Abstrakt ”Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? – En komparativrätts-lig studie on barnets rättigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge” Uppsatsen diskuterar med en komparativrättslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg ämnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag på samma sätt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar på FN:s barnrättkommittés yttranden kring hur länderna sköter sina åtaganden gentemot konventionen och en jämförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundläggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rättigheter än kring Norges.Uppsatsen tar också upp domstolsprocessen kring vårdnadstvister där barnet ofta riskerar att hamna i kläm. En jämförelse mellan vårdnadstvister i Sverige och Norge visar att det är väldigt små skillnader mellan ländernas olika problemområden som utgör skillnader i barns rättigheter som direkt kan härledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rättigheter. / Abstract ”Should the convention on the rights of the child be fully implemented into Swedish law? – a juridical essay on the right of the child through the child rights convention in Sweden and Norway.” This essay discusses in a comparative way the implementation of the convention on the rights of the child in Sweden and Norway. In three steps the comparison has lead the essay to a conclusion on whether Sweden should incorporate the conventions fully or not.The essay focuses on the UN child rights committee ”concluding observation report” on how the countries are managing the rights of the child through the convention. A comparison has been made and it has shown that the committee to some extent is giving more basic recommendations and serious criticism to Sweden. This may lead to a discussion about whether the committee have bigger and more serious concerns about some areas of the Swedish work with the convention rather than the ones in Norway.The essay also brings up the legal process of custody battles where the child is often neglected to some extent and a comparison has been made that shows that there are really very little differences that can be connected to the fact that Norway has a fully implemented child rights convention when Sweden has not.Further on the essay gives an insight into the Swedish debate on pros and cons for an incorporation and comes to the overall conclusion that an incorporation would have a positive outcome on the rights of the child in Sweden.

The aim of the study was to examine the ways in which the presidential candidates Hillary Clinton and Donald Trump were portrayed in articles regarding the first presidential debate of 2016. We also wanted to examine the differences and similarities between the framing of the two candidates as well as which frames varied between the newspapers from Sweden and the USA and which they had in common. We made a qualitative framing analysis of 14 articles from 14 different newspapers half of which were from Sweden and half from the USA. The result shows that Hillary Clinton is most often portrayed as an experienced and professional politician whereas Donald Trump is portrayed as her opposite in both regards. The framing of Trump shows him as an outsider from the business world, who has a history of controversial behavior in which he is accused of both racism and sexism. Both candidates are portrayed as highly disliked by the American people. They are also portrayed as dishonest as a consequence of their respective scandals where they are being accused of having hidden something from the public – Clinton in her use of a private e-mail server during her time as secretary of state – Trump due to his unreleased tax returns. The American and the Swedish articles frame the candidates similarly, although the American newspapers are more prone to the usage of harsh language in describing the candidates and their actions in the debate. The Swedish newspapers tend to use less emotive words in re-telling the debate.

The purpose of this thesis work is to investigate how research on honor-related violence is structured and how this can potentially affect social work. The scientific problem we see is about the fact that the polarized debate regarding honor-related violence is a growing problem, not only in Sweden, but also in other Nordic countries. Honor-related violence is an effect of when the honor becomes affected and the person who is subjected to honor-related violence is controlled by the family´s norms and rules, this can lead to sanctions in the form of mental and physical violence. Our research question aims to investigate how research on honor-related violence in Sweden is structured and how the polarized explanations of culture and intersectionality can influence the social work on honor-related violence. We argue that the polarized and shifting explanations of cause for the honor-related violence affect the social work and the education of social workers. The research question and the related issues have been studied through a qualitative inductive research approach and the empirical material has been analyzed based on Laclau and Mouffe’s social constructivist discourse analytical instruments. We analyzed seven research works written by researchers in Sweden. What we intend to study is how these researchers portray and structure honor-related violence based on the two causal explanations of culture and intersectionality. The result shows that the cultural explanation model is more prevalent than the intersectinal line of argument regarding the honor-related violence. The empirical material define the nature of honor-related ciolence in a similar way, but that the explanations of cause separates them. Our conclusion is, among other things, that we see how one cannot relate to honor-related violence without looking at culture, but that the intersectional analysis of violence also is necessary in order to be able to absorb all surrounding influencing factors. The intersectional perspective on honor-related violence, however, emphasizes that the cultural explanation becomes a fact when research has not succeeded in solving how social work practice should deviate from a cultural stereotyping when it comes to the issue of honor-related violence. / Syftet med detta uppsatsarbete är att undersöka hur forskning kring hedersrelaterat våld är strukturerat och hur detta potentiellt kan påverka det sociala arbetet. Det vetenskapliga problemet som vi ser föreligger handlar om att den polariserade debatten om det hedersrelaterade våldet på politisk nivå även går att urskilja på en forkskarnivå. Hedersrelaterat våld är ett växande problem, inte bara i Sverige, utan även i andra nordiska länder. Hedersrelaterat våld är en effekt av när hedern blir drabbad och den som blir utsatt för hedersrelaterat våld blir kontrollerad av familjens eller släktens normer och regler, detta kan leda till sanktioner i form av psykiskt och fysiskt våld. Vår forskningsfråga ämnar att undersöka hur forskning om hedersrelaterat våld i Sverige är strukturerad och hur de polariserade orsaksförklaringarna kultur och intersektionalitet kan påverka det sociala arbetet kring hedersrelaterat våld. Vi hävdar att de polariserade och skiftande orsaksförklaringarna kring det hedersrelaterade våldet påverkar det sociala arbete och socionomers utbildning. Forskningsfrågan och de tillhörande frågeställningarna har studerats genom en kvalitativ induktiv forskningsansats och det empiriska materialet har analyserats utifrån Laclau och Mouffes socialkonstruktivistiska diskursanalytiska instrument. Vi har analyserat sju stycken forskningsverk skrivna av forskare i Sverige. Det vi ämnar att studera är hur dessa forskningsverk porträtterar och strukturerar hedersrelaterat våld utifrån de två orsaksförklaringarna kulturförklaringar och intersektionalitet. Resultatet visar att den kulturella förklaringsmodellen är mer förekommande än den  intersektionella argumentationslinje gällande det hedersrelaterade våldet. Alla forskningsverk definierar det hedersrelaterade våldets art på liknande sätt, men att orsaksförklaringarna går isär. Vår slutsats är bland annat att vi ser hur en ej kan förhålla sig till hedersrelaterat våld utan att se till kultur, men att den intersektionella analysen av våldet också är nödvändig för att kunna ta in alla omkringliggande påverkande faktorer. Det intersektionella perspektivet kring hedersrelaterat våld poängterar dock att den kulturella förklaringen blir ett faktum då forskning inte lyckats lösa hur en inom det sociala arbetets praktik ska avvända en kulturell stereotypisering när det kommer till frågan om hedersproblematik.

This study aims from a gender perspective to examine how the audience pay attention to people of power in news media. To examine this we viewed how televiewers pay attention to party leaders in televised political debates. The studys gender perspective can be divided into two main aspects, on one hand whether the party leaders gender have any impact on the televiewers attention and on the other hand whether the televiewers gender have any impact on how they divide their attention. The questions examined are “how do televiewers pay attention to male versus female party leaders in political televised debates?” and “what differences and similarities can be found in how male versus female televiewers pay attention to party leaders in political televised debates?”. To get a comprehensive understanding of the audiences attention we combined two different methods; eye tracking methodology and qualitative interview. Eye tracking generated objective knowledge of the televiewers visual fixations while the qualitative interview gave us a deeper understanding of their memorialization. Five men and five women participated in this study.  Our results show that our participants give more detailed attention to the female party leaders appearances, while to a greater extent remembering the male party leaders political statements. We found more similarities than differences in how male versus female televiewers pay attention to party leaders, both with and without regard of the party leaders gender. For example male politicians seem to be the norm for what makes a party leader, since many participants primarily tend to fixate on them while also remembering their statements. However, our male participants tend to make fewer but longer fixations while our female participants instead tend to make more but shorter fixations. To summarize the results, we can see that both the party leaders and the televiewers gender have an significance to the televiewers attention.

Köttätande är i dag en fråga som engagerar många. Vissa menar att det är farligt både för klimat och hälsa medan andra menar att det är nödvändigt för människans överlevnad. När frågan kring köttätandet lyfts och köttkonsumtionen ifrågasätts i debatten mellan köttätare och veganer händer något och heta känslor uppstår. Debatten provocerar och upprör och inte sällan slutar det i osämja de båda parterna emellan. Det är därför av intresse att analysera hur de båda sidorna uttrycker sig när de talar om kött för att ta reda på hur de skiljer sig åt. Det här ämnar denna uppsats undersöka. Detta görs genom att bland annat analysera olika typer av bildspråk som förekommer i de båda sidornas sätt att uttrycka sig kring kött. George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer fungerar även som inspirationskälla för denna analys. Genom att synliggöra underliggande diskurser som ligger till grund för hur vi i samhället talar, tänker och ser på kött kan vi ta reda på hur veganers terminologi kring kött skiljer sig åt från köttätarnas. På så sätt kan vi få en förståelse för varför de heta känslorna uppstår, att konflikten kanske snarare bottnar i en brist på förståelse över de olika sidornas sätt att tala om kött.

<p>I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.</p>

<p>Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat år 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förändringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrågorna och även belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prästerskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har även visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svårigheter och motgångar, främst genom minskat medlemsantal och försämrad ekonomi, som förutspåddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000.</p>

<p>Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?</p>

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.

Denna studie rör debatten som kulminerade efter publicerandet av romanen Myggor och tigrar, av Maja Lundgren. Studiens fokus ligger i att finna debattens essens, utifrån tidningsartiklar och artikelförfattares positionering gentemot romanen och debattens huvudfrågor, detta är vidare undersökningens huvudsakliga syfte. Huruvida genus har betydelse för debattens utgång och om artikelförfattarnas förhållningssätt påverkas är en central fråga.