I december 2016 publicerade den svenska regeringen ett förslag om en skatt på flygresor. Med stöd av empiriskt material från andra länder inom EU där liknande flygskatter införts, visar utredningen på varierande effekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka eventuella effekter en införd flygskatt i Sverige kan medföra på resenärers och flygbolags beteende på svenska flygplatser. I uppsatsen tillämpas Herfindahl-Hirschmans koncentrationsindex, efterfrågeelasticiteter och sekundärdata från nationella och internationella institutioner i Europa, för att estimera hur en skatt på flygresor kan komma att påverka tre svenska flygplatser. Resultatet visar på ett resenärs- och intäktsbortfall för studiens utvalda flygplatser. Bortfallens olika storlek härleds till flygplatsernas skilda förutsättningar gällande tillgängliga substitut, geografiska läge och etablerade position på den internationella flygplatsmarknaden. / In December 2016, the Swedish government published an investigation proposal regarding a flight tax on air passenger travel in Sweden. Supported by empirical data from other EU-countries with a similar tax application, the investigation concludes inconclusive effects of a flight tax. The purpose of this thesis is to examine the potential effects of an implemented flight tax on travelers and airlines behaviour in Sweden. The Herfindahl-Hirschman concentration index is applied in the thesis together with estimated demand elasticities and statistical secondary data from national and international institutions in Europe, in order to estimate how the tax would affect three swedish airports. The conclusion indicates a loss in both revenue and number of passengers for the selected airports. The differences in the size of the losses are derived by the airports separate conditions in available substitutes, geographical location and the established position on the international airport market. / substitution, demand elasticity, flight tax, revenue loss, passenger loss, secondary data, market concentration, quantitative estimation

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.