursive practices could be distinguished. The three discourses found I have chosen to call "Social responsibility", "Freedom of expression" and "Business". The study shows that these discourses conflict with PR-strategies developed to repair a damaged reputation. Keywords: Crisis communication, debate, rhetoric, discourse.

Föreliggande uppsats har i syfte att lista de argument som presenterats av partipolitiker i debattartiklar där de debatterat för eller emot religiösa friskolor efter Socialdemokraternas uttalande om att förbjuda religiösa friskolor den 13 mars 2018. Undersökningen avgränsas till debattartiklar skrivna av partipolitiker under perioden 13 mars 2018 fram till den 24 april 2018 och med hjälp av sannolikhetsurval avgränsas analysen till totalt fyra debattartiklar, två för- respektive emot religiösa friskolor. Tesen och argumenten i varje artikel identifieras och argumenten kategoriseras sedan med hjälp av argumentationsanalys och verktyget pro et contra som pro(för)-argument med uppgift att stärka den identifierade tesen, eller contra(mot)-argument med uppgift att undergräva tesen. Argumenten analyseras sedan för att avgöra hur hög beviskraft de har baserat på graden av tilltro till argumenten (hållbarhet) och hur väl argumenten relaterar till bestämda ståndpunkter/teser i debatten (relevans). Detta för att på ett objektivt sätt analysera en del av debatten som pågått efter Socialdemokraternas uttalande för att avgöra vilka argument som har högst beviskraft samt om dessa argument används för att debattera för- eller emot religiösa friskolor. Med intertextualitet som teoretisk utgångspunkt har argumenten i artiklarna ställts mot varandra och resultatet av analysen visar att samtliga argument i alla fyra debattartiklar brister i sin beviskraft då de för olika anledningar inte är hållbara eller relevanta. Analysen visar på att det finns flera argument både för och emot religiösa friskolor som går ihop, för att sen gå isär. Analysen visar också att debatten om religiösa friskolors plats i det svenska samhället har olika åsikter och är en debatt som är värd att debatteras, dock görs bedömningen att det i den fortsatta debatten behövs argument med högre beviskraft för att argumenten ska vara hållbara och relevanta och kunna påverka debatten.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Undersökningen syftar till att analysera hur riksdagspartierna argumenterade kring den svenska skolan inför valet 2014. Frågeställningen för undersökningen var: Hur argumenterade partierna kring skolans styrning? Hur argumenterade partierna kring betyg och resultat? Hur argumenterade partierna kring friskolor? Hur argumenterade partierna kring lärares roll och lärarprofessionens status? Metod Det empiriska materialet bestod av 1) debattartiklar skrivna av partiledare eller språkrör samt skolpolitiska talespersoner, 2) SVT:s utfrågningar av partiledarna, 3) partiernas valprogram. Metoden som tillämpades var Arne Naess (1970) argumentationsanalys. I analysen söktes efter teser samt pro- och contra-argument till teserna. Urvalet för studiens empiriska material baserades på handplockade urval.  Resultat Undersökningen visade att Moderaterna argumenterade för ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Centerpartiet ville behålla nuvarande styrningsform. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet ville att skolan skulle förstatligas. Folkpartiet argumenterade för att betyg skulle sättas från och med årskurs 6 men menade samtidigt att skriftliga omdömen ger en bättre bild av eleven. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet använde PISA-undersökningar för att stärka sina argument. Kristdemokraterna var positivt inställda till friskolor. Likaså var Centerpartiet som menade att vinstutdelning för ägare av friskolor skulle vara tillåten. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet argumenterade för ett vinstförbud. Socialdemokraterna, Folkpartiet, Miljöpartiet ville stärka lärarnas roll och status främst genom att höja lärarnas löner och genom att öka tiden för undervisning samtidigt som att minska det administrativa arbetet. Slutsats Socialdemokraterna, Folkpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet drev tesen om att förstatliga skolan. Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet var i sina teser positiva till vinstutdelning för friskolor medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet teser ställde sig negativ till vinstutdelning. Folkpartiet argumenterade för tidigare betyg. Socialdemokraterna drev tesen om att införa karriärtjänster för lärare vilket skulle leda till att lärarna snarare skulle komma längre från sitt uppdrag att undervisa. Frågorna kring skolan följde inte den traditionella höger- och vänsterskalan.  Naess (1970) argumentations analys lämpade sig mindre väl för analys av partiernas valprogram än utfrågningarna och debattartiklarna då texterna i partiernas valprogram till sin karaktär sällan var argumenterande. / Abstract Aim The aim of the study was to analyze how the parties in the Swedish parliament debated the matter of  the Swedish school prior to the 2014 election. The question for the survey was: • How did the parties debate school governance? • How did the parties debate grades and results? • How did the parties debate the question of independent schools? • How did the parties debate the role of teachers and the status of teacher profession? Method The empirical material consisted of 1) debating articles written by party leaders or school political spokesmen. 2) Swedish public service hearings with party leaders 3) party election programs. The method for analysis Arne Naess´ (1970) argumentative analysis described by Bergström och Boréus (2005) searching for thesis, pro- and contra arguments. The selection of the empirical material was made through hand picked selections. Naess´ argumentative analysis was less suited for analysing the parties ‘electoral programs than the hearings and articles, as the text, by their nature, rarely were argumentative. Results The study showed that the Moderate party argued for shared responsibility between the state and the municipalities. The Centre party, the Social democrats, the Swedish democrats, the Green party and the Liberal party argued for a nationalization. The Liberal party argued for grades starting from grade 6 at the same time as arguing for written reviews giving a more descriptive picture of the pupil. The Social democrats, The Centre party and the Liberal party used PISA surveys supporting their argument in the question of grades. The Christian democrats were in favour of independent schools. Similarly, the Centre party argued for continued legislation allowing share-out for owners of independent schools. The Social democrats and the Left party argued for banning share-outs. The Social democrats, the Liberal party, the Green party argued for strengthening teachers ‘role and status primarily by raising teacher´s and increasing the time spent teaching while decreasing administrative work. Conclusions The Social democrats, The Liberal party, the Swedish democrats, the Green party and the Left party wanted nationalize the Swedish school. The Christian democrats, the Liberal party and the Centre party were in favour of share-outs while the Social democrats, the Green party and the Left party opposed share-outs. The Liberal party argued for grading pupils at a lower age. The Social democrats argued for the introduction of career opportunities which would lead to teachers being becoming more separated from their teaching assignments. The question of the school could not be divided into left or right wing politics. Naess´ argumentative analysis was less suited for analysing the parties ‘electoral programs than the hearings and articles, as the text, by their nature, rarely were argumentative. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var: </p><p>· Hur ser kontroversens utveckling ut? </p><p>· Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin?</p><p>För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning. Resultaten visade dessutom att forskarnas ställningstagande i debatten kan bero på externa faktorer, såsom ideologisk och ekonomisk påverkan, samt inverkan från socialpsykologiska faktorer. </p>

<p>Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:</p><p>· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?</p><p>· Hur kan denna utformning och debatt förstås?</p><p>För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna. I resultatet framgick även att ideolo-giska ställningstaganden grundade i idén om det narkotikafria samhället har spelat och fortfa-rande spelar en viktig roll i inställningen till metadonbehandling inom ramen för svensk nar-kotikapolitik.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten. I uppsatsens första del diskuteras vad filosofi är, filosofins universalitet, nyttan med filosofi och det konstateras att filosofin grundar sig på undran och spekulation och är universell i den meningen att den frågar istället för att påstå samt att nyttan med filosofi är uppenbar om man tittar på de insatser som gjorts av exempelvis Platon, Aristoteles, John Stuart Mill, Karl Marx, Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau. I den andra delen analyseras samhället och vetenskapen och dess kopplingar till filosofin och det konstateras bland annat att det är skillnad på principer och tillämpningar inom dessa olika områden samt att även om tillämpningarna inom olika områden ständigt är nya så är principerna desamma och att detta är något att ta fasta på beträffande filosofins möjligheter och trovärdighet. I den tredje mer avhandlande delen "En utredning av filosofins möjligheter" behandlas filosofins principer och nutiden jämförs i ett historiskt perspektiv och filosofin för framtiden diskuteras i meningen att filosofins principer är dess styrka samt att ett moment av klarsyn och precisering kan vara en möjlighet för filosofin att överbrygga sin svårförståelighet men dock innebär en risk för att själva filosofins styrka och särart därmed försvinner. Den slutsats som ges formuleras så att filosofins möjligheter inte så mycket ligger i skapandet av några för den nya principer utan i ett klarsynt användande av dess befintliga.</p> / <p>Abstract</p><p>This paper aims at investing the possibilities for philosophical thinking through a speculative and critical examination of different ideas from various philosophers, such as Moore, Wittgenstein and Rorty. The aim is that philosophy can be a constructive part of the contemporary debate. In the first part, it is argued that philosophy is a speculative and universal business, and has had a great importance for society; examples of Plato, Aristotle, Augustine and different political philosophers as Marx, Mill, Rousseau and Hobbes are given. In the second part, society and science are investigated in relation to philosophy, and it is concluded that there is a fundamental difference between method and principles, in that methods always change while principles always are the same and this, it is said, is something fruitful for the possibilities and for the confidence in, philosophy. In the third part, the principles of philosophy are treated, and the contemporary world is treated in a historical perspective. The future of philosophy is discussed, and its strenght is said to lie in its own principles. It is argued that clearsightedness and precision can be the solution to philosophocal obscurity, but that there also thereby will be a risk of losing the genuine character and strenght of philosophy. The conclusion of the paper is that the possibilities of philosophy not are achieved by some new philosophical principles, but in a clearsighted use of the existing.</p>