Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ”lönefrågan”, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män. Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den. Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt.

<p>This study intends to examine the impact of a well known debate page in one of Sweden’s biggest newspapers, Dagens Nyheter. We have done this by analysing Ekot, Aktuellt, Göteborgs Posten and Västerbottens-Kuriren to see to what extent they “take” news from the debate page.</p><p>The method used was content analysis and to describe some of our thoughts about how we placed the hits in different categories we chose eight of our hits to exemplify.</p><p>The material from the newspapers, radio and television was examined to discover the potential impact from the debate page.</p><p>To carry out this study we have mainly used theories about how media get influenced by each other’s news and how they do follow-ups and refer to the original media. Other theories of importance for our study are for example those about what kinds of events that become news and how media influences people’s thoughts about what’s important.</p><p>One of the most important conclusions we were able to draw after carrying out our study was that the debate page in Dagens Nyheter has quite a small impact on what our chosen media reported on. The biggest impact was found in the newspapers, whereas radio and television very seldom referred to the debate page.</p><p>To sum up, one can absolutely say that the debate page in Dagens Nyheter is powerful and do have impact on other media, but an article published on the page is not automatically discussed and debated in other media during the day.</p>

Medielandskapet förändras ständigt. Medier konvergerar och den digitala utvecklingen innebär nya utmaningar för traditionella medier. Olika åsikter om huruvida public service ska finnas och hur de i så fall bör verka på sociala medier har gett upphov till en debatt i svensk press. Syftet med studien är att kartlägga argumenten från båda sidor, kommersiella medier och public service, samt analysera debatten genom en kritisk diskursanalys. Frågan som besvaras är “Hur ser diskursen kring SVT:s närvaro på digitala plattformar ut i ledande svenska dags- och kvällstidningar?”. Teoretiska verktyg inom kritisk diskursanalys som används är transitivitet, modalitet, antagonism och intertextualitet. De kompletteras med agenda-setting theory för att möjliggöra en fullständig analys. Resultatet visar att det genomgående finns flera teman i artiklarna som analyseras; finansieringen av public service, snedvriden konkurrens, public service kärnuppdrag samt hot mot demokratin, vilka handlar om något större än användningen av sociala medier. Studien visar att diskursordningarna, den kommersiella marknaden samt public service är under transformering, inbördes och även i relation med varandra. Arbetet bidrar till utökad kunskap om hur public service digitala närvaro framställs och problematiseras i svenska tidningar. Slutsatserna visar att beroende på vem som läser kan regelverket för public service uppdrag tolkas olika. Och att uppdragsbeskrivningen därmed bör förtydligas både för att klargöra uppdraget på digitala plattformar, och för att förhindra att regelverket kan tolkas på olika sätt. / The media landscape is ever-changing, different types of media are converging and a digital development is taking place, which is challenging for traditional media. Different opinions about how public service can and should operate in social media have caused an ongoing debate in Swedish press. The aim of this thesis is to identify arguments in the debate between commercial media actors and public service and to analyze the debate as a whole. A critical discourse analysis is carried out to answer the research question “What does the discourse regarding SVT’s presence on digital platforms look like in leading Swedish daily and evening newspapers? ”. The theoretical concepts within the critical discourse analysis, transitivity, modality, antagonism and intertextuality are used throughout the analysis and are also complemented by agenda-setting theory to reach conclusions. The results of the study suggest that there are several consistent themes of argumentation trans boundary from the use of social media. This includes themes such as financing of public service, unfair competition, mission and values of public service and even threats against the democracy. The study shows that both parties’ discourses are undergoing mutual transformations as well as towards each other. It contributes to knowledge of how public service actors’ presence on digital platforms is depicted and problematized in Swedish press. The result shows that depending on the reader, the legal framework regarding public service mission is interpreted in different ways. And that the framework lacks clear rules for online business and is in need of unequivocal guidelines.

Alla människor har tankar som berör deras egen död. Hur begravningen ska gå till, vilks som ska vara närvarande vid dödsbädden eller vad som är det bästa sättet att avsluta livet på är bara några tankar om döden. Studiens syfte är att söka svar på hur akademiska filosofer argumenterar om etik och moral i förhållande till aktiv dödshjälp, eutanasi. Genom att analysera fyra argumentativa texter skrivna av både förespråkare och motståndare till eutanasi kan det ses ett mönster i vilka aspekter som är ständigt återkommande i debattten. Studien analyserar Daniel Callahan, John Keown, Torbjörn Tännsjö och Helga Kuhse vilka har valts ut utifrån olika kriterier. Undersökningen visar bland annat tydligt att uppfattningen om den moraliska skillnaden mellan att döda och att låta dö är en väldigt viktig fråga i debatten. Vidare har undersökningen visat att genom att belysa problematiken på att döda och låta dö anspelar man på aktiv och passiv eutanasi. I studien görs sedan en komparation där de argument som lyfts fram fråna båda sidor för att pröva hållbarheten utan att för sin skull påpeka att den ena sidan är mer rättfärdig än den andra.

In March 2018 the Swedish Social Democratic Party presented the election promise to ban faith-based schools. This election promise evoked strong reactions and gave rise to a debate about the role of religion in Swedish schools in many Swedish newspapers. The aim of this bachelor thesis is to explore what arguments that have been utilized in the debate about faith-based schools. Debate articles are here examined using argumentation analysis: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The results conclude that the most common arguments in favor of a ban on faith-based schools are: segregation, religious indoctrination, and serious shortcomings in said schools. From the other side of the debate, in defense of faith-based schools, the most common arguments are the following: integration, freedom of religion and high-quality education. An additional aim is to study these arguments using Hjelm’s (2014) explanations of the “New Visibility of Religion”. The analysis reveals that the debate is informed by a secular norm where religion is viewed as something unwelcome in the public eye. The debate is informed by a conflict of how religion ought to be valued, and if it should be viewed as a resource or a problem. Advocates in favor of a ban on faith-based schools claim that these schools constitute a social problem in contemporary society. Defenders of faith-based school, on the other hand, view them as a resource and argue that there today is a great need for faith-based schools. Rather than discussing faith, this debate deals mainly with the question of what role religion should play in today’s society. Religion is visible because it can be good or bad, something that Hjelm (2014) refers to as the ”secular return of religion”. Neoliberal reforms have changed the Swedish School system, which in turn affects the debate. This debate ultimately reveals a conflict of aims regarding the purpose of the Swedish school system and where equality is put against freedom of choice.

We can see today that young adults use social media for mostly entertainment purposes. Because of this the political subjects gets overshadowed within social media. This is a problem both because young adults hold the majority of the consumption on social media and because young adults can be seen as the future. Therefore, it’s important to get the young adults more active in political subjects on social media. Former studies show that political subjects can be sensitive for young adults to talk about and this shows that this group of people are afraid of being in a minority position if they voice their political opinion. Furthermore, former studies show that young adults do not feel an obligation as a citizen compared to earlier generations. This study is conducted on ten young adults aged between 18-25, using a qualitative method with semi-structured interviews. The results from this study showed us that the young adults have a good attitude towards social media as a tool for political purposes. Even if they had a positive attitude, they also thought that it had to be used in the right way in order to make use of it.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att beskriva den debatt som förts om museer i svenska tidningar från 2020fram till början av 2023, belysa hur debattörerna legitimerar sina åsikter och därigenom vilka diskursersom går att finna inom dessa debatter. Syftet är även att undersöka vilken idealbild och vilkafunktioner hos ett museum som samproduceras av texterna i debatten. Materialet består av tio debattoch ledarartiklar publicerade i Sveriges fyra största tidningar och delas upp i tre teman: fri entré,politisering och ekonomisk satsning. För att besvara uppsatsens frågeställningar utförs enlegitimeringsanalys på materialet, vilket mynnar ut i en diskursanalys. Resultaten av dessa två analyseranvänds sedan för att beskriva hur debattörerna samproducerar en bild av museers funktion. Resultatetvisar hur typerna av legitimeringar som används i texterna skiljer sig mellan materialets olika teman.Två diskurser framkommer i materialet: en demokratidiskurs och en kulturarvsdiskurs. Genomgåendeför alla tre teman är att värdena demokrati och kulturarv behandlas som legitima. Det framkommeräven fyra idealfunktioner för ett museum som samproducerats av debatten. Dessa är museet somförvaltare och förmedlare av ett gemensamt kulturarv, museet som offentligt rum, museet somfolkbildare samt det oberoende museet.

The climate crisis has increased the demands on Swedish forestry and given fuel to an already polarized debate concerning how Swedish forests should be managed and what constitutes sustainable forestry. Questions of ownership and who should have a say in the matter is at the center of this conflict. This essay examines the topic of ownership in the Swedish forest debate. The argumentation of stakeholders in the debate was analyzed to show which topoi contribute to the conflict and create inertia towards reaching mutual understanding. Thirty-nine opinion articles from Swedish news media, published between April and October 2021, were analyzed through a critical textual analysis. Two primary groupings among the debaters were found: those who argue to strengthen the rights of forest owners, and those who argue for more regulation or conservation. Identified topoi show that emotions and trust play a key role in the conflict. Ways of working with this and possibilities for discursive meeting places are discussed. Making explicit important values, clearly defining important terms, and focusing on the right subject matters are also suggested to enhance possibilities for mutual understanding.

No description available.