Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism.</p>

The purpose of this study is to examine the climate of discussion between party leaders of Swedish political parties. The method used to carry out this task is a statistical analysis of "Agenda Debatt", the most viewed debate on Swedish television. The statistical analysis is based on deliberate democracy-theory, more specifically Fishkin and Luskin's definition of the ideal debate. Fishkin and Luskin's 5 principles for ideal debate will be operationalized and thus make up the foundation for the statistical analysis. The results of the analysis will in turn be the foundation for a qualitative discussion, which aims to answer the research question: "How can the Swedish climate of discussion between political party leaders in 'Agenda Debatt' be described from a deliberate democracy perspective?" The research question was answered, and the climate of discussion could be described as poor from a deliberate democracy perspective.

Denna uppsats har som syfte att studera sanningsanspråk, alltså hur uttalanden presenteras somrepresentativa för sanning och verklighet, och hur dessa görs i de politiska debatterna mellanDonald Trump och Hillary Clinton i presidentvalet 2016. Analys kring hur debatternas utformningkan gynna och missgynna dess deltagares argumentation görs också. Detta görs igenom en kritiskdiskursanalys dels av själva debatterna och av ett urval av amerikanska medier, både positiva ochnegativa gentemot respektive kandidat, för att på så sätt analysera kommunikationen mellan detpolitiska skiktet och civilsamhället. Betoningen läggs på mediematerial som kan tjäna som förstaintryck och rapportering för människor som inte själva tittade på debatterna. Genom denna analysframträder dels grepp som insisterande, övertalande och utelämnande av information som viktigagrepp för presidentkandidaterna och medier för att lägga fram sina sanningsanspråk, och dels kan entydlig fara med att i för stor grad avfärda själva konceptet "sanning" demonstreras utifrån dessadebatter.

Elevperspektivet på klassdebatter/rollspel som pedagogisk metod i skolan är ett område som är relativt outforskat. Syftet med den här studien är att utveckla kunskaper om elevers upplevelser av klassdebatter/rollspel. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation ses som en förutsättning för lärande. Empirin samlades in genom videodokumentation av elever då de genomförde debatter/rollspel. Därefter intervjuades enskilda elever i form av stimulated reflection, viket är en metod som ger intervjupersonen möjlighet att reflektera över det som sker i den videoinspelade debatten/rollspelet. Resultatet av studien, vilket tolkas genom en innehållsanalys, visar tydligt att eleverna är positiva till debatt/rollspel som pedagogiskt verktyg. Här ser de fördelar med att samlära och interagera för att utveckla lärandet och nå djupare kunskap. Att inta ett annat perspektiv i form av en roll upplevs som ett positivt redskap i bearbetningen av frågor och problem. Samtidigt visar resultatet att eleverna upplever olika begränsningar vilket hämmar både deras lärarande och möjligheten att visa sina kunskaper. Begränsningar som nämns är; en ojämn fördelning av talutrymmet, för stora grupper och gruppsammansättningen samt olika förutsättningar beroende på rollens karaktär. Slutsatsen blir att pedagogiska debatter/rollspel är ett bra verktyg för lärande men att det behöver utvecklas för att undanröja de begränsningar som finns, för att därigenom skapar ännu bättre förutsättningar för lärande och bedömning. / Summary: Student perspective on the class debates/role-playing as a teaching method in schools is an area that is relatively unexplored. The purpose of this study is to develop the knowledge of students' experiences of the class debates/role-playing. The study was conducted from a socio-cultural perspective, where interaction and communication are seen as a prerequisite for learning. The empirical data were collected through video documentation of students when they conducted debates/role-playing. Afterwards the students were interviewed individually in the form of stimulated reflection, which is a method that gives the interviewee the opportunity to reflect on what is happening in the videotaped debate/role-playing. The results of the study, which are interpreted through content analysis, clearly shows that students are positive for debate/role-playing as educational tools. Here they see the advantages to combine cooperative learning and interaction to develop their learning and achieve deeper knowledge. Taking a different perspective in the form of a role is perceived as a positive tool in the processing of issues and problems. At the same time, the results show that students experience different constraints which hamper both their learning and the opportunity to show their skills. Limitations that are mentioned; an uneven distribution of linguistic space for large groups and group composition and different conditions depending on the nature of the role. The conclusion is that educational debates/role-playing games are a great learning tool, but it needs to be developed to overcome the limitations that exist, thereby creating better conditions for learning and assessment.

Skönlitteratur är mycket omdiskuterat i dagens samhälle, och i juli 2016 pågick en debatt om huruvida skönlitterär läsning är nödvändig i skolan för att höja de svenska Pisa-resultaten. Den här uppsatsen ämnar att ta reda på varför skönlitteratur är så omdiskuterat, genom att göra en litteratursociologisk analys av argumenten för och emot skönlitterär läsning i skolan. I uppsatsens undersökningsdel går jag igenom de olika argumenten, analyserar dessa och i viss mån jämför dem med varandra. Denna typ av analys har tydliggjort att kopplingen mellan åsikter om skönlitterär läsning och samhälle är stark, och att det i många fall är svårt att utröna vad det är som egentligen diskuteras: vikten av att läsa skönlitterärt eller vikten av att skapa ett stabilt samhälle.

Den här uppsatsen redogör för en kvalitativ textanalys av svensk hemundervisningsdebatt mellan åren 2000 och 2015. Det empiriska materialet bestående av 17 insändare, debattartiklar och ledare från en variation av svensk dagsmedia har analyserats med hjälp av systematisk-logisk analys samt kritisk ideologianalys. Syftet med undersökningen är att analysera debatten. Resultatet visar att argument som förekommer i debatten kan sorteras in under fyra teman: Barnet och familjen, Hemmets plats i samhället, Skolans plats i samhället samt Samhällets grund. Resultatet visar också att argument för hemundervisning liksom argument mot hemundervisning förekommer i alla teman. De framkomna argumenten har via de fyra konstruerade temana analyserats i relation till två teoretiska begrepp, public good och private good. Diskussionen av undersökningsresultatet visar att argument inom de två förstnämnda temana tenderar att vara ”mer” private good medan argument inom de två sistnämnda temana tenderar att vara ”mer” public good.

Den svenska bokmarknaden är en ständigt föränderlig sfär. En plats där kreativa författare, böcker och företagsekonomi möts och står sida vid sida. Bokens värdekedja är en delikat förbindelse som vid minsta förändring kan ge långtgående effekter på bokmarknadens struktur, dess konkurrens och i slutändan även påverka konsumenterna. I föreliggande uppsats undersöks den mediala debatten under tiden för samgåendet mellan två huvudkonkurrenter, Akademibokhandeln och Bokia, som avtalade om en sammanslagning år 2012. Det litteratursociologiska perspektivet rörande litteratursamhället utgör den grundläggande teorin för undersökningen och utgår ifrån de villkor som finns för produktion, distribution och konsumtion av litteratur. Bokens värdekedja har under de senaste åren varit utsatt för förändring och har gått från att inbegripa ett antal olika parter till att i viss mån övertagits helt av de stora bokkoncernerna. Fenomenet går under benämningen vertikal integration. Denna avsmalning och centralisering av bokmarknaden illustreras väl av samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia. Studien av samgåendedebatten, dess olika läger och argument har empiriskt kartlagts genom att en mängd material från bransch- och dagspress, samt offentliga utredningar och myndighetsbeslut inhämtats och analyserats. Involverade parter skapade en förhållandevis saklig debatt med fokus på de konkreta utmaningarna och de möjliga framtida problemen med samgåendet. Huvudfrågan i debatten var om samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia skulle komma att förändra bokmarknaden till det bättre, eller om det enbart var en akt i desperation som alla bokmarknadens aktörer sedermera skulle tvingas ta konsekvenserna av. Sammantaget är uppsatsens resultat att ägarfrågor kopplade till maktkoncentration inom bokbranschen är konnoterade med synnerligen starka känslor och åsikter. Debatten tangerade även vid frågan huruvida bokmarknaden skall vara en jämlik arena för distribution och konsumtion av litteratur, eller om marknadsmässiga krafter helt ska få sätta dagordningen och hur en sådan ordning kan garantera litteraturens egenvärde framför de dollargröna siffrorna i en balansräkning.

Great Britain’s road to universal suffrage was a long one. Much attention has been paid by historians to the moments of great legislative reform, but less to the idea behind them. History is, however, also about the journey to such moments and how ideas gain or lose traction in society. The mass working-class movement of Chartism, with its call for universal (manhood) suffrage and its three national petitions of 1839, 1842 and 1848, forced parliamentarians to debate this radical and, in the view of many, dangerous idea. This study analyses the political discourse of the parliamentary debates held in these years with the aim of shedding light on how the notion of universal suffrage was constructed and understood by parliamentarians at the time. By analysing the debates online with a keyword search for ‘universal suffrage’ several recurring arguments and discourses are revealed, namely the political and moral legitimacy of the chartists and their sympathisers in parliament; how the concept of time is used in arguments for and against universal suffrage; entitlement to political representation; and the security of property. Taking inspiration from the linguist Tuen van Dijk’s theory of political discourse analysis, these discourses are regarded as more than mere words spoken in parliament, but rather as political actions which had a bearing on the world outside. Moreover, the aim is also to situate and contextualise these discourses in broader society and the events and developments of the 1830s and 1840s. While the abovementioned discourses are prevalent in all three years, the debates of 1848 see a change in focus and tone, due the wider European revolutionary climate. It is hoped that this analysis of parliamentary debates between 1839 and 1848 will contribute to a better understanding of an oft-neglected chapter in Britain’s road to universal suffrage and of Chartism’s role in this hard-won struggle.

Den 1 april 2018 började en flygskatt att gälla för inrikes- och utrikesflyg i Sverige. Skatten som innebär en avgift på 60-400 kronor skapade en enorm debatt i offentlig media där ämnen som global uppvärmning, koldioxidutsläpp, individuellt ansvar, orättvisa och integritet utgjorde grund för ställningstagandena för eller mot skatten. För att skapa förståelse över vilka meningsmotsättningar som uttrycktes, syftar denna studie till att undersöka debatten om flygskatt i svensk dagspress under 2018. Analysen visade på en starkt polariserad debatt där åsikterna antingen uttryckte ett starkt stöd eller ett stort missnöje med skatten. För motståndarna till flygskatten nämndes en orättvis påverkan på glesbygden som främsta argument mot, men även en vilja att satsa på miljövänlig teknik och biobränsle för att sänka flygets utsläpp av växthusgaser, snarare än att beskatta enskilda individer. I argumenten för flygskatt uttrycktes en stark vilja att minska flygets miljöpåverkan genom att skapa incentiv till att minska på flygandet, och för att reducera de skattesubventioner som flygindustrin tidigare har åtnjutit. Studien jämför även debatten med tre teoretiska begrepp, varav begreppet industriell fatalism överensstämmer väl med motståndarsidans argumentation kring flygskatt genom den tilltro till tekniska utvecklingar  och avsaknad av individuellt ansvarstagande som uttrycks. Även begreppen moralisk och strukturell kausalitet finns tydligt närvarande bland de argument som förs för flygskatt, samt i nivån av individuellt samt strukturellt ansvarstagande av flygindustrins utsläpp. / On April 1, 2018, an aviation tax was applied on domestic and foreign flights in Sweden. The tax which involved a fee of SEK 60-400 sparked a huge debate in public media, where topics such as global warming, carbon dioxide emissions, individual responsibility, injustice and integrity constituted the basis for the positions for or against aviation taxes. In order to create an understanding of which contradictions were expressed, this study therefore aims to investigate the debate on aviation tax in the Swedish daily press in 2018. The analysis shows a strongly polarized debate, where the views either express strong support or a great dissatisfaction with the tax. For the opponents of the air tax, an unfair impact on sparsely populated areas were mentioned as the main argument against, but also a willingness to invest in environmentally friendly technology and biofuel to reduce the emissions of greenhouse gases from the aircraft, rather than taxing individual air travellers. Regarding the arguments for an aviation tax, a strong desire was expressed to reduce aviation's environmental impact by creating incentives to reduce air travel and to diminish the tax subsidies that the aerospace industry has previously experienced. The study also compares the debate with three theoretical concepts, of which industrial fatalism is well in line with the opponent's argument about aviation tax through the belief in technological developments and a lack of individual responsibility. The concepts of moral and structural causality are also clearly present in the debate among the arguments put forward for air tax, as well as the level of individual and structural responsibility for the aviation industry's emissions.