The purpose of this thesis work is to investigate how research on honor-related violence is structured and how this can potentially affect social work. The scientific problem we see is about the fact that the polarized debate regarding honor-related violence is a growing problem, not only in Sweden, but also in other Nordic countries. Honor-related violence is an effect of when the honor becomes affected and the person who is subjected to honor-related violence is controlled by the family´s norms and rules, this can lead to sanctions in the form of mental and physical violence. Our research question aims to investigate how research on honor-related violence in Sweden is structured and how the polarized explanations of culture and intersectionality can influence the social work on honor-related violence. We argue that the polarized and shifting explanations of cause for the honor-related violence affect the social work and the education of social workers. The research question and the related issues have been studied through a qualitative inductive research approach and the empirical material has been analyzed based on Laclau and Mouffe’s social constructivist discourse analytical instruments. We analyzed seven research works written by researchers in Sweden. What we intend to study is how these researchers portray and structure honor-related violence based on the two causal explanations of culture and intersectionality. The result shows that the cultural explanation model is more prevalent than the intersectinal line of argument regarding the honor-related violence. The empirical material define the nature of honor-related ciolence in a similar way, but that the explanations of cause separates them. Our conclusion is, among other things, that we see how one cannot relate to honor-related violence without looking at culture, but that the intersectional analysis of violence also is necessary in order to be able to absorb all surrounding influencing factors. The intersectional perspective on honor-related violence, however, emphasizes that the cultural explanation becomes a fact when research has not succeeded in solving how social work practice should deviate from a cultural stereotyping when it comes to the issue of honor-related violence. / Syftet med detta uppsatsarbete är att undersöka hur forskning kring hedersrelaterat våld är strukturerat och hur detta potentiellt kan påverka det sociala arbetet. Det vetenskapliga problemet som vi ser föreligger handlar om att den polariserade debatten om det hedersrelaterade våldet på politisk nivå även går att urskilja på en forkskarnivå. Hedersrelaterat våld är ett växande problem, inte bara i Sverige, utan även i andra nordiska länder. Hedersrelaterat våld är en effekt av när hedern blir drabbad och den som blir utsatt för hedersrelaterat våld blir kontrollerad av familjens eller släktens normer och regler, detta kan leda till sanktioner i form av psykiskt och fysiskt våld. Vår forskningsfråga ämnar att undersöka hur forskning om hedersrelaterat våld i Sverige är strukturerad och hur de polariserade orsaksförklaringarna kultur och intersektionalitet kan påverka det sociala arbetet kring hedersrelaterat våld. Vi hävdar att de polariserade och skiftande orsaksförklaringarna kring det hedersrelaterade våldet påverkar det sociala arbete och socionomers utbildning. Forskningsfrågan och de tillhörande frågeställningarna har studerats genom en kvalitativ induktiv forskningsansats och det empiriska materialet har analyserats utifrån Laclau och Mouffes socialkonstruktivistiska diskursanalytiska instrument. Vi har analyserat sju stycken forskningsverk skrivna av forskare i Sverige. Det vi ämnar att studera är hur dessa forskningsverk porträtterar och strukturerar hedersrelaterat våld utifrån de två orsaksförklaringarna kulturförklaringar och intersektionalitet. Resultatet visar att den kulturella förklaringsmodellen är mer förekommande än den  intersektionella argumentationslinje gällande det hedersrelaterade våldet. Alla forskningsverk definierar det hedersrelaterade våldets art på liknande sätt, men att orsaksförklaringarna går isär. Vår slutsats är bland annat att vi ser hur en ej kan förhålla sig till hedersrelaterat våld utan att se till kultur, men att den intersektionella analysen av våldet också är nödvändig för att kunna ta in alla omkringliggande påverkande faktorer. Det intersektionella perspektivet kring hedersrelaterat våld poängterar dock att den kulturella förklaringen blir ett faktum då forskning inte lyckats lösa hur en inom det sociala arbetets praktik ska avvända en kulturell stereotypisering när det kommer till frågan om hedersproblematik.