En viktig faktor i våra liv är omgivningen vi lever och rör oss i. Vi är en del av arkitekturen som är med oss i vardagen. För vissa är arkitektur och de byggnader vi rör oss bland, inte lika viktigt som för andra. Vissa går så långt som att bilda grupper för att göra sina kritiska röster hörda. Dessa kritiska röster menar i de flesta fall att den rådande arkitekturen är direkt oduglig - att majoriteten av det som byggs har för stela former och saknar detaljer som en gång varit mer närvarande än vad den är idag. Enligt kritiska röster ritar och skapar arkitekter byggnader som de själva och resten av arkitektkårens sympatisörer anser vara vackra. Två arkitekter i Uppsala menar att de är medvetna om den kritik som finns, men att debatten och den allmänna diskussionen är för onyanserad och att den saknar djup. Med detta sagt är syftet med denna uppsats att undersöka vad arkitekter själva har att framföra för åsikter och tankar angående den rådande arkitekturens situation idag, samt att höra deras åsikter om vad deras roll och ansvar i samhället är. Studiens teori bygger på att det finns en polarisering mellan arkitekter och allmänheten, och empirin baseras på två intervjuer som gjorts med två arkitekter i Uppsala. Sammanfattningsvis går det att i stora drag, dra vissa slutsatser om att arkitekterna som intervjuats är väl medvetna om kritiken som finns, men att vanliga lekmän inte kan uttala sig om arkitektur på samma sätt som en arkitekt kan. Den konstnärliga och estetiska aspekten av arkitektyrket, menar arkitekterna, är en viktig del av yrket och de ser sig som konstnärer och bärare av en fackkunskap som ska bidra till ett bättre samhälle.

No description available.

Detta är en kvalitativ undersökning om debatten om böneutrop med fokus på hur den tar sig uttryck i en lokalpolitisk debatt. Syftet med studien är att med hjälp av ideologikritisk analys (även kallad kritisk analys) genomföra en djupgående analys av debatten om böneutrop på lokal nivå. Undersökningen försöker dels svara på om partierna följer partilinjen på lokal nivå men intresserar sig även för de olika partiernas språkbruk. Genom att använda ideologikritisk metod undersöks attityder och förhållningssätt i debatten genom en fördjupad samhällskritisk analys. Studien undersöker om partierna lägger olika värderingar i ord i debatten såsom böneutrop, muslim, religionsfrihet och integration. Slutsatsen är att partierna i stort följer den nationella partilinjen, det enda partiet som avviker ifrån partilinjen är Kristdemokraterna. Det visar sig också tydligt att partierna har olika attityder till ord som används och att deras respektive syn på orden påvisar värderingsskillnader sinsemellan partierna, som också kan kopplas till deras ideologi.

Vi forskade om hur rektorer arbetar med genusperspektiv och mångfald vid Luciafirandet i skolan. Vi forskade även om hur media framställer debatten som framförs av Luciafirandet. Det här genomförde vi genom intervjuer och internet-tidningar för att sedan bearbeta materialet med argumentationsanalys. För att tolka vår analys använde vi oss av teoretiska ramverket: ”interkulturellt perspektiv”. I vårt arbete framkom det att rektorerna vi intervjuade arbetade med mångfald och genus men att Lucia fortfarande lottats ut bland enbart flickorna i skolorna.

Planeraren har ett yrke som kan vara svårt att beskriva och flera olika benämningar används för samma profession. Rollen har förändrats och planeraren har gått från att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre åtråvärda konsekvenser och önskar därmed kunna ge en så rättvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt. Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör källa för de artiklar som används för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för Samhällsplanering och kan ses som planerarkårens interna organ. Resultat kan sammanfattas till att det råder enighet kring att planerarrollen förändrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och därmed också komplexiteten i processen. Jämlikhetsfrågor och sociala perspektiv har aktualiserats med kvinnornas intåg i yrkeskåren och det efterlyses en mer emotionell dimension av planeringen tillsammans med insikten om svårigheten att förändra arbetssätten. Den aktörsrika planeringen kan leda till att professionen omformas och att teoretisera kring detta fenomen är nödvändigt för professionens utveckling. I debatten råder även enighet kring att planering i större utsträckning bör handla om långsiktig solidarisk hänsyn och mindre om stadens fysiska utformning.

Uppsatsen syftar till att belysa konflikten mellan religionsfriheten och barnens rättigheter angående manlig icke-medicinsk omskärelse genom att studera propositionen till lagen SFS (2001:499) om manlig omskärelse. Ett rättssociologiskt perspektiv kommer antas för att kunna studera lagen utifrån en moral- och normvetenskaplig ansats och inte ett strikt juridiskt förhållningssätt. Den etiska debatten som finns angående manlig omskärelse kommer därför analyseras utifrån sex stycken vetenskapliga artiklar för att belysa moraliska argument och se på vilka sätt de liknar på propositionens argument och vilka moraliska överväganden som framgår i propositionen. För att göra detta kommer en argumentationsanalys att användas som metod för att kunna lokalisera argument i både den etiska debatten och propositionen. Det slutliga resultatet av studien är att argumentationen som förs i propositionen är vinklad och tar endast upp de argument som inom den etiska debatten skulle räknas till för omskärelse. Normen genom propositionen är att föräldrarna har en bestämmanderätt över sina barn som inte ifrågasätts och det är framförallt föräldrarnas religionsfrihet som värdesätts och inte barnens. / The purpose of this study is to clarify the conflict between freedom of religion and children’s rights concerning male non-medical circumcision, by analysing the proposition of the law SFS (2001:499) regarding male circumcision. A perspective of sociology of law will be used to study the law from a moral and norm scientific view and not a strictly juridical approach. The ethical debate that exist regarding male circumcision will be analysed from six published scholar articles to find moral argument and see in which way they are similar to the propositions argument and which moral consideration that exist within the proposition. To be able to do this an argument analysis will be used to identify arguments in both the ethical debate and the proposition. The final result in this study is that the argumentation in the proposition is in an angle that only consider the argument which the ethical debate would call pro circumcision. The norm throughout the proposition is that parents are seen to have an authority and a right to decide over their children which is not questioned and it is the parents’ freedom of religion that is seen more valuable than the children’s.

This paper will examine how the Swedish green party, Miljöpartiet, has problematized the use of nuclear energy during the party’s first term of office 1988-1991 and compare that with how the party problematizes nuclear power during its current term of office, 2018-2022. I do this to examine the possible differences or similarities in the party’s critique of nuclear power between the different time periods. In order to do this, the method “what’s the problem represented to be” by Carol Lee Bacchi will be applied on parliamentary motions and debates from the different terms of office. With the WPR approach the problems and its associated assumptions are laid bare to be further analyzed in contrast to each other. The study shows some key differences in party discourse. The industry has gone from foe to an ally, nuclear power is spoken of as outdated instead of wicked, the use of electricity has gone from being described as reckless to unnecessary and the study also shows how Miljöpartiet has switched from talking about nuclear and ecological disasters to sustainable solutions. Lastly, this study finds that nuclear power still is correlated to questionable morale.

Studiens syfte är att granska vad olika aktörer inom förskolan ger för bild av kvalitet i förskolan genom sina debattinlägg i Dagens Nyheter angående förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan. Artiklarna har analyserats med textanalys som metod. I analysen används det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet och tillhörande begreppsram till att studera hur kvaliteten i förskolan skildras och värderas i debattartiklarna. Valet av perspektiv grundas på att det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet överensstämmer med studiens syfte, då perspektivet innebär att alla aktörer inom en verksamhet avgör verksamhetens kvalitet. Studiens resultat och analys visar att majoriteten av debattskribenterna upplever att kvaliteten i förskolan inte når upp till deras förväntningar. Samtidigt ger andra debattartiklar en bild av en förskola som, trots eventuella brister i kvaliteten, är fördelaktig för barns utveckling och lärande och därmed borde vara tillgänglig för alla barn på lika villkor. Utifrån analysen diskuteras att, förskolans styrdokument till trots, saknas det en konkret definition av vad kvalitet i förskolan innebär. Tolkningen grundas på debattskribenters skilda användning av kvalitetsbegreppet och att olika individer inom, och emellan, olika kundkategorier har olika erfarenheter och förväntningar på förskolans verksamhet.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en värdefull funktion för fri åsiktsbildning i en väl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar på hur debattsidan förändrats under de senaste 25 åren med utgångspunkt i kön (vem får oftast komma till tals på debattsidan, kvinnor eller män? – och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare). Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helåret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjälp av konstruerade veckor har sju dagar per år slumpmässigt valts ut. Resultaten visar att av våra författare (n = 498) är 75,3 procent av de undersökta författarna män, och 24,7 procent är kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män minskar. Politiker är den största yrkesgruppen, och andelen politiker ökar ytterligare. Forskarna har legat på en relativt jämn nivå medan företagen publiceras på DN Debatt i allt högre grad. / The daily discussion feature ”DN Debatt” within the Swedish newspaper Dagens Nyheter has been one of the country’s most influencial opinion formers since the 1980’s. With the starting point in theories within media and communication, we hade studied this important institution with focus on how the gender distribution and the authors’ professional roles – for example politicians, researchers and journalists – have changed over the last 25 years. The results show that of our total population of authors (n = 498), 75,3 percent are men and 24,7 percent are women. The difference between men and women is decreasing. The professional roles that dominate our study are politicians, followed by researchers, journalists, CEOs and other representatives from companies, authorities and organizations. The ”common man” without some kind of established professional role is not published on DN Debatt.