This paper set out to find out how actors have framed Sweden's tax on aviation, and compared the debates around the two times the tax has been enacted, 2006 and 2018. Connecting the specific issue of the aviation tax to the broader narrative on climate change, the framing process was formulated as a two-level game with both issue-specific frames and general master frames that have wider cultural resonance. The framing analysis was conducted observing the debates as a framing contest between frame sponsors (focusing on framing efforts from the aviation industry and the Green Party) in interaction with news journalists and opinion writers. The best way to describe the 2006 debate is that it was dominated by discussion of the tax from an economic standpoint, latching on to a master frame of economic consequences with regional impact. The 2018 debate focused on the environmental aspects of the tax, mostly disregarding the explicit effects of the tax and focusing on the harm of flying, connected with a moral frame together with a responsibility frame towards the individual. As I interpret the debates, the actor who effectively connected their issue frame to a master frame had control of the narrative, which meant for example that the Green Party did not get to discuss environmental aspects in 2006, and that they did not need to discuss economic aspects in 2018.

Sverige införde den 1 april 2018 en flygskatt, på 60 kr inrikes, för att sänka flygplanens miljöpåverkan. Syftet med denna studie var att estimera välfärdseffekterna av denna skatt, med 2017 och 2019 som jämförelseår med data från både Trafikanalys och tidigare studier. I min studie kommer endast inrikesflyg i Sverige att analyseras, men data från utrikesflyg och inrikes tåg har tagits med för att kunna ge en bättre bild över hur inrikes flygresor har påverkats av flygskatten. Flygskatten påverkar antalet inrikesresor i Sverige, det blir färre resor vilket leder till välfärdsförluster. I och med att det blir färre resor, kommer däremot den globala nyttan öka på grund av minskat koldioxidutsläpp. Resultatet är varierat beroende på vilka antaganden som görs och vilket värde som används för koldioxidutsläppen. I huvudanalysen ger värdet som användes i Sverige för koldioxid välfärdsvinsten 59 640 000 kr, med värde från EDF blir välfärdsvinsten 11 152 000 kr. Med värde från Tyskland blir det en välfärdsförlust på 8 954 104 kr och om priset på utsläppsrätter inom EU ETS används blir förlusten 5 514 040 kr. Studien har som ett alternativ utgått ifrån data  från en tidigare studie. Med denna data blir istället den totala välfärdsvinsten 42 424 400 kr med Sveriges värde och 8 007 920 kr med värde från EDF. Tysklands värde på koldioxid gav då istället välfärdsförlusten 6 267 413 kr och EU ETS estimerades bli en förlust på 3 824 968 kr. För att få välfärdsförlusten att vara lika stor som välfärdsvinsten krävs det ett estimerat värde på drygt 355 kr per ton koldioxid. / On April 1st 2018 Sweden introduced an aviation tax, at 60 kr for flights domestically, in order to reduce the amount of impact on the climate. The purpose of this study is to estimate the welfare effects of the said tax, using 2017 and 2019 as comparison years. The data that is used to make the estimations are taken from Trafikanalys and previous studies. My study will only be estimating the welfare effects on the domestic flights in Sweden, but in order to get a better understanding of how the aviation tax has affected the flights, data from both international flights and domestic trains will be used as well. Due to the decrease in the number of flights, a welfare loss will arise, but as a result of this less carbon dioxide will be released and result in a global welfare gain. The results are varied depending on what assumptions are made and what value of carbon dioxide is used. In the main analysis, the value of carbon dioxide in Sweden results in a welfare gain of 59 640 000 kr. With the value from EDF the welfare gain is instead 11 152 000 kr, whereas the German value gives us a welfare loss of 8 954 104 kr. The value of emissions rights in the EU ETS instead gives us a loss of 5 514 040 kr. As an alternative, my study has used data from an earlier study which resulted in Sweden's value giving us a welfare gain of      42 424 400 kr. With the new data from the earlier study, EDF’s value results in a 8 007 920 kr gain. Both Germany’s value and EU ETS’s value still results in a welfare loss, with Germany at 6 267 413 kr loss and EU ETS at 3 824 968 kr. In order for as much gains as losses to be made, the value of a ton carbon dioxide must be 355 kr.

Sveriges regering införde 1 april 2018 en passagerarskatt på flygresor, med målet att flyget ska bära sina egna klimatkostnader och minska flygets miljöpåverkan. Denna studies syfte är att undersöka hur den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikesflyg- och tågresor i Sverige. Metoden som används är den kvasi-experimentella metoden difference-in-difference, där Sverige används som behandlingsgrupp och Finland som kontrollgrupp. Perioden som studeras är januari 2013 till december 2019. Resultatet i studien visar att förändringen i antalet tågresor är betydligt större än minskningen i antalet flygresor, vilket beror på den starkare ökande trenden i tågresandet som råder i Sverige. Effekten av flygskatten på det inhemska tågresandet går därför inte att utläsa i studien. En minskning av antalet inrikesflygresor i Sverige med 53 000 resor i månaden kan emellertid utläsas. Detta resultat är statistiskt signifikant på fem procentsnivå och påvisar att flygskatten haft en effekt på inrikesflygresandet. / On the 1st of April 2018, the Swedish government introduced a tax on air travel, with the intention that the airlines should bear their own climate costs and to reduce the plane’s environmental impact. The object of this study is to examine how the Swedish aviation tax has affected the amount of total internal flight and train journeys in Sweden. The method used is the quasi-experimental method difference-in-differences, where Sweden is used as the treatment group and Finland as the control group. The period of analysis is from January 2013 to December 2019. The result of this study shows that the increase in the amount of train passengers is considerably larger than the decrease in the amount of flight passengers, which depicts the stronger upgoing trend in train journeys in Sweden. Therefore, it is not possible to see the effect of the aviation tax on the internal train journeys in this study. Yet it is feasible to see a diminishment in the amount of internal flight journeys by 53 000 journeys a month in Sweden. This result is statistically significant on a level of five percent and demonstrates that the aviation tax has had an effect on the amount of internal flight journeys.

Den 1 april 2018 infördes en flygskatt för kommersiella flygresor per passagerare i Sverige. Enligt SOU 2016:83 var intentionen med flygskatten att minska miljöpåverkan som flygindustrin bidrar med. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikes flyg- och tågresenärer. För studien används metoderna minsta-kvadrat-metoden (OLS) samt en eventstudie (ARIMA). För eventstudien skattas ett predicerat resultat från tidigare periods trender och jämförs med det faktiska utfallet. Studiens undersökningsperiod är första kvartalet 2012 till och med sista kvartalet 2019. Kontroll har gjorts av prisindex för respektive transportmedel. Trots flygskattens införande, har flygresor blivit något billigare under studiens period samtidigt som tågresor blivit dyrare. Resultatet visar på signifikans för antalet faktiska flygpassagerare i relation till det predicerade resultatet på 0,1 procents signifikansnivå, där antal faktiska flygresenärer minskat. Medan antalet tågresenärer ökat under studiens period vilket däremot inte uppvisar signifikans. / On the 1st of April 2018, an air travel tax was introduced in Sweden for commercial flights per passenger. According to the Swedish government’s public investigation (SOU) 2016:83, the air travel tax is intended to reduce the environmental impact caused by the aviation industry. The purpose of this thesis is to examine how the implementation of the Swedish aviation tax has affected the number of domestic air and train travelers. For this study the methods used are Ordinary Least Squares (OLS) and an Event Study (ARIMA). For the ARIMA model, a predicted outcome based on previous periods’ trends is estimated and compared to the actual outcome. The study examines the time period between the first quarter of 2012 to the last quarter of 2019. A control has been done for the price index of each means of transportation. Despite the implementation of the air travel tax, air travel has become slightly cheaper, while train travel has become more expensive. The result shows statistical significance for actual air passengers in relation to the predicted outcome, at a significans level of 0.1, where actual air passengers decreased. Even though the number of train passengers have increased during 2012-2019, the results were not statistically significant.

I april 2018 realiserade den svenska regeringen förslaget om skatt på flygresor. Den empiriska undersökningen som samlat material från andra länder inom EU med liknande flygskatter visar på varierande effekter på miljön. Syftet med studien är att undersöka vilket styrmedel mellan en flygskatt och en kvotplikt som medför störst klimatreducering för den svenska flygmarknadens koldioxidutsläpp. Studien tillämpar efterfrågeelasticiteter, korspriselasticiteter och sekundärdata från internationella och nationella institutioner för att estimera flygskattens samt en kvotplikts miljöeffekter på det svenska flyget. Resultatet visar på att en kvotplikt reducerar koldioxidutsläppen till en högre grad än dagens flygskatt. Flygskattens komparerade miljöeffekt härleds till resenärernas förutsättningar gällande substitut, geografiskt läge och överflyttningseffekt på den internationella flygmarknaden. / In april 2018, the Swedish government realize the proposal for tax on air passenger travel in Sweden. The aggregate empirical investigation from other EU countries with similar flight tax application, the investigation concludes inconclusive effects on the environment. The purpose of this thesis is to investigate which control measure of an aviation tax and a quota that result in the greatest climate reduction for the Swedish airline carbon dioxide emission. The thesis applies demand elasticities, cross-price elasticities, and secondary data from international and national institutions to estimate the environmental impact of the airline tax and a quota obligation on the Swedish airline. The result shows that a quota obligation reduces carbon dioxide emissions to a greater extent than today's air tax. The comparative environmental impact of the aviation tax is derived from travelers' conditions regarding substitutes, geographical location and transfer effect on the international airline market.