Teorin om Tystnadsspiralen innebär att individer anpassar sina åsikter eller väljer att inte uttrycka sina åsikter för att de vill passa in i olika sociala sammanhang och därmed undvika konflikter. Det finns därför en strävan att tillhöra majoriteten eller den opinionsbildande sidan. Alla individer är olika och därför är det svårt att generalisera, men teorin om Tystnadsspiralen har ett grundantagande om att människor generellt upplever ett obehag om de tillhör minoriteten i kontroversiella frågor. Tidigare forskning på området har delade meningar om huruvida det går att finna uttryck för Tystnadsspiral i Internetbaserade sammanhang. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om teorin om Tystnadsspiralen kan återfinnas på Flashbacktråden ”Vem bär ansvaret för mord på HVB-hem?”. Observationer på Flashbacktråden genomförs med en Netnografisk metod. Studiens resultat visar att Tystnadsspiral delvis finns på Flashbacktråden, eftersom människor väljer att slutar yttra när det upplever ett hot om isolering med sina åsikter. Det som däremot inte går att finna på Flashbacktråden är kommentatorer som anpassar sig till de majoritetsåsikterna som finns.

Det politiska partiet Sverigedemokraterna har fått uppleva stora framgångar med en – under många års tid – växande väljarkår. Partiet utgjorde vid år 2018s riksdagsval tredje största riksdagsparti. Med Elisabeth Noelle-Neumanns tystnadsspiralen och Bruce Bimbers teoretiska samband mellan nätverkskommunikation och populism som teoretisk grund, undersöker rapporten vilka politiska åsikter som människor yttrar i kommentarsfält – tillhörande inlägg med #SD2018 - på Sverigedemokraternas officiella Facebooksida. Denna rapport ger svar åt följande fyra frågeställningar: Vilka ämnen kan identifieras hos de analyserade kommentarerna? Vad hyllas respektive kritiseras i kommentarsfälten? Vilka tonlägen förekommer i de analyserade kommentarerna? Vilka egenskaper kännetecknar de som har författat kommentarerna? Rapporten undersöker också människors villighet att uttrycka åsikter på sociala medier. Avslutningsvis behandlar rapporten Sverigedemokraternas så kallade nolltolerans, och undersöker hur väl partiet lyckas med att upprätthålla nolltoleransen på Facebooksidans kommentarsfält. Kvantitativ innehållsanalys utgör använd metod för detta arbete. Data har samlats in genom kodning av textinnehåll i kommentarer på SDs officiella Facebooksida. Kodning har möjliggjorts genom ett för arbetet framtaget kodschema. Resultatet visar att kommentarernas författare inte upplever problem med att yttra sina åsikter i Facebooksidans kommentarsfält. Huvuddelen av Bimbers teoretiska samband stämmer överens med innehållet hos Sverigedemokraternas Facebooksida. Rapporten ger endast svar om människors villighet att uttrycka åsikter i Facebookssidans kommentarsfält. Rapporten ger därmed inte svar på huruvida samma människor är villiga att yttra sina åsikter utanför aktuell Facebooksida.

Det råder en ständig kamp om huruvida begreppet politisk korrekthet, eller kanske mer förekommande i folkmun - PK, är positivt eller negativt laddat och sällan har väl meningsmotståndare varit mer oense. Är politisk korrekthet något som krävs för att inkludera alla människor och understryka allas lika värde? Eller är det tvärtom något som är exkluderande och som censurerar åsikter i offentligheten? De olika åsiktslägren har svårt att förstå varandra och denna studie syftar till att undersöka hur företrädare för politisk korrekthet framställer begreppet i den svenska offentligheten. Detta för att besvara om det är begreppets innebörd, alltså att ha åsikter i linje med rådande politisk tanke och politik, eller sättet det uttrycks på som format den starkt oförenliga synen på politisk korrekthet i Sverige samt hur det kan forma den offentliga debatten. Vi har undersökt detta genom åtta argumenterande texter (i fortsättningen debattartiklar) som är för politisk korrekthet. Dessa har valts från tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladets ledarsida, kultursida eller debattsida och analyserats med kritisk diskursanalys både som teoretisk ram och som metod. Vi har utgått från Norman Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som syftar till att belysa sociokulturella processer genom att undersöka hur en text är uppbyggd och kompletterat denna med Elisabeth Noelle-Neumanns teori Tystnadsspiralen och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Genom kritisk diskursanalys som metod har vi i huvudsak studerat modaliteten i debattartiklarna, alltså skribenternas inställning till och grad av instämmande i en sats, för att förstå hur detta kan forma debatten. Vår undersökning visade att modaliteten i de valda debattartiklarna är övervägande bestämd och till synes objektiv. Påståenden framställs till stor del som sanningar vilket, utifrån tidigare forskning att utgå ifrån, kan bidra till att mottagare känner sig hotade och dessutom eventuellt ofrivilligt inkluderade med ordval som “vi” eller “våra”. De kan då svara med att tydligt vända sig mot detta och avfärda argument och åsikter som politiskt korrekta. Utifrån resultatet av vår analys kunde vi även dra slutsatsen att teorin Tystnadsspiralen brister i denna fråga, då det snarare ses som heroiskt än skamligt att uttrycka en minoritetsåsikt som i detta fall inte går i linje med det politiskt korrekta.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt. Utifrån teorier om social influens på individers attityd, the Law of Group Polarization och the Spiral of Silence, studeras två olika sammansättningar av nätbaserade forum i diskussioner om antifeminism. Resultaten visar att de politiska diskussionerna på de nätbaserade forumen skiljer sig åt avsevärt. I facebookgruppen Anti-feminism finns flera tydliga indikatorer på gruppolarisering. Det är ett oroväckande fenomen som i den utvalda gruppen visar hur hatet kan eskalera i en grupp med likasinnade till följd av social jämförelse. I en diskussion om antifeminism och feminism på familjeliv.se saknas istället alla indikatorer om social jämförelse och forumet präglas istället av argumentation och oenighet. Studien styrker den forskning som visat att deliberation mellan individer med olika idéer och ståndpunkter sker på opolitiska forum på nätet, inte på de politiska bloggarna eller forum som flera tidigare studier fokuserat på.