Den första juni 2016 trädde en norsk styckskatt på flygresor i kraft. Avsikten med skatten var både att generera inkomster till statskassan och att minska flygandet hos den norska befolkningen. Denna kvantitativa studie syftar till att utvärdera huruvida den andra avsikten förverkligats. Detta görs genom att undersöka vilken effekt flygstolsavgiften haft på norrmännens flygande. Via en difference-in-differences-estimation med Norge som behandlingsgrupp och Sverige som kontrollgrupp utläses ett signifikant positivt resultat på 0,79 procentenheter när kontrollvariablerna BNP per capita, flygskam och månadsdummies inkluderas. Detta kan tolkas som att skatten har ökat andelen passagerare. Resultatet motsäger ekonomisk teori och tidigare landspecifika utvärderingar av flygskatt. Samtidigt antyder tidigare studier inom området att resultatet kan ha sin grund i att det finns en betalningsvilja för miljöskatter. Däremot finns skäl att vara kritisk mot att sambandet är kausalt eftersom det kan finnas icke-observerade faktorer som påverkar utfallet. I känslighetsanalysen försvinner signifikansen, vilket är ytterligare ett tecken på att flygskatten inte kan förklara den ökning som skett. Huvudresultat är att den norska flygstolsavgiften inte kan bevisas ha minskat andelen passagerare, vilket kan ha sin förklaring i skattens utformning och magnitud. Således är det tvivelaktigt om denna typ av flygskatt kan användas som medel för att minska flygets klimatpåverkan.

I december 2016 publicerade den svenska regeringen ett förslag om en skatt på flygresor. Med stöd av empiriskt material från andra länder inom EU där liknande flygskatter införts, visar utredningen på varierande effekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka eventuella effekter en införd flygskatt i Sverige kan medföra på resenärers och flygbolags beteende på svenska flygplatser. I uppsatsen tillämpas Herfindahl-Hirschmans koncentrationsindex, efterfrågeelasticiteter och sekundärdata från nationella och internationella institutioner i Europa, för att estimera hur en skatt på flygresor kan komma att påverka tre svenska flygplatser. Resultatet visar på ett resenärs- och intäktsbortfall för studiens utvalda flygplatser. Bortfallens olika storlek härleds till flygplatsernas skilda förutsättningar gällande tillgängliga substitut, geografiska läge och etablerade position på den internationella flygplatsmarknaden. / In December 2016, the Swedish government published an investigation proposal regarding a flight tax on air passenger travel in Sweden. Supported by empirical data from other EU-countries with a similar tax application, the investigation concludes inconclusive effects of a flight tax. The purpose of this thesis is to examine the potential effects of an implemented flight tax on travelers and airlines behaviour in Sweden. The Herfindahl-Hirschman concentration index is applied in the thesis together with estimated demand elasticities and statistical secondary data from national and international institutions in Europe, in order to estimate how the tax would affect three swedish airports. The conclusion indicates a loss in both revenue and number of passengers for the selected airports. The differences in the size of the losses are derived by the airports separate conditions in available substitutes, geographical location and the established position on the international airport market. / substitution, demand elasticity, flight tax, revenue loss, passenger loss, secondary data, market concentration, quantitative estimation

Den 1 april 2018 började en flygskatt att gälla för inrikes- och utrikesflyg i Sverige. Skatten som innebär en avgift på 60-400 kronor skapade en enorm debatt i offentlig media där ämnen som global uppvärmning, koldioxidutsläpp, individuellt ansvar, orättvisa och integritet utgjorde grund för ställningstagandena för eller mot skatten. För att skapa förståelse över vilka meningsmotsättningar som uttrycktes, syftar denna studie till att undersöka debatten om flygskatt i svensk dagspress under 2018. Analysen visade på en starkt polariserad debatt där åsikterna antingen uttryckte ett starkt stöd eller ett stort missnöje med skatten. För motståndarna till flygskatten nämndes en orättvis påverkan på glesbygden som främsta argument mot, men även en vilja att satsa på miljövänlig teknik och biobränsle för att sänka flygets utsläpp av växthusgaser, snarare än att beskatta enskilda individer. I argumenten för flygskatt uttrycktes en stark vilja att minska flygets miljöpåverkan genom att skapa incentiv till att minska på flygandet, och för att reducera de skattesubventioner som flygindustrin tidigare har åtnjutit. Studien jämför även debatten med tre teoretiska begrepp, varav begreppet industriell fatalism överensstämmer väl med motståndarsidans argumentation kring flygskatt genom den tilltro till tekniska utvecklingar  och avsaknad av individuellt ansvarstagande som uttrycks. Även begreppen moralisk och strukturell kausalitet finns tydligt närvarande bland de argument som förs för flygskatt, samt i nivån av individuellt samt strukturellt ansvarstagande av flygindustrins utsläpp. / On April 1, 2018, an aviation tax was applied on domestic and foreign flights in Sweden. The tax which involved a fee of SEK 60-400 sparked a huge debate in public media, where topics such as global warming, carbon dioxide emissions, individual responsibility, injustice and integrity constituted the basis for the positions for or against aviation taxes. In order to create an understanding of which contradictions were expressed, this study therefore aims to investigate the debate on aviation tax in the Swedish daily press in 2018. The analysis shows a strongly polarized debate, where the views either express strong support or a great dissatisfaction with the tax. For the opponents of the air tax, an unfair impact on sparsely populated areas were mentioned as the main argument against, but also a willingness to invest in environmentally friendly technology and biofuel to reduce the emissions of greenhouse gases from the aircraft, rather than taxing individual air travellers. Regarding the arguments for an aviation tax, a strong desire was expressed to reduce aviation's environmental impact by creating incentives to reduce air travel and to diminish the tax subsidies that the aerospace industry has previously experienced. The study also compares the debate with three theoretical concepts, of which industrial fatalism is well in line with the opponent's argument about aviation tax through the belief in technological developments and a lack of individual responsibility. The concepts of moral and structural causality are also clearly present in the debate among the arguments put forward for air tax, as well as the level of individual and structural responsibility for the aviation industry's emissions.

Sverige införde den 1 april 2018 en flygskatt, på 60 kr inrikes, för att sänka flygplanens miljöpåverkan. Syftet med denna studie var att estimera välfärdseffekterna av denna skatt, med 2017 och 2019 som jämförelseår med data från både Trafikanalys och tidigare studier. I min studie kommer endast inrikesflyg i Sverige att analyseras, men data från utrikesflyg och inrikes tåg har tagits med för att kunna ge en bättre bild över hur inrikes flygresor har påverkats av flygskatten. Flygskatten påverkar antalet inrikesresor i Sverige, det blir färre resor vilket leder till välfärdsförluster. I och med att det blir färre resor, kommer däremot den globala nyttan öka på grund av minskat koldioxidutsläpp. Resultatet är varierat beroende på vilka antaganden som görs och vilket värde som används för koldioxidutsläppen. I huvudanalysen ger värdet som användes i Sverige för koldioxid välfärdsvinsten 59 640 000 kr, med värde från EDF blir välfärdsvinsten 11 152 000 kr. Med värde från Tyskland blir det en välfärdsförlust på 8 954 104 kr och om priset på utsläppsrätter inom EU ETS används blir förlusten 5 514 040 kr. Studien har som ett alternativ utgått ifrån data  från en tidigare studie. Med denna data blir istället den totala välfärdsvinsten 42 424 400 kr med Sveriges värde och 8 007 920 kr med värde från EDF. Tysklands värde på koldioxid gav då istället välfärdsförlusten 6 267 413 kr och EU ETS estimerades bli en förlust på 3 824 968 kr. För att få välfärdsförlusten att vara lika stor som välfärdsvinsten krävs det ett estimerat värde på drygt 355 kr per ton koldioxid. / On April 1st 2018 Sweden introduced an aviation tax, at 60 kr for flights domestically, in order to reduce the amount of impact on the climate. The purpose of this study is to estimate the welfare effects of the said tax, using 2017 and 2019 as comparison years. The data that is used to make the estimations are taken from Trafikanalys and previous studies. My study will only be estimating the welfare effects on the domestic flights in Sweden, but in order to get a better understanding of how the aviation tax has affected the flights, data from both international flights and domestic trains will be used as well. Due to the decrease in the number of flights, a welfare loss will arise, but as a result of this less carbon dioxide will be released and result in a global welfare gain. The results are varied depending on what assumptions are made and what value of carbon dioxide is used. In the main analysis, the value of carbon dioxide in Sweden results in a welfare gain of 59 640 000 kr. With the value from EDF the welfare gain is instead 11 152 000 kr, whereas the German value gives us a welfare loss of 8 954 104 kr. The value of emissions rights in the EU ETS instead gives us a loss of 5 514 040 kr. As an alternative, my study has used data from an earlier study which resulted in Sweden's value giving us a welfare gain of      42 424 400 kr. With the new data from the earlier study, EDF’s value results in a 8 007 920 kr gain. Both Germany’s value and EU ETS’s value still results in a welfare loss, with Germany at 6 267 413 kr loss and EU ETS at 3 824 968 kr. In order for as much gains as losses to be made, the value of a ton carbon dioxide must be 355 kr.

This study investigates the impact of the flight departure tax introduced in Sweden 1st of April 2018. The study focuses on how the departure tax has affected the numbersof flight passengers with domestic and international destinations. The analysis covers the time the period 2010-2019. A Difference-in-Difference approach and a dynamic Difference-in-Difference approach was used in this study. The results indicate that theflight tax reduced the numbers of passengers traveling both domestically and internationally in short term. Furthermore the estimations show that the tax had its largest effectduring the second year compared to the first year when the tax was introduced. However the effect seems to reduce in the last quartile of 2019 prominently among domestic travelers. The study suggests that further reaserch should be done in the field with moredetailed data of how the different tax rates in the swedish depature tax affected thenumbers of passengers covered by those tax rates. Subsequently a further research on how the tax affected the cross price elasticity between passengers traveling by train andairplane is suggested.

Sveriges regering införde 1 april 2018 en passagerarskatt på flygresor, med målet att flyget ska bära sina egna klimatkostnader och minska flygets miljöpåverkan. Denna studies syfte är att undersöka hur den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikesflyg- och tågresor i Sverige. Metoden som används är den kvasi-experimentella metoden difference-in-difference, där Sverige används som behandlingsgrupp och Finland som kontrollgrupp. Perioden som studeras är januari 2013 till december 2019. Resultatet i studien visar att förändringen i antalet tågresor är betydligt större än minskningen i antalet flygresor, vilket beror på den starkare ökande trenden i tågresandet som råder i Sverige. Effekten av flygskatten på det inhemska tågresandet går därför inte att utläsa i studien. En minskning av antalet inrikesflygresor i Sverige med 53 000 resor i månaden kan emellertid utläsas. Detta resultat är statistiskt signifikant på fem procentsnivå och påvisar att flygskatten haft en effekt på inrikesflygresandet. / On the 1st of April 2018, the Swedish government introduced a tax on air travel, with the intention that the airlines should bear their own climate costs and to reduce the plane’s environmental impact. The object of this study is to examine how the Swedish aviation tax has affected the amount of total internal flight and train journeys in Sweden. The method used is the quasi-experimental method difference-in-differences, where Sweden is used as the treatment group and Finland as the control group. The period of analysis is from January 2013 to December 2019. The result of this study shows that the increase in the amount of train passengers is considerably larger than the decrease in the amount of flight passengers, which depicts the stronger upgoing trend in train journeys in Sweden. Therefore, it is not possible to see the effect of the aviation tax on the internal train journeys in this study. Yet it is feasible to see a diminishment in the amount of internal flight journeys by 53 000 journeys a month in Sweden. This result is statistically significant on a level of five percent and demonstrates that the aviation tax has had an effect on the amount of internal flight journeys.

Den 1 april 2018 infördes en flygskatt för kommersiella flygresor per passagerare i Sverige. Enligt SOU 2016:83 var intentionen med flygskatten att minska miljöpåverkan som flygindustrin bidrar med. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikes flyg- och tågresenärer. För studien används metoderna minsta-kvadrat-metoden (OLS) samt en eventstudie (ARIMA). För eventstudien skattas ett predicerat resultat från tidigare periods trender och jämförs med det faktiska utfallet. Studiens undersökningsperiod är första kvartalet 2012 till och med sista kvartalet 2019. Kontroll har gjorts av prisindex för respektive transportmedel. Trots flygskattens införande, har flygresor blivit något billigare under studiens period samtidigt som tågresor blivit dyrare. Resultatet visar på signifikans för antalet faktiska flygpassagerare i relation till det predicerade resultatet på 0,1 procents signifikansnivå, där antal faktiska flygresenärer minskat. Medan antalet tågresenärer ökat under studiens period vilket däremot inte uppvisar signifikans. / On the 1st of April 2018, an air travel tax was introduced in Sweden for commercial flights per passenger. According to the Swedish government’s public investigation (SOU) 2016:83, the air travel tax is intended to reduce the environmental impact caused by the aviation industry. The purpose of this thesis is to examine how the implementation of the Swedish aviation tax has affected the number of domestic air and train travelers. For this study the methods used are Ordinary Least Squares (OLS) and an Event Study (ARIMA). For the ARIMA model, a predicted outcome based on previous periods’ trends is estimated and compared to the actual outcome. The study examines the time period between the first quarter of 2012 to the last quarter of 2019. A control has been done for the price index of each means of transportation. Despite the implementation of the air travel tax, air travel has become slightly cheaper, while train travel has become more expensive. The result shows statistical significance for actual air passengers in relation to the predicted outcome, at a significans level of 0.1, where actual air passengers decreased. Even though the number of train passengers have increased during 2012-2019, the results were not statistically significant.

Den 1 april 2018 implementerade den svenska regeringen en flygskatt i Sverige med målet att minska den svenska flygindustrins utsläpp i atmosfären. Med hjälp av nationalekonomisk mikroteori, tidigare studier, statistik, egna beräkningar och jämförelser baserade på sekundärdata, analyserar uppsatsen den svenska flygskattens måluppfyllelse, kostnadseffektivitet och incitament till teknologisk utveckling. Uppsatsen når slutsatsen att den nuvarande utformningen av den svenska flygskatten inte uppfyller kraven för de styrmedel som främjar kostnadseffektivitet, inte ger några ytterligare incitament till teknologisk utveckling utöver EU-ETS handelssystem med utsläppsrätter samt missar klimatmålen på både nationell och internationell nivå. / On the 1st of April 2018, the Swedish government implemented a flight tax in Sweden with the goal of reducing the Swedish aviation industries atmospheric emissions. With the help of the theory of microeconomics, earlier studies, statistics, calculations, and comparisons based on secondary data, the essay analyzes the Swedish flight tax with regards to its achievement of the environmental objectives, cost-efficiency and, incentives to technological development. The essay reaches the conclusion that the current design of Swedish flight tax does not achieve the requirements of cost-efficient regulations, does not promote further incentives to technological development beyond the already established European Union Emission Trading System and does not meet the environmental objectives nationally nor internationally.

I april 2018 realiserade den svenska regeringen förslaget om skatt på flygresor. Den empiriska undersökningen som samlat material från andra länder inom EU med liknande flygskatter visar på varierande effekter på miljön. Syftet med studien är att undersöka vilket styrmedel mellan en flygskatt och en kvotplikt som medför störst klimatreducering för den svenska flygmarknadens koldioxidutsläpp. Studien tillämpar efterfrågeelasticiteter, korspriselasticiteter och sekundärdata från internationella och nationella institutioner för att estimera flygskattens samt en kvotplikts miljöeffekter på det svenska flyget. Resultatet visar på att en kvotplikt reducerar koldioxidutsläppen till en högre grad än dagens flygskatt. Flygskattens komparerade miljöeffekt härleds till resenärernas förutsättningar gällande substitut, geografiskt läge och överflyttningseffekt på den internationella flygmarknaden. / In april 2018, the Swedish government realize the proposal for tax on air passenger travel in Sweden. The aggregate empirical investigation from other EU countries with similar flight tax application, the investigation concludes inconclusive effects on the environment. The purpose of this thesis is to investigate which control measure of an aviation tax and a quota that result in the greatest climate reduction for the Swedish airline carbon dioxide emission. The thesis applies demand elasticities, cross-price elasticities, and secondary data from international and national institutions to estimate the environmental impact of the airline tax and a quota obligation on the Swedish airline. The result shows that a quota obligation reduces carbon dioxide emissions to a greater extent than today's air tax. The comparative environmental impact of the aviation tax is derived from travelers' conditions regarding substitutes, geographical location and transfer effect on the international airline market.