This study examines high school students' experience of a political role play in social studies. The purpose of the thesis is to investigate which abilities role-playing games develop for students and through this contribute to the social studies didactic research of experience-based teaching that reflects reality. The ambition of the thesis is to understand whether the effects of role-playing as a teaching method for the learning of political skills are experienced as useful for their role as citizens. Through a digital survey, the students in this study answer questions about their perceived development of their political self-confidence, their political abilities and whether the role-play motivates effort, which in turn answers the question of whether political role-play in social studies is effective for students' self-governance in society. The result shows that the political role-play has beneficial effects for most of the surveyed students development of their political abilities. The students in the study feel that their political self-confidence has increased and that the teaching has benefited their understanding of dissenting views. The result also shows that large parts of the student group have made an effort, which shows that they experience the effects of the teaching as useful in their future role as citizens. / Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelse av ett politiskt rollspel i samhällskunskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förmågor rollspel utvecklar för elever för att bidra till den samhällskunskapsdidaktiska forskningen av upplevelsebaserad undervisning som speglar verkligheten. Ambitionen för uppsatsen är att förstå om effekterna av rollspel som undervisningsmetod för lärandet av politiskt förmågor upplevs som nyttiga för sin roll som medborgare. Genom en digital enkät svarar eleverna i denna studie på frågor om sin upplevda kunskapsutveckling av sin politiskt självtillit, sina politiska förmågor och om rollspelet motiverar till ansträngning, som i sin tur ger svar på frågan om politiskt rollspel i samhällskunskap är effektfullt för elevers självstyrning i samhället. Resultatet visar att det politiska rollspelet har fördelaktiga effekter för de flesta av de tillfrågade eleverna i sin utveckling av politiska förmågor. Eleverna i studien upplever att deras politiska självtillit har ökat och att undervisningen har gynnat deras förståelse för oliktänkande åsikter. Resultatet visar även att stora delar av elevgruppen har ansträngt sig vilket visar att de upplever effekterna av undervisningen som nyttiga i sin framtida rollsom medborgare.

I’ve chosen primary to analyze commercial form of advertising by world leading companies; McDonald’s, Coca-Cola and HP due to their implementation of global advertising. The fourth campaign that’s being analyzed is not of commercial type instead it’s characterized as an informative campaign that the ideal organization Amnesty is carring out.  The study has been successful in gathering data that could be presented in correlation with already established theories and then comparing the results. The goal of the research is to create an understanding regarding global advertising as well as the scientific debate that’s going on within the subject. The scientific research has been debated for a long time regarding advertising that’s positioned globally; whether it should be standardized or adapted. This means whether advertising should look the same in all countries or if it should be adapted to a nation’s specific culture. Scientists haven’t yet been successful in establishing what’s considered to be more prominent due to various diverse opinions. By implementing content analysis together with semiotic analysis as a reinforcer, the study was able to examine the global advertising’s design and their common characteristics. Within this study the campaigns have been studied both visually and verbally in addition to their messages and values. The McDonald’s and Coke campaign has been categorized as advertising that reflect specific kinds of lifestyles and therefore characterized as “lifestyle format”. HP campaign on the other hand was using celebrities. This contributed that their global campaign became very personal because the celebrities were reflecting their own personality in the commercials. That’s why HP was categorized as the “personalized format” while Amnesty remained characterized as an informative campaign. Results show that these campaigns’ global form of advertising weren’t only implementing standardized form but also incorporated adapted commercial characteristics as well. This is what the theorizers Hassan, Craft and Kortam call a”hybrid strategy” that’s by their opinion most effective form of global advertising. Another important result was that the “creative strategy” (its promise/statement) is what makes the campaign cohesive. While the “creative tactic” (the visual elements) differs more or less within an advertising campaign. / Jag har valt att främst analysera kommersiella kampanjer från de världsledande företagen McDonald’s, Coca-Cola och HP eftersom de tillämpar global form av reklam.  Den fjärde kampanjen som analyseras är inte av kommersiellt slag då den karaktäriseras som en informativ kampanj som den ideella organisationen Amnesty har genomfört.  Studien har lyckats generera data som kunde sättas i relation med de redan fastställda teorierna och på så vis jämföra resultaten. Forskningens mål är att skapa en förståelse angående global reklam samt den vetenskapliga debatten i ämnet. Den vetenskapliga forskningen har länge debatterat angående om reklam som appliceras globalt borde vara standardiserad eller anpassad, det vill säga om den ska se lika ut i alla länder eller om man borde anpassa den till varje lands individuella kultur. Forskarna har fortfarande inte kommit fram till vad som anses vara mest effektivt då en splittrad syn angående denna fråga uppstår.   Genom kvalitativ innehållsanalys med förstärkning av den semiotiska analysen så kunde studien granska den globala reklamens utformning och dess gemensamma karaktäristiker som uppstår. I denna studie så har reklamkampanjerna granskats både visuellt och språkmässigt samt dess budskap och värderingar. Reklamkampanjerna McDonald’s och Coca-Cola blev kategoriserade som den form av reklam som reflekterar specifika livsstilar och därför karaktäriserades som ”livsstilsformatet”. HP är den reklamkampanj som använde sig av kändisar. Detta gjorde att deras globala reklam blev väldigt personlig då den reflekterade kändisarnas personligheter. Därför kategoriserades HP:s reklamkampanj som det” personifierade formatet” medan Amnesty förblev karaktäriserad som informativ form av kampanj. Resultatet visade att dessa reklamkampanjers globala reklam inte endast implementerade standardiserad form utan likaså integrerade anpassad form. Detta kallar teoretikerna Hassan, Craft och Kortam för ”hybridstrategi” och anses enligt dem vara mest effektivt tillvägagångssätt när det gäller global reklam.  En annan viktig sak som resultatet påvisade var att den ”kreativa strategin” (dess utlovande/påstående) är det som gör kampanjen sammanhängande medan den ”kreativa taktiken” (dess visuella element) mer eller mindre skiljer sig inom en kampanj.

<p>I’ve chosen primary to analyze commercial form of advertising by world leading companies; <em>McDonald’s, Coca-Cola</em> and <em>HP</em> due to their implementation of global advertising. The fourth campaign that’s being analyzed is not of commercial type instead it’s characterized as an informative campaign that the ideal organization <em>Amnesty</em> is carring out.  The study has been successful in gathering data that could be presented in correlation with already established theories and then comparing the results. The goal of the research is to create an understanding regarding global advertising as well as the scientific debate that’s going on within the subject. The scientific research has been debated for a long time regarding advertising that’s positioned globally; whether it should be standardized or adapted. This means whether advertising should look the same in all countries or if it should be adapted to a nation’s specific culture. Scientists haven’t yet been successful in establishing what’s considered to be more prominent due to various diverse opinions.</p><p>By implementing content analysis together with semiotic analysis as a reinforcer, the study was able to examine the global advertising’s design and their common characteristics. Within this study the campaigns have been studied both visually and verbally in addition to their messages and values. The McDonald’s and Coke campaign has been categorized as advertising that reflect specific kinds of lifestyles and therefore characterized as “lifestyle format”. HP campaign on the other hand was using celebrities. This contributed that their global campaign became very personal because the celebrities were reflecting their own personality in the commercials. That’s why HP was categorized as the “personalized format” while Amnesty remained characterized as an informative campaign. Results show that these campaigns’ global form of advertising weren’t only implementing standardized form but also incorporated adapted commercial characteristics as well. This is what the theorizers Hassan, Craft and Kortam call a”hybrid strategy” that’s by their opinion most effective form of global advertising. Another important result was that the “creative strategy” (its promise/statement) is what makes the campaign cohesive. While the “creative tactic” (the visual elements) differs more or less within an advertising campaign.</p> / <p>Jag har valt att främst analysera kommersiella kampanjer från de världsledande företagen<em> McDonald’s, Coca-Cola</em> och <em>HP</em> eftersom de tillämpar global form av reklam.  Den fjärde kampanjen som analyseras är inte av kommersiellt slag då den karaktäriseras som en informativ kampanj som den ideella organisationen <em>Amnesty</em> har genomfört.  Studien har lyckats generera data som kunde sättas i relation med de redan fastställda teorierna och på så vis jämföra resultaten.</p><p>Forskningens mål är att skapa en förståelse angående global reklam samt den vetenskapliga debatten i ämnet. Den vetenskapliga forskningen har länge debatterat angående om reklam som appliceras globalt borde vara standardiserad eller anpassad, det vill säga om den ska se lika ut i alla länder eller om man borde anpassa den till varje lands individuella kultur. Forskarna har fortfarande inte kommit fram till vad som anses vara mest effektivt då en splittrad syn angående denna fråga uppstår.  </p><p>Genom kvalitativ innehållsanalys med förstärkning av den semiotiska analysen så kunde studien granska den globala reklamens utformning och dess gemensamma karaktäristiker som uppstår. I denna studie så har reklamkampanjerna granskats både visuellt och språkmässigt samt dess budskap och värderingar. Reklamkampanjerna McDonald’s och Coca-Cola blev kategoriserade som den form av reklam som reflekterar specifika livsstilar och därför karaktäriserades som ”livsstilsformatet”. HP är den reklamkampanj som använde sig av kändisar. Detta gjorde att deras globala reklam blev väldigt personlig då den reflekterade kändisarnas personligheter. Därför kategoriserades HP:s reklamkampanj som det” personifierade formatet” medan Amnesty förblev karaktäriserad som informativ form av kampanj. Resultatet visade att dessa reklamkampanjers globala reklam inte endast implementerade standardiserad form utan likaså integrerade anpassad form. Detta kallar teoretikerna Hassan, Craft och Kortam för ”hybridstrategi” och anses enligt dem vara mest effektivt tillvägagångssätt när det gäller global reklam.  En annan viktig sak som resultatet påvisade var att den ”kreativa strategin” (dess utlovande/påstående) är det som gör kampanjen sammanhängande medan den ”kreativa taktiken” (dess visuella element) mer eller mindre skiljer sig inom en kampanj.</p>