I december 2016 publicerade den svenska regeringen ett förslag om en skatt på flygresor. Med stöd av empiriskt material från andra länder inom EU där liknande flygskatter införts, visar utredningen på varierande effekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka eventuella effekter en införd flygskatt i Sverige kan medföra på resenärers och flygbolags beteende på svenska flygplatser. I uppsatsen tillämpas Herfindahl-Hirschmans koncentrationsindex, efterfrågeelasticiteter och sekundärdata från nationella och internationella institutioner i Europa, för att estimera hur en skatt på flygresor kan komma att påverka tre svenska flygplatser. Resultatet visar på ett resenärs- och intäktsbortfall för studiens utvalda flygplatser. Bortfallens olika storlek härleds till flygplatsernas skilda förutsättningar gällande tillgängliga substitut, geografiska läge och etablerade position på den internationella flygplatsmarknaden. / In December 2016, the Swedish government published an investigation proposal regarding a flight tax on air passenger travel in Sweden. Supported by empirical data from other EU-countries with a similar tax application, the investigation concludes inconclusive effects of a flight tax. The purpose of this thesis is to examine the potential effects of an implemented flight tax on travelers and airlines behaviour in Sweden. The Herfindahl-Hirschman concentration index is applied in the thesis together with estimated demand elasticities and statistical secondary data from national and international institutions in Europe, in order to estimate how the tax would affect three swedish airports. The conclusion indicates a loss in both revenue and number of passengers for the selected airports. The differences in the size of the losses are derived by the airports separate conditions in available substitutes, geographical location and the established position on the international airport market. / substitution, demand elasticity, flight tax, revenue loss, passenger loss, secondary data, market concentration, quantitative estimation

We have chosen to study how the students at Karlstad University have changed their travel patterns in correlation to covid-19. In the study, we have chosen to start from the entrances at Karlstad University to collect a quantitative data collection in the form of a survey, due to the fact that we believe that this method fits us more accurately because this method provides us with more answers than a qualitative interview. In chapter analysis and conclusions will our results of the study be presented and concluded with the help from prior studies and our own reflections. The purpose of this study is to see if people have changed their choice of transportation or habit of travel due to covid-19. With this study we want to facilitate or enlighten how a worldwide event could change and create new movement patterns. With our study we will answer the following two questions: How have students’ travel habits changed to and from Karlstad university due to covid-19? How have students’ choice of transportation changed due to covid-19? The study shows a change in the choice of travel, in a decrease in public transportation where our study shows a bigger decrease. The choice of transportation has changed to alternatives less prone to be crowded like the alternative like the car or walking/bicycling, where the choice is more often based on the most convenient choice for the respondee. Students' choice of transportation varies depending on if you are a woman or a man, women tend to choose walking/cycling and men rather choose their car. / Vi har valt att göra en studie om hur studenterna på Karlstads universitet har ändrat sitt val av färdmedel och deras resvanor på grund av covid-19 pandemin. I studien har vi valt att utgå ifrån ingångarna vid universitetet. Vi samlade primärdata i form av en kvantitativ enkätstudie, eftersom vi anser att denna metod passar vårt arbete bäst då det tar fler individers syn på frågan än en kvalitativ intervju. I kapitlet analys och slutssatser kommer resultatet av vår studie att sammanfattas med tidigare studier och våra egna reflektioner. Vårt syfte är att ta reda på om studenterna, på grund av covid-19 har bytt färdmedel och resvanor. Med denna studie vill vi belysa hur framtidens planerare ska kunna anpassa sig till nya rörelsemönster som uppstår ur en världsomfattande händelse. Vi ska med vår studie besvara våra två frågeställningar: Hur har studenters resvanor till och från Karlstad universitet förändrats på grund av covid-19? Hur förändras studenters val av färdmedel på grund av covid-19?  Studien visar att studenter i Karlstads val till färdmedel under covid-19 har förändrats som tidigare rapporter visar med ett minskat kollektivt resande, men att nedgången bland studenterna har minskat i en större utsträckning. Färdmedlen har övergått till färdsätt där trängsel inte uppstår i lika bred utsträckning. Där valen oftast verkar vara baserade i vad som är tillgängligt för respondenten eller vad som ses som smidigast. Studenternas val av färdmedel varierar beroende på om man är kvinna eller man, där det kvinnliga könet väljer gå/cykel i större utbredning och män bilen.