Förevarande studie tar avstamp i den så kallade hedersdebatt som år 2002 blossade upp till följd av mordet på Fadime, en ung kvinna som i hederns namn mördades av sin pappa. Debatten behandlade främst orsaken till heder, och två huvudsakliga argumentationslinjer kom att utstakas: den kulturorienterade förklaringsmodellen och den feministiska förklaringsmodellen. Den förstnämnda, vilken innebar att kultur lades till grund för handlingar i hederns namn, var tongivande i den allmänna debatten. Den feministiska förklaringsmodellen, vilken förklarade heder som ett uttryck för patriarkala strukturer överlag, framhålls dock som mest legitim av forskare på ämnet. Förevarande studie ämnar undersöka vilka diskurser som kommer till uttryck kring fenomenet heder i media idag samt om diskursernas förhållningssätt till varandra förändrats sedan år 2002 och vad det i så fall skulle kunna bero på. Genom en diskursanalys, såsom den förklaras av Laclau & Mouffe, undersöks texter publicerade i Sveriges fyra största tidningar under en sexmånadersperiod 15 år efter mordet på Fadime. Vidare använder vi Bacchis redskap för att navigera oss i vad som visar sig vara en splittrad diskurs: kulturlinjen ter sig ha fortsatt tongivande roll i debatten men med klara inslag av patriarkala förklaringar. Frågan om orsaken till heder visar sig också vara tätt förknippad med definitionen av svenskhet och bilden av Sverige som ett jämställt land. Dessa resultat gav upphov till en diskussion kring värdet av en fortsatt uppdelning mellan feministiska och kulturella förklaringsmodeller, då de till synes används parallellt. Emellertid kan studien också påvisa en förhållandevis etablerad uppfattning om ett samband mellan feministiska förklaringsmodeller och vänsterorienterad partipolitik. Detta framhålls som en möjlig förklaring dels till att kulturorienterade texter inte explicit använder sig av feministiska förklaringsmodeller, men väl implicit, samt till att den feministiska linjens framkomst i förevarande studie är förhållandevis låg. Vidare hade studien inledningsvis fokus på vad som framhålls som orsaker till heder, för att sedan se till vad som presenteras som lösningar på fenomenet. Med hjälp av våra diskursanalytiska verktyg kunde vi identifiera vad som antas vara orsaken till heder genom att studera de åtgärder som lanseras. Detta uteblivande av tydliga ställningstaganden för vad orsaken till heder är finner vi bero på att 2002 års hårda debattklimat medfört ett ambivalent förhållningssätt i och med en medvetenhet om ämnets omtvistade karaktär. Att tala om lösningar är således lättare än att sätta fingret på problematiken.

The aim of this Master’s thesis is to describe and compare the debates regarding the public funded publishing company En bok för alla (EBFA). On two occasions, 1992 and 2007, the public funding was threatened, which lead to debates and protests. The funding was revoked in 2007. I want to examine if by studying a particular product of cultural policy, one can se tendencies to how the cultural policy in whole change over time. Using a discourse analysis I will be able to distinguish and analyze how the debates were designed, and which discursive formations one can discern in the debates. The study is based upon articles in newspapers and political documents. The analyze shows that the debate of 1992 focuses on legitimating EBFA with economical arguments. Almost all statements from the period are in favor of a continued funding. The debate of 2007 focuses on the changed book market and whether there was room for a public funded company. In 1992 there was hegemony in the debate, limiting what actors could say about EBFA. In 2007 this hegemony was starting to come apart, opening up for new ways to talk about cultural policy. In 1992 there were no struggles about defining important terms, which could be seen in the debate of 2007. The revoke of the public funding to EBFA can be seen as a neo liberal formation taking place in Swedish cultural policy. / Uppsatsnivå: D

This master’s thesis aims to analyze the ongoing debate in Scandinavia on research evaluation of the humanities. This field of research uses bibliometrics, quantative analysis of bibliographical units as a research assessment tool. In recent years evaluative bibliometrics has been an increasingly used method. In Scandinavia, governments have introduced new funding models for research in higher educational institutions. The change consists of the way the research funding is distributed. The analysis has principally been based upon articles in periodicals connected to universities. Discourse analysis has been used to analyze the design of the debate, and to outline which discoursive formations that could be perceived. The discoursive formations have then been related to earlier research and citation theory. The result of the analysis is that bibliometrics for learning purposes represent a value of supporting researchers’ activity. Citation analysis is not yet possible to apply on research of the humanities because lack of data in this area. Publications are not always indexed and documented, hence the lack of data. In the new funding models, internationalization of the humanities is advocated despite that earlier research shows that it has negative consequences for the humanities.

The aim of this thesis is to investigate the local debate on the Music library in Västervik to see what arguments, pro et contra, that constitutes it. Since its opening the Music library has faced regular threats of being closed down. This is an issue interesting due to several factors, its lack of guaranteed public funding and relative importance to Västervik´s attempts at city branding being two. Using argument analysis, the thesis proposes that the local debate shows traces of both instrumental and culture centered, intrinsical views of the Music library, and that the instrumental view holds both negative and positive poles of opinion while the intrinsical counterpart is one-sidedly positive. Further, the thesis argues that this is in line with a long since documented shift in cultural politics towards a more market oriented discourse. / Program: Bibliotekarie

<p>Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.</p><p>Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.</p>

<p>Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrädare för två olika ståndpunkter. En av dem är docenten i sociologi, Eva Kärfve och den andra är professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. Kärfve ville granska dennes forskning då hon ifrågasätter dess trovärdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pågående debatten i media.</p><p>För att belysa dessa frågeställningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning. Vi genomförde denna genom kvalitativa intervjuer med pedagoger.</p><p>Vår undersökning visade att pedagogerna hade olika uppfattning kring diagnosen betydelse. En del pedagoger ansåg att diagnosen följde individen genom hela livet medan andra ansåg att den kunde förändras med tiden. Vidare menade några pedagoger att det var barnet som var bärare av problematiken, medan andra ansåg att problematiken förmodades ligga i skolmiljön och pedagogens bemötande. Även om pedagogen menade att problematiken låg i skolmiljön, benämnde de ändå barnet som barnet med bekymmer eller med problem. De pedagoger som arbetade i mindre klasser med barn som fått diagnosen DAMP ansåg att det var bra med denna exkludering. Detta på grund av att de kunde hjälpa barnet att på ett bättre sätt tillgodogöra sig skolans undervisning. Hos dessa pedagoger låg ändå strävan att få eleverna med diagnos inkluderade i vanlig klass. Vad pedagogerna visste om utredningen och diagnostiseringen av DAMP varierade. Pedagoger i vanlig klass och fritidspedagoger hade inte särskilt stor insikt i hur utredningen till diagnosen gått till. Däremot hade rektorn, specialpedagogerna och speciallärarna större kunskap om detta. Detta kan bero på att dessa pedagoger är mer delaktiga vid utredning och diagnostisering.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.</p><p>Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.</p><p>Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning. Därigenom uppkommer olika diskurser avseende vilket ansvar staten skall ha i skolans uppdrag att uppfostra demokratiska individer. Skolan är en av få samhälleliga institutioner där regeringen fastställer grunden och bestämmer innehållet. Därmed är det oundvikligt för skolan och lärarrollen att inte ingå i den politiska retoriken.</p><p>I examensarbetets resultatanalys framkommer tydliga belägg för att lärarrollen artikuleras i en kontext bunden av ideologiska värderingar och politisk korrekthet. Denna politiska korrekthet förutsätter ett aktuellt och tidstypiskt språk där vissa språkliga tecken är att föredra. Typiskt för de protokoll jag har analyserat är att talet präglas av marknadsekonomiska tecken. Den svenska skolan och lärarrollen diskuteras med ett metaforspråk där skolan liknas vid ett företag som drivs med ett vinstintresse. Detta artikuleras med ord som ”konkurrenskraftig”, ”flexibel” och ”frihet”.</p><p>Höger- och vänsterorienterade partier har olika syn gällande hur skolan och lärarrollen ska utformas. Detta blir extra tydligt allt efter som debatten fortgår. Då ökar dessa konstraster gradvis allteftersom debattens aktörer retoriskt angriper varandras ideologiska preferenser. Då debattens dynamik växer och den retoriska duellen dras till sin spets, genomkorsas talet av ideologispecifika tecken vilka påvisar skillnaderna mellan partierna. Diskursens dynamik skapar därmed utpräglade föreställningar av skola och lärarroll. Till följd av detta utgörs det politiska talet i mångt och mycket av ett ”antingen eller tänk” och med ideologispecifika tecken konstruerar de bilden av lärarrollen som till exempel antingen ”flummig” eller ”diktatorisk”.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Purpose/Aim: This essay aims to investigate what picture (obvious and hidden) of men and womens equality in our society that is to be found on DN Debatt.</p><p>Material/Method: The material consists of 175 articles from DN Debatt during 2004. A content analysis and a rethoric analysis has then been used as a method of analysing the material.</p><p>Main results: Men are much more represented on DN Debatt then women. The underlying picture of men and women that is presented sees men as being the ones who are in charge of all the important and “big” decisions and questions in our society. Women on the other hand are pictured as, although they have reached higher positions in society, the ones who to a high degree focus on closer and more socially important issues. The investigation has found much support of Yvonne Hirdmans theories of the gender system.</p><p>Keywords: Dagens Nyheter, DN Debatt, Gender, Gender Images, Media</p>

<p>Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan. Till följd av svenska förluster i internationell tjänst har naturligt följt en debatt. I denna uppsats tittar jag på den debatt som följt efter att svenska soldater vid två olika tillfällen stupat i Afghanistan, år 2005 och år 2010. Syftet med denna uppsats är att jämföra de debatter som uppstått till följd av att svenska soldater stupat i internationell tjänst i Afghanistan, detta för att undersöka om skillnader i debatterna kan påvisas och vad dessa kan bero på. Resultatet visar att en skillnad i debatterna föreligger och att den huvudsakliga orsaken till detta är den försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan.</p> / <p>By military means to defend our realm where there is a direct threat tor our existence requires no more justification. Neither the soldiers killed in this context. But with a new defence policy, we leave the total focus that has been on national defence. Now we are with other premises and defend something that in not urgent concerns our own existence and hence it is not as obvious with losses. In connection with its participation in international service, Sweden has suffered losses and, most recently in Afghanistan. As a result of losses in the Swedish international service has naturally followed a debate. In this essay I look over the debate which followed after the Swedish soldiers at two different times was killed in Afghanistan in 2005 and 2010. The purpose of this study is to compare the debates that have arisen as a result of Swedish soldiers were killed in international service in Afghanistan, in order to investigate if a difference in the debates can be shown and what they can depend on. The results show that a difference exists in the debates and that the main reason for this is the deteriorating security situation in Afghanistan.</p>

<p>Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna.</p><p>Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor. En pro et contra analys har genomförts och därefter förs en diskussion kring debatten och vilken karaktär argumenten har.</p><p>Uppsatsen visar på att debatten utifrån valt material, håller god kvalité vad gäller saklighet, hållbarhet och relevans. Den visar även att en god ton hålls mellan debattörerna debatten igenom.</p> / <p>Anthropologists are currently being employed by U.S. armed forces in the Human Terrain System. This unit is able to deliver expertise knowledge regarding socio-cultural data in combat theatres to military decision-makers at the battalion-division level. This has caused much debate in the U.S, particularly regarding the ethical aspects of science projects. Critics of the HTS believes that it is against science ethical guidelines and good scientific practice to conduct research on humans in which there is a risk that they may be harmed. The purpose behind this paper is to identify the debate to see how the debate has taken place between the opinion-makers in this debate.The debate has been analyzed on the basis of articles, Internet materials, and literary sources.</p><p>A pro et contra analysis has been carried out and followed by a discussion of the debate regarding the nature and character of the debate and the arguments.</p><p>This paper shows that the debate based on selected materials, good workmanship is of fairness, sustainability and relevance. It also demonstrates that a high professional level is being held between the debaters throughout the debate.</p>