I denna uppsats undersöker jag miljödebattens genombrott i Sverige mellan 1967 och 1973, främst genom att studera tidens stora debattböcker. Miljödebatten förändrades främst på så vis att problemen började anses långt allvarligare, i behov av allt mer radikala lösningar, och att det blev en politiskt viktig fråga.

This thesis explores public discourses surrounding audiobooks as manifested in cultural articles in Swedish newspapers. The aim is to gain a deeper understanding about values and opinions about the audio book as a literary media. The method employed is discourse analysis, with a theoretical frame- work built mainly on Ernesto Laclau and Chantal Mouffes discourse theory. The articles were gath- ered from Sweden’s four biggest newspapers, totaling 45 articles between the years 2016-2023. Four major themes were identified in the material: the form and content of the audiobook, the act of reading versus listening, the commodification of literature, and the economic aspects of the audiobook market. Further, the study identifies both pessimistic and optimistic discourses. Pessi- mistic discourses see audiobooks as a threat to traditional literary forms and quality, while optimistic discourses highlight the potential of audiobooks to expand the concept of literature and promote reading. The findings contribute to a deeper understanding of how audiobooks are discussed and debated in Swedish media, reflecting broader societal and cultural concerns. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en förändrad köttkonsumtion samt köttproduktion framställs i svensk media genom att analysera debattartiklar. Empiriskt material är insamlat från Mediearkivet Retriever i de största dags- kvällstidningarna i Sverige och Östergötland. Studien är gjord utifrån en kvalitativ textanalys där olika teman har identifierats och analyserats utifrån frågorna; Hur förhåller sig olika aktörer till en förändrad köttkonsumtion och köttproduktion? Hur ramas perspektiven in och hur kopplas de till varandra? Hur kan denna debatt förstås ur ett miljöperspektiv? Utifrån denna studie kunde en konsensus identifieras kring att köttkonsumtionen och köttproduktionen är en viktig fråga och att det behövs en förändring. Det råder dock oenigheter om hur detta problem ska adresseras. / The aim of this study is to investigate how the meat consumption and meat production is presented in Swedish media by analyzing debate articles. The empirical data is collected from Mediearkivet Retriever and limited to the biggest newspapers in Sweden and in Östergötland. The method used is qualitative text analysis and thematic analysis where the following questions were asked: How do different stakeholders view a change in meat consumption and meat production? How are the perspectives framed and how are they connected to each other? How can this debate be understood from an environmental perspective? From this study, a consensus is identified where meat consumption and meat production is an important question and that a change is necessary. There are, however, conflicts regarding how this issue should be addressed.

This study aims to analyze whether the discourses of the phenomenon of honor-related violence and oppression have changed over time in the Swedish daily press. This is operated through a discourse analysis of debate articles from seven newspapers published around the country. The methodological and theoretical premise is based on Laclau and Mouffe’s discourse theory. Further, three theories has been applied; The construction of “the others” by Jonsson, de Beauvoir’s theory of The Second Sex and Nussbaum’s universal theory of justice. The purpose of selection of articles has been to find relevant debate articles concerning opinions on the phenomenon of honor-related violence and oppression. The results and analysis has been divided into three main themes: a legal discourse, a discourse of "us " and " them " as well as a discourse of patriarchy. The results indicate that the phenomenon is influenced by its time in the shape of current events and areas of conflict.

Konst väcker något inom oss, en känsla av förundran, eufori, förvirring eller avsky för att nämna några. Somliga upplever en stark känsla att de måste uttrycka sig antingen positivt eller negativt om konstverket, främst det senare. Kanske rent av hävdar att konstverket inte bör existera i det offentliga rummet. Dessa känslor blir ofta grunden till en stor debatt vilket främst äger rum i media. Därav finns intresset att fundera över hur det kommer sig att vissa konstverk väcker sådana starka känslor och vad dessa konstverk egentligen skildrar. Offentlig konst kan ha varierande tillämpningar i samhället. Konstverket kan existera endast för det estetiska likt ett vackert landskapsmåleri, men det kan också ifrågasätta samhället och anses provocerande. Frågan kan då lyda om provocerande konst endast bör vara utställd på ett konstgalleri. Vilket är en plats du aktivt väljer att besöka och därav får vara beredd på att ställas inför konst som kan väcka känslor. Istället för att tvinga människor möta den provocerande konsten i det offentliga rummet. Av den anledningen behövs konst som för vissa kan uppfattas provocerande i våra gemensamma rum. För att nå ut till de som aktivt inte söker konsten, till de personer som verkligen behöver uppmärksammas. Det är viktigt att debatter tas upp i det offentliga rummet för att kunna observeras av alla. Konstnärerna kanske rent av gör samhället en stor tjänst. Det finns ett intresse hos mig att undersöka konst som väcker debatt och starka känslor hos individer. Undersöka vad konstverken skildrar och hur verken har mottagits av samhället i och med att de orsakat en debatt. Syftet med uppsatsen är att genom en analys av konstverketÖvermålning, både ikonografisk bildanalys och av meningsutbyte kring verket, nå en slutsats angående verkets uppseende, vad målningen väcker för känslor och tankar.

<p>Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.</p><p>I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet – och sammanhörighet – inte går att ifrågasätta. Inte minst demokratin förklaras som en social representation eller doxa, som vilken den framstår som nästintill helig.</p>

The societal benefits of new technology and electronic products can hardly be underestimated. However, new technological achievements bring problems as well since obsolete products, due to ever-growing amounts and complex composition, are difficult to handle in a sound manner. Currently electronic waste constitutes the single fastest growing waste stream in society. It is also common that e-waste is exported to low-income countries where it generally is recycled under rudimentary conditions, leading to large-scale environmental and health effects. The political handling of the issue has enjoyed moderate success internationally as well as nationally. The shaping of environmental politics is however, according to many researchers, a complex process involving many actors, something that generally is not reflected inofficial politics. The purpose of this thesis is to map out the different discourses inherent in the public debates on e-waste in Sweden and the USA respectively, and compare how they might influence the political management of the e-waste issue. A number of newspaper articles, reports and press releases from NGOs and trade organizations have been analyzed with a discourse analysis method, influenced by John Dryzek and Michel Foucault. The term “order of discourse” has been borrowed by Norman Fairclough as an analytical tool. In the U.S. material a conflictual, unclear order of discourse appeared where most of the actors were portrayed as equal political players. However there was an apparent red thread as the question was framed as an economic issue by the majority of actors. In the Swedish material a very clear order of discourse was identified, where mainly two discourses were dominant. Drawing on the analysis it could be concluded that there were several probable explanations for the contemporary political handling. The perspective of the key actors El-Kretsen and the U.S. EPA was concluded to impair the political handling, while the framing of the issue as a question for experts in the Swedish material was considered another explanation. / Samhällsnyttan med ny teknik och elektroniska produkter kan knappast underskattas. Nya tekniska landvinningar medför dock problematik då elektronikavfall är svåromhändertaget på grund av dess komplexa sammansättning. Numera är dessutom elektronikavfall det enskilt snabbast växande avfallsflödet i samhället. Ytterligare problematik uppstår då det är vanligt att avfallet exporteras till låginkomstländer där det ofta återvinns med primitiva metoder, vilket leder till att avfallet utgör stora miljö- och hälsorisker. Sammantaget innebär detta att elektronikavfall utgör en av de största miljöpolitiska utmaningarna, men den politiska hanteringen av frågan har hittills rönt blandad framgång internationellt såväl som nationellt. Skapandet av miljöpolitik är dock enligt många teoretiker en komplex process som involverar många aktörer, något som generellt inte avspeglas i officiell politik. Syftet med denna uppsats är att försöka urskilja vilka diskurser som finns i den offentliga debatten om elektronikavfall i USA och Sverige, och jämföra hur de kan tänkas påverka den politiska hanteringen av elektronikavfallsfrågan. Ett antal tidningsartiklar, rapporter och pressreleaser från NGO:s och branschsammanslutningar har analyserats med en diskursanalytisk metod, influerad av John Dryzek och Michel Foucault. Begreppet ”diskursordning” har lånats av Norman Fairclough för att som analytiskt verktyg koppla diskursanalysen till den politiska hanteringen i respektive land. I det amerikanska materialet framträdde en konfliktfylld, otydlig diskursordning där flertalet aktörer framställdes som likvärdiga politiska spelare. Det fanns en tydlig röd tråd i det faktum att samtliga aktörer diskuterade frågan utifrån ett ekonomiskt perspektiv. I det svenska materialet fanns istället en tydlig diskursordning, där framförallt två diskurser var förhärskande. Utifrån analysen kunde konstateras att det fanns ett antal troliga skäl till den nuvarande politiska hanteringen. Nyckelaktörerna El-Kretsen och det amerikanska Naturvårdsverkets perspektiv lyftes som två troliga anledningar, medan inramningen som en expertfråga i det svenska materialet framhålls som ytterligare en orsak.

This study intends to examine the impact of a well known debate page in one of Sweden’s biggest newspapers, Dagens Nyheter. We have done this by analysing Ekot, Aktuellt, Göteborgs Posten and Västerbottens-Kuriren to see to what extent they “take” news from the debate page. The method used was content analysis and to describe some of our thoughts about how we placed the hits in different categories we chose eight of our hits to exemplify. The material from the newspapers, radio and television was examined to discover the potential impact from the debate page. To carry out this study we have mainly used theories about how media get influenced by each other’s news and how they do follow-ups and refer to the original media. Other theories of importance for our study are for example those about what kinds of events that become news and how media influences people’s thoughts about what’s important. One of the most important conclusions we were able to draw after carrying out our study was that the debate page in Dagens Nyheter has quite a small impact on what our chosen media reported on. The biggest impact was found in the newspapers, whereas radio and television very seldom referred to the debate page. To sum up, one can absolutely say that the debate page in Dagens Nyheter is powerful and do have impact on other media, but an article published on the page is not automatically discussed and debated in other media during the day.

This two years master’s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children’s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children’s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children’s reading and mediation of children’s literature in public libraries. The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse. To explore the tension between contingency and permanence within the dis- cursive field I have revolved the analysis around key concepts such as ”pedagogy”, ”children” and ”childhood”. The four different adaptations of Red Riding Hood illustrate how beliefs about children and children’s reading have been revised over time. The study shows that the debate and the literature have evolved from a didactic and instrumental point of view to a more liberating and aesthetic approach. But the movement is not linear and uni- vocal. The current debates and the range of children’s literature today exhibit tendencies both of protective mo- rality, expressive and imaginative aesthetics and political awareness. The predominant view of children is still as human “becoming’s” rather than “beings”, and the value of reading literature is thus regarded as extrinsic and as a tool for language development. This continuous and ongoing educational discourse takes little interest in the children’s own ideas and opinions about books and reading. It is my conclusion that children’s libraries, as me- diators of children’s literature, have an enhanced role to play in today’s technologically based society; providing and encouraging book discussions and other literary activities where not only the literature is in focus, but the children’s own reading experiences as well.

Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ”lönefrågan”, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män. Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den. Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt.