Trigger warnings as a concept is mainly a tool to make students aware of potentially triggering content in literature and has its origin in internet adaptions of psychological theories of posttraumatic stress disorder. The aim of this essay was to describe and analyse the argumentation in the public debate over trigger warnings in Sweden and to illustrate the fundamental questions relating to education that is highlighted by it. This was done through argumentation analysis and with theories of liberalism and identity politics as poles of a dimension of justice, illustrated by two different perspectives on disability pedagogy. The material chosen consisted of nine articles, radio programs and televised debates. The results show a clear tendency for advocates of trigger warnings to lean towards identity politics and a critical perspective on disability pedagogy in their argumentation, while the critics firmly represented a liberal, universalist perspective along with a compensatory perspective on disability pedagogy in theirs. Three fundamental questions arose in the debate: first, safety in the realm of education, meant as void of feelings of being offended, was viewed as essential by the authors who were pro trigger warnings and as a threat to the sole purpose of education by those who were against it. Second, the importance of a diagnosis for disability pedagogy, where those against stressed the importance of a diagnosis, the lack of which in combination with a request for a trigger warning was viewed as being easily offended. Advocates on the other hand were uninterested in diagnoses. Finally, the relation between free speech and democratic values in the educational system and in the society as a whole, where those authors favouring trigger warnings tended to view free speech as less fundamental than those opposed, who instead saw trigger warnings as a threat.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatter och diskurser i svenska medier kring  Kulturrådets litteraturstöd från 2009 och fram till och med 2021. Det empiriska materialet består av 22 artiklar  hämtade från dags- och kvällspress. Genom att använda diskursanalys som teori och metod problematiseras flera  debatter. Frågor som ställs är: Vilka föreställningar om litteraturstödet kommer till uttryck i debatten? Vilka  positioner intar de olika rösterna i debatten? Vilka diskurser framträder i litteraturstödsdebatten och vad  kännetecknar dessa? Metod och teori utgår från Hedemarks användning av diskursteori. I analysen framträder tre  diskurser: en armlängdsdiskurs, en kvalitetsdiskurs samt diskursen mångfald och kommersiell likriktning.  Analysen avslöjade att kulturskribenter som politiker ofta har en framträdande position och ett stort inflytande  över innehållet i debatterna, och att dessa upplever att de styrande ignorerar principen om armlängds avstånd till  kulturskapande. Debattörerna är oense om kvalitetsbedömning men även om hur mycket innehållet ska beaktas  vid beslut om stöd. De professionella i form av bibliotekarier deltog inte alls. Vi menar att denna osynlighet är ett  resultat av att bara vissa släpps in i debatten, men också att det i slutänden är upp till varje enskilt bibliotek hur  förmedlingen av litteraturstödda titlar går till. / The aim of this thesis is to analyse debates and discourses in Swedish media about the support of  literature from the Swedish cultural council from 2009 and up to and including 2021. The empirical material  consists of 22 articles derived from the daily press, and by using discourse analysis as theory and methodology,  several debates are problematized. Questions posed in this study are: What views of the support of literature are  expressed in the debates? What positions do the different voices occupy in the debate? What discourses emerge  and what characterises these? The theoretical and methodological framework is based on Hedemark’s use of  discourse theory. In the analysis three discourses appear: an arm's length discourse, a quality discourse and a  diversity and a commercial one-dimensionality discourse. The analysis revealed that cultural writers as well as  politicians often have a prominent position and a great influence over the content of the debates, and that they are  of the perception that the government ignores the principle of arm’s length distance to cultural creation. The  debaters are arguing over quality judgment, but also how much importance should be considered regarding the  content when deciding which titles to support. The professionals, e.g., librarians, however, did not participate in  the debates. We believe that this invisibility is a result of only some being admitted into the debate, but also in the  end, it is up to each library how the dissemination of literature-supported titles takes place.

No description available.

Bakgrund: Revisionsplikten var länge obligatorisk för alla aktiebolag i Sverige men avskaffades år 2010 för små aktiebolag som ett led i att förenkla för företagare. Avskaffandet skapade en debatt mellan olika aktörer. Debatten har till stor del handlat om den ekonomiska brottsligheten har ökat efter avskaffandet av revisionsplikten och om nyttan av revisionen, om den är värd vad den kostar. Syfte: Studiens syfte är att bidra med en förståelse för debatten om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Varför och hur har de olika aktörerna valt att agera för att nå ut med sina budskap samt vilka aktörerna vill påverka med budskapet. Studiens bidrag är att fånga de skillnader och likheter som finns i debatten i nuläget och hur debatten har utvecklats mellan åren 2008-2023. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av metoder som dokumentanalys och av semistrukturerade intervjuer. De mest relevanta dokumenten valdes ut för att de ligger till grund för en stor del av debatten. Det kompletterades med en sammansatt intervjuguide som anpassades för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Politik är en grund till varför debatten ser ut som den gör eftersom politikerna har makten att fatta beslut och förändra. Budskapen som aktörerna förmedlar i debatten har olika syften, som visar på skillnader och likheter mellan aktörerna. Debatten har två olika sidor där den ena sidan argumenterar för ett återinförande av revisionsplikten och därmed minska den ekonomiska brottsligheten. Den andra sidan fokuserar på att höja gränsvärdena för revisionsplikt för aktiebolag så att fler företag ska kunna välja bort revision. / Background: The audit duty was for a long time mandatory for all limited companies in Sweden, but was abolished in 2010 for small limited companies as part of simplification for entrepreneurs. The abolition created a debate between different actors. The debate has largely been about whether economic crime has increased after the abolition of the audit duty and about the benefit of the audit, whether it is worth the cost. Purpose: The purpose of the study is to contribute to an understanding of the debate about the abolition of the audit duty for small limited companies in Sweden. Why and how have the various actors chosen to act in order to reach out with their messages and who the actors want to influence with the message. The study's contribution is to capture the differences and similarities that exist in the current debate and how the debate has developed between the years 2008-2023. Method: The study has a qualitative approach and was carried out using methods such as document analysis and semi-structured interviews. The most relevant documents were selected because they form the basis of a large part of the debate. It was supplemented with a composite interview guide that was adapted to achieve the purpose of the study. Conclusions: The politics is a foundation for why the debate looks the way it does because the politicians have the power to make decisions and change. The messages that the actors convey in the debate have different purposes, which show differences and similarities between the actors. The debate has two different sides, with one side arguing for a reintroduction of the audit duty and thereby reducing financial crime. The other side focuses on raising the threshold for audit obligation for limited companies so that more companies can opt out of audit.

The Russian invasion of Ukraine in February 2022 set Europe in sorrow, distress, and emergency. The North Atlantic Treaty Organization (NATO) is something Sweden has refrained from joining due to the country’s neutral stance. However, despite Sweden's long-standing neutrality of over 200 years, it was abandoned within only weeks. The short timeframe of decision-making raised questions about the level of rationality in the decision of the Swedish NATO application. Scholars and researchers have through different methods and theories attempted to explain this unpredictable shift, but still, the process appears to lack a clearly defined rationale. This case study seeks to understand the decision-making process of the government in times of crisis, examining how the rationality of such decisions may have been compromised by analyzing secondary data. The aim is to address the research gap, concerning the rapid and framed process for Sweden to join NATO. Analyzing the decision through the lens of Bounded Rationality Theory, applying variables such as (1) time pressure, (2) cognition, and (3) access to information (Simon, 1947), the possibility arises to shred light on the factors contributing to Bounded Rationality in the Swedish NATO process. These aspects were all present in the Swedish NATO process. In combination with characteristics of a government in crisis (Boin, Hart, Stern & Sundelius, 2005), one can to a great extent understand the significant shift in stance towards NATO membership, given that governments tend to act differently when being subject to a crisis. It can be concluded that rationality was significantly bounded by limited access to information, to some extent by the ability to process information, and comprehensively by the constraints of time pressure. The Swedish NATO process, consisting of a government amid a crisis, was subject to and exemplifies Bounded Rationality in decision-making.

Denna uppsats analyserar den svenska debatten kring att demokratin i Sverige är hotad under 2023. Uppsatsen syftar till att se vilka svenska aktörer som driver debatten i några av Sveriges mest lästa tidningar, samt analysera deras argument för att förstå vilken autokratiseringstyp, om någon, de hävdar att Sverige skulle befinna sig i. Vidare diskuteras även vilka utmaningar den mest framträdande autokratiseringstypen skulle skapa i Sverige. Detta görs genom en kvalitativ textanalys på tio utvalda debattartiklar, krönikor och ledare publicerade under 2023 i de utvalda tidningarna. Argumenten lyfts fram och analyseras sedan tillsammans med de fyra senast observerade autokratiseringstyperna. Analysen av argumenten visar att de flesta aktörer som påstår att demokratin är hotad har politisk vinning med undantag för några få. De hävdar att Sverige befinner sig i autokratiseringstyperna “hot och hat” samt “eliterna har makten”. Utmaningarna som tydligast identifieras kopplas till ”hot och hat” och innebär utmaningar för den lokala och regionala demokratin i Sverige med fokus på konsekvenserna av begräsningar av yttrandefriheten. Autokratiseringstyperna är endast observationer av processer i olika länder och det finns ingen forskning som pekar på vad som är ett exakt startskott för en demokratisk regression. Det finns heller ingen utländsk forskning på att den svenska demokratin skulle vara hotad. Därför går det inte att konstatera att Sverige faktiskt befinner sig i en pågående autokratiseringsprocess. / This essay analyzes the Swedish debate surrounding the perceived threat to democracy in Sweden during 2023. The aim of the essay is to identify the actors driving the debate in some of Sweden's most widely read newspapers, and to analyze their arguments in order to understand which type of autocratization, if any, they claim Sweden to be experiencing. Furthermore, the essay discusses the challenges that the most prominent type of autocratization would pose in Sweden. This is done through a qualitative textual analysis of ten selected opinion articles, columns, and editorials published in the selected newspapers during 2023. The arguments are highlighted and then analyzed alongside the four most recently observed types of autocratization. The analysis of the arguments reveals that most actors claiming democracy is threatened have political motives, with a few exceptions. They argue that Sweden is experiencing the autocratization types of "threat and hatred" and "the elites have power." The challenges most clearly identified are linked to "threat and hatred" and entail challenges for local and regional democracy in Sweden with a foucs on the consequences of restrictions on freedom of expression. The autocratization types are merely observations of autocratization processes in different countries, and there is no research indicating what constitutes an exact trigger for democratic regression. There is also no foreign research suggesting that Swedish democracy is under threat. Therefore, it cannot be concluded that Sweden is actually undergoing an autocratization process.

This thesis investigate Swedish policy-making concerning promotion of wood gas and ethanol distilled from fermented sulphite lye as domestic fuel alternatives in the Interwar years and World War II. With a departure point in the theories of social constructions of technology (SCOT), the sociology of expectations and Thomas P. Hughe’s socio-technical systems I analyse the measures that were undertaken in these efforts, the arguments put forward for and against the ethanol and wood gas projects and how the efforts turned out. I also investigate how the interpretations of ethanol and wood gas as fuel alternatives changed from the Interwar period on through World War II and what consequences this had for ethanol and wood gas policy immediately after World War II. Source material includes Parliament and Government records, cabinet meeting files, governmental commissions, authority archives, technical evaluations and handbooks and scientific medical publications. Ethanol and wood gas were promoted from a nationalist vantage point. The Interwar debate was imbued with visions of national techno-scientific prowess in a perceived ongoing global contest for technological and scientific advancement, of which achieving autarky, self-sufficiency on important raw materials and industrial products, was an ideal for some. Ethanol and wood gas were also promoted as means for creating a lucrative new market for the forestry industry, which also held a prominent position in nationalist visions of technology. Expectations of a new war also motivated the promotion of ethanol and wood gas as national fuels. Measures for promotion included tax exemptions, sales guarantees and legislation for mandatory ethanol purchase for all petrol importing companies and gasifier loan funds. Political conflicts mainly centred around the principles of free trade as opposed to protectionism, proper use of tax funds and whether the potentials of the fuel alternatives were rhetorically exaggerated. During World War II ethanol and wood gas in particular served as important petrol surrogates. The increased wood gas use led to negative interpretations of wood gas a fuel alternative due to its hazardous, dirty and time-consuming maintenance and the changed driving behaviour it required from its users compared to petrol or ethanol fuelled automobiles. Compared to wood gas, ethanol was appreciated for its socio-technical similarities to petrol, but production was after the war deemed difficult to maintain during wartime. Whereas wood gas remained an important stand-by surrogate during the cold war, Swedish politicians lost interest in ethanol of the kind that was promoted in the Interwar years. / Fuel of the Future? A Research Programme on the Science, Technology and Selling of Biofuels in Sweden

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.

The aim of this study is to examine social workers’ experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers’ do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children. The social workers’ experiences shows that the diagnosis can act as a relief and explanation for both children and their foster parents but can also be a stigma. My overall conclusions are that the diagnosis seems to have only minor significance for these social workers’ daily work and is rather more relevant for obtaining medical treatment or extra support in school for the children. / Syftet med den här studien är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur ADHD hos barn och unga som är familjehemsplacerade påverkar socialsekreterarnas arbete och hur diagnosen påverkar barnen och de unga samt familjehemmen. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer och resultaten är analyserade genom ett teoretiskt ramverk som betraktar ADHD som inte bara symtomen och den medicinska störningen utan också som ett socialt fenomen där diagnosen är socialt konstruerad genom samhället, normer och aktuell kunskap. Studien visar att socialsekreterarna inte förlitar sig enbart på ADHD-diagnosen för att förstå och hjälpa barnen och deras familjehemsföräldrar utan snarare ser varje barns individuella behov. Socialsekreterarnas erfarenheter visar att diagnosen kan ge lättnad och förklaring för både barnet och familjehemsföräldrarna men att den också kan vara stigmatiserande. Mina slutsatser är att diagnosen tycks spela mindre roll för socialsekreterarnas dagliga arbete med barnen utan är mer relevant för att erhålla medicinsk behandling eller för att få extra stöd i skolan.

Syfte: Syftet med studien är att lyfta maktperspektivet genom en kritisk diskursanalys av debatten kring konceptualiseringen av en diagnos för problematiskt digitalt spelande (PDS). Som professionella inom socialt arbete är PDS ett högaktuellt problem som nyligen har fått en ny officiell diagnos; Gaming Disorder, som ett nytt verktyg i praktiken. Teori: Studiens teoretiska förankring ligger i socialkonstruktionism, maktteori och diskursteori, som samtliga fokuserade på konceptualisering av diagnoser och diagnosens makt i samhället. Metod: Metoden för studien är främst kvalitativ genom en kritisk diskursanalys, men nyttjar även ett mer kvantitativt redskap genom korpuslingvistik. Korpuslingvistiken användes för att identifiera diskurser i debatten som sedan genomgick en tematiserad indelning inför den kritiska diskursanalysen. Resultat: Studiens resultat fokuserar främst på den diskursiva och sociala praktiken i en kritisk diskursanalys, detta då maktperspektivet uppfattades som starkast i dessa nivåer. Resultatet tyder på en fördelning mellan två oeniga fält av experter i debatten. där ena fältet har en stark koppling till WHO, vilket diskuteras i denna studie. / Aim: The aim with the study is to lift the power perspective through a critical discourse analysis of the debate about the conceptualization of a diagnosis for problematic digital gaming (PDS). For professionals in social work, PDS is a highly topical problem which recently gained a new official diagnosis, Gaming Disorder, as a new tool in social work. Theory: The study's theoretical grounding is in social constructionism, power theory and discourse theory, which all have been focused on the conceptualization of diagnoses and the power of diagnoses in society. Method: The method for the study is mainly qualitative through a critical discourse analysis but uses also a more quantitative tool through corpus linguistics. The corpus linguistics was used to identify discourses in the debate which later went through a thematization before the critical discourse analysis. Result: The study's result mainly focuses on discourse practice and social practice; due to that this was where the power perspective was perceived the strongest. The result indicates a division between two fields of discordant experts in the debate, where one field has a strong connection to WHO, which is discussed in this study.