Syftet med denna studie är att undersöka om avsaknaden av fiktiva manliga sexualbrottsoffer i ett lärosätes litteraturlistor påverkar samhällets och mäns syn på sexuellt våld och våldtäkt. Enligt svensk forskning finns ett stort mörkertal gällande män som har utsatts för sexualbrott, eftersom att män har svårt för att identifiera sina upplevelser av sexuellt våld och att se sig själva som våldsutsatta. Vilket är en av anledningarna till att de inte anmäler sexualbrott i samma utsträckning som kvinnor. Ytterligare ett syfte är att ta reda på om skönlitteratur kan bidra till att bilda opinion och belysa ämnen som är relativt tabubelagda. Förutom det manliga våldtäktsoffret, vill jag uppmärksamma manlig depression och självmord. Forskning visar på att det finns en koppling mellan att ha blivit utsatt för sexualbrott och suicidförsök. Utsatta personer ligger även i riskzonen för att utveckla PTSD, depression, självskadebeteenden och riskbruk av alkohol. Kan skönlitterartur hjälpa manliga sexualbrottsoffer att identifiera vad de varit med om söka adekvat hjälp för att undvika psykisk ohälsa och förhindra självmord?

Syftet med denna studie är att diskutera konceptet triggervarning och dess betydelse för litteraturundervisningen i den svenska skolan. Detta har gjorts dels genom en kritisk diskursanalys på 17 utvalda svenska artiklar om triggervarning i undervisningen och dels genom en litteraturanalys av Christina Wahldéns debutroman Kort kjol. Resultatet visade på en förskjutning från sakfrågan ”bör triggervarningar användas i undervisningen?” till vems verklighetsuppfattning som är den sanna samt att det till viss del redan triggervarnas i gymnasieskolor runt om i Sverige även om termen triggervarning inte används.

Trigger warnings as a concept is mainly a tool to make students aware of potentially triggering content in literature and has its origin in internet adaptions of psychological theories of posttraumatic stress disorder. The aim of this essay was to describe and analyse the argumentation in the public debate over trigger warnings in Sweden and to illustrate the fundamental questions relating to education that is highlighted by it. This was done through argumentation analysis and with theories of liberalism and identity politics as poles of a dimension of justice, illustrated by two different perspectives on disability pedagogy. The material chosen consisted of nine articles, radio programs and televised debates. The results show a clear tendency for advocates of trigger warnings to lean towards identity politics and a critical perspective on disability pedagogy in their argumentation, while the critics firmly represented a liberal, universalist perspective along with a compensatory perspective on disability pedagogy in theirs. Three fundamental questions arose in the debate: first, safety in the realm of education, meant as void of feelings of being offended, was viewed as essential by the authors who were pro trigger warnings and as a threat to the sole purpose of education by those who were against it. Second, the importance of a diagnosis for disability pedagogy, where those against stressed the importance of a diagnosis, the lack of which in combination with a request for a trigger warning was viewed as being easily offended. Advocates on the other hand were uninterested in diagnoses. Finally, the relation between free speech and democratic values in the educational system and in the society as a whole, where those authors favouring trigger warnings tended to view free speech as less fundamental than those opposed, who instead saw trigger warnings as a threat.