Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap? . Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter. Undersöker viktiga delar av en politikers kunnande: att förhandla, att debattera, att tala, att föra samtal och kommunicera. Alla delar som kräver ett praktiskt kunnande och som byggs upp genom reflekterad erfarenhet. Mina exempel kommer från min tid som kommunpolitiker, riksdagsledamot och statsråd och rör alltifrån klientsamtal till pensionsförhandling. Genom att söka analogier med filosofi och skönlitteratur får exemplen en gestaltning som kan ge nya perspektiv och ett fördjupat kunnande. Jag berättar om min syn på kunskap med exempel från Reggio Emilia, Italien och från Afrika. I det skapande arbetet stimulerar man barns intellektuella och tankemässiga utveckling. Kunskap kan inte överföras utan erövras genom egen praktik i den verklighet som omger en. Det ultimata kunnandet är att rätt hantera en helt oförutsedd situation. Mitt exempel är 11 september 2001 och min egen och president Bush reaktion. I ett sådant läge prövas verkligen omdömet, den tysta kunskapens högsta nivå. Jag avslutar uppsatsen med att diskutera kring politikens utmaningar. Jag skriver om marknadskrafternas inflytande bland annat i form av ekonomism och konsumism. Hur taylorismen har kommit tillbaka med formaliseringens idétradition. Yrkeskultur och tyst kunskap urholkas i jakten på ökad effektivitet. Ett särskilt utsatt område är vårdsektorn. Teknifieringen präglar vår tid och synen på oss. Den moderna mediatekniken riskerar att bli en skärm mot världen. Vi måste stärka det demokratiska inflytandet över utvecklingen.

Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jämställdhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under våren 2012. Med hjälp av pragmadialektiken utläses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa på debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstår tydligast. Det första är brott mot relevansregeln vilket innebär att man undviker obekväma frågor genom att flytta fokus till något annat. Även brott mot avslutningsregeln är vanligt förekommande och betyder att man oavsett debattens utgång vägrar att överge sin ståndpunkt. Den tyngsta slutsatsen är att brott mot regeln för argumentschema förekommer hos alla debattörer och detta innebär att man drar generella slutsatser om motståndarsidan utan tillräckligt starka grunder.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

The aim of this thesis is to examine the debates and discourses in Swedish media about the collection development and handling of controversial content in public libraries 2016–2018. The debates broke out after a couple of libraries chose to refuse purchase proposals regarding books and newspapers considered as controversial. Some libraries and librarians were in turn accused of censorship and making decisions based on political views when refusing these proposals. Questions posed in this study are: What discourses can be found in the debates about controversial content and collection development in public libraries? What views of the public libraries are expressed in the debates? What views of collection development in public libraries are expressed in the debates? What concepts, arguments and expressions appears in the debates, and what significance and meaning do they get in the discourses? Which subject positions appears in the debate? The theoretical and methodological framework is based on Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theory. The empirical material consists of 22 articles derived from Swedish newspapers, news outlets and library journals. The analyze reveals three discourses: a freedom of information discourse, a profession discourse and a collection normative discourse. The freedom of information discourse represents a view that public libraries should be neutral and objective in their work with collection development and serve the users with whatever they ask for and not base their decisions on political views or other values. In the profession discourse they argue for the importance of librarian’s professional considerations and following policies, guidelines and laws when working with collection development. In the collection normative discourse, they question the imposed neutrality on libraries and argue for greater freedom of action when dealing with controversial content that might undermine human rights and the idea that all humans are equal.

Det råder en ständig kamp om huruvida begreppet politisk korrekthet, eller kanske mer förekommande i folkmun - PK, är positivt eller negativt laddat och sällan har väl meningsmotståndare varit mer oense. Är politisk korrekthet något som krävs för att inkludera alla människor och understryka allas lika värde? Eller är det tvärtom något som är exkluderande och som censurerar åsikter i offentligheten? De olika åsiktslägren har svårt att förstå varandra och denna studie syftar till att undersöka hur företrädare för politisk korrekthet framställer begreppet i den svenska offentligheten. Detta för att besvara om det är begreppets innebörd, alltså att ha åsikter i linje med rådande politisk tanke och politik, eller sättet det uttrycks på som format den starkt oförenliga synen på politisk korrekthet i Sverige samt hur det kan forma den offentliga debatten. Vi har undersökt detta genom åtta argumenterande texter (i fortsättningen debattartiklar) som är för politisk korrekthet. Dessa har valts från tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladets ledarsida, kultursida eller debattsida och analyserats med kritisk diskursanalys både som teoretisk ram och som metod. Vi har utgått från Norman Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som syftar till att belysa sociokulturella processer genom att undersöka hur en text är uppbyggd och kompletterat denna med Elisabeth Noelle-Neumanns teori Tystnadsspiralen och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Genom kritisk diskursanalys som metod har vi i huvudsak studerat modaliteten i debattartiklarna, alltså skribenternas inställning till och grad av instämmande i en sats, för att förstå hur detta kan forma debatten. Vår undersökning visade att modaliteten i de valda debattartiklarna är övervägande bestämd och till synes objektiv. Påståenden framställs till stor del som sanningar vilket, utifrån tidigare forskning att utgå ifrån, kan bidra till att mottagare känner sig hotade och dessutom eventuellt ofrivilligt inkluderade med ordval som “vi” eller “våra”. De kan då svara med att tydligt vända sig mot detta och avfärda argument och åsikter som politiskt korrekta. Utifrån resultatet av vår analys kunde vi även dra slutsatsen att teorin Tystnadsspiralen brister i denna fråga, då det snarare ses som heroiskt än skamligt att uttrycka en minoritetsåsikt som i detta fall inte går i linje med det politiskt korrekta.

Uppsatsen handlar om att pröva en teori som menar att en hög internetanvändning kan leda till ökad polarisering och därmed bli ett hot mot demokratin genom att ta bort debatt, diskussion och konsensus. Polariseringen ska framkomma genom att internetanvändarna har större möjlighet att förtränga information och åsikter som strider mot ens egna. Samtidigt ska dessa individer även ha större möjlighet att gå med i grupper som endast innehar likasinnade människor. Genom the daily me skapar människor även sig ett ramverk över hur deras vardag ska se ut gällande vilken information som de tar del av. Uppsatsen prövar huruvida samhällets åsikter är mer extrema i Norge och Polen år 2010 och år 2016 bland dem som använder sig av internet ofta kontra sällan, vilket det enligt teorin borde vara. Metoden för att testa detta utgår från en kvantitativ statistisk analys där variabler ställs mot varandra för att identifiera ett samband. Resultaten av uppsatsen visar på att det finns ytterst små mönster av en ökad polarisering bland de som använder internet ofta. Jag argumenterar för att resultaten visar inte på en tillräckligt stor polariseringstrend bland de som använder internet ofta. Värt och nämna är att på grund av att en stor del av kapitel 5 (resultat och analys) består av diagram och tabeller så kommer det att finnas en del större mellanrum mellan vissa delar. Utan dessa mellanrum hade till exempel en halva av en tabell hamnat på en sida och andra halvan på den andra.

This thesis studies three kinds of debate formats. Those are DN Debatt, SVT Debatt and Ring P1. The focus lies in the interrelations between these forums and how they interact with theri audience. Since debate is an essential tool for political and democratic practice, it is vital to study the movements and the realtions between these media formats. Some of the questions in this study are: What happens with a debate topic when it moves between the formats? In which way are the formats democratic and what does their communicative forms mean for political practice and citizen participation? The study shoes how the interpretation of a specific term can expand during a debate. The expanding of interpretations is possible in the space between all the conditions that control the debate as a medium; both structural and interactional.

In this essay, I have analyzed both the Swedish and Danish debates about the insertion of a literary canon in school’s curricula. After a description of the terms “canon” and “cultivation”, I proceed to analyze debate news articles from both Swedish and Danish media to find similarities and differences in the arguments between the two debates. I then compare the arguments between both countries to find how Denmark could be able to implement a literary canon into the curricula, but not Sweden. I find that both countries have similarities and differences regarding the debates, and that although there are implications as to say why, one can not in truth conclude why Denmark had its canon implemented.

Svenska värderingar har blivit en mycket välanvänd politisk term under de senaste åren, i allt från debatter och uttalanden i media till offentligt tryck. Jag vill med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori analysera hur begreppet svenska värderingar konstrueras i politisk debatt, hur detta påverkar subjekten och hur begreppets aktualitet kan förklaras. De texter jag analyserat är uttalanden från Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Jimmie Åkesson. Resultatet visar att svenska värderingars aktualitet förklaras med bakgrund i flyktingkrisen, medias bevakning och diskursens påverkan på väljare. Alla partiledare ger uttryck för en övergripande dikotomidiskurs där det "svenska" ställs i motsats till det "icke-svenska". De subjektspositioner som konstrueras i det politiska talet, och tillskrivs de som ses som "icke-svenska", påverkar hur dessa människor förstår sig själv och hur de förstås av andra. I partiledarnas olika diskurser går det att utläsa både skillnader och likheter, vilket konstruerar svenska värderingar på delvis olika sätt. Det uppstår hegemoniska drag i bl.a. hur svenska värderingar konstrueras som under hot, vilket jag tillskriver kulturdiskursens övertag i den diskursiva kampen. Svenska värderingar uttrycks som ett komplext begrepp som artikuleras på flertalet olika sätt.

No description available.