The full cost of climate change is not accounted for in today’s financial reporting. Today’s sustainability reporting mainly consists of disclosures which do not affect any financial statement. If externalities were accounted for it would help stakeholders become aware of companies’ true sustainability. The purpose of this thesis is to identify and describe ways for companies to account for their climate impact, in general and by incorporating externalities into the financial statements. A qualitative method is used in the form of a descriptive case study with a Swedish perspective. The study is based on interviews with accountants and company representatives who work actively with sustainability reporting issues. The main finding of the study is that the best way to account for negative externalities is to use full cost accounting. However, it is difficult to use in practice since monetising externalities is difficult. The currently most used frameworks (the GRI guidelines and the GHG Protocol) account for externalities to some extent, but have no connection to financial reporting. An evolving framework within integrated reporting has the potential to increase the connection between the current disclosures in sustainability reports and financial reporting. So far the best solution to account for externalities is to separately account for taxes, fees and cap-and-trade since externalities are internalised in these costs. The effects of accounting for negative externalities will differ depending on the degree of climate impact the company has. It will also depend on how far down the value-chain emissions are accounted for. It will nevertheless be an incentive to reduce climate impact and act as a management tool. / Den fulla kostnaden av klimatförändringar redovisas inte i dagens finansiella redovisning. Dagens hållbarhetsredovisning består mestadels av upplysningar som inte påverkar några finansiella rapporter. Om externaliteter redovisades skulle det hjälpa intressenter att bli medvetna om företags verkliga hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att identifiera och beskriva sätt för företag att redovisa sin klimatpåverkan. Både generellt och i de finansiella rapporterna. En kvalitativ metod används i form av en beskrivande fallstudie med svenskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med redovisningskonsulter och företagsrepresentanter som arbetar aktivt med frågor som rör hållbarhetsredovisning. Den viktigaste slutsatsen av studien är att det bästa sättet att redovisa negativa externaliteter är att använda full cost accounting. Dock är det svårt att använda i praktiken eftersom det är svårt att monetärisera externaliteter. De för närvarande mest använda ramverken (GRIs riktlinjer och GHG Protocol) inkluderar till viss del externaliteter, men har ingen koppling till finansiella rapporter. Ett ramverk inom integrerad rapportering är under utveckling och det kan potentiellt öka kopplingen mellan upplysningarna i hållbarhetsredovisningar och finansiell rapportering. Den hittills bästa lösningen för att redovisa externaliteter är att separat redovisa miljöskatter, avgifter och handel med utsläppsrätter eftersom externaliteter internaliseras i dessa kostnader. Effekterna av att redovisa negativa externaliteter kommer att bero på företagets grad av klimatpåverkan. Det kommer också att bero på hur långt ner i värdekedjan utsläpp redovisas. Det kommer oavsett att bli ett incitament för att minska klimatpåverkan och fungera som ett verktyg för förvaltning och styrning av företaget.

Sveriges regering införde 1 april 2018 en passagerarskatt på flygresor, med målet att flyget ska bära sina egna klimatkostnader och minska flygets miljöpåverkan. Denna studies syfte är att undersöka hur den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikesflyg- och tågresor i Sverige. Metoden som används är den kvasi-experimentella metoden difference-in-difference, där Sverige används som behandlingsgrupp och Finland som kontrollgrupp. Perioden som studeras är januari 2013 till december 2019. Resultatet i studien visar att förändringen i antalet tågresor är betydligt större än minskningen i antalet flygresor, vilket beror på den starkare ökande trenden i tågresandet som råder i Sverige. Effekten av flygskatten på det inhemska tågresandet går därför inte att utläsa i studien. En minskning av antalet inrikesflygresor i Sverige med 53 000 resor i månaden kan emellertid utläsas. Detta resultat är statistiskt signifikant på fem procentsnivå och påvisar att flygskatten haft en effekt på inrikesflygresandet. / On the 1st of April 2018, the Swedish government introduced a tax on air travel, with the intention that the airlines should bear their own climate costs and to reduce the plane’s environmental impact. The object of this study is to examine how the Swedish aviation tax has affected the amount of total internal flight and train journeys in Sweden. The method used is the quasi-experimental method difference-in-differences, where Sweden is used as the treatment group and Finland as the control group. The period of analysis is from January 2013 to December 2019. The result of this study shows that the increase in the amount of train passengers is considerably larger than the decrease in the amount of flight passengers, which depicts the stronger upgoing trend in train journeys in Sweden. Therefore, it is not possible to see the effect of the aviation tax on the internal train journeys in this study. Yet it is feasible to see a diminishment in the amount of internal flight journeys by 53 000 journeys a month in Sweden. This result is statistically significant on a level of five percent and demonstrates that the aviation tax has had an effect on the amount of internal flight journeys.

Den 1 april 2018 infördes en flygskatt för kommersiella flygresor per passagerare i Sverige. Enligt SOU 2016:83 var intentionen med flygskatten att minska miljöpåverkan som flygindustrin bidrar med. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikes flyg- och tågresenärer. För studien används metoderna minsta-kvadrat-metoden (OLS) samt en eventstudie (ARIMA). För eventstudien skattas ett predicerat resultat från tidigare periods trender och jämförs med det faktiska utfallet. Studiens undersökningsperiod är första kvartalet 2012 till och med sista kvartalet 2019. Kontroll har gjorts av prisindex för respektive transportmedel. Trots flygskattens införande, har flygresor blivit något billigare under studiens period samtidigt som tågresor blivit dyrare. Resultatet visar på signifikans för antalet faktiska flygpassagerare i relation till det predicerade resultatet på 0,1 procents signifikansnivå, där antal faktiska flygresenärer minskat. Medan antalet tågresenärer ökat under studiens period vilket däremot inte uppvisar signifikans. / On the 1st of April 2018, an air travel tax was introduced in Sweden for commercial flights per passenger. According to the Swedish government’s public investigation (SOU) 2016:83, the air travel tax is intended to reduce the environmental impact caused by the aviation industry. The purpose of this thesis is to examine how the implementation of the Swedish aviation tax has affected the number of domestic air and train travelers. For this study the methods used are Ordinary Least Squares (OLS) and an Event Study (ARIMA). For the ARIMA model, a predicted outcome based on previous periods’ trends is estimated and compared to the actual outcome. The study examines the time period between the first quarter of 2012 to the last quarter of 2019. A control has been done for the price index of each means of transportation. Despite the implementation of the air travel tax, air travel has become slightly cheaper, while train travel has become more expensive. The result shows statistical significance for actual air passengers in relation to the predicted outcome, at a significans level of 0.1, where actual air passengers decreased. Even though the number of train passengers have increased during 2012-2019, the results were not statistically significant.