Studiens syfte är att undersöka hur pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet påverkar diskussionen av svensk politik på nätet samt de för och nackdelar som kan finnas med denna eventuella förändring. Undersökningen är dock begränsad till effekterna på diskussionerna som hålls på Reddit/r/svenskpolitik. För att kunna granska detta undersöks användarnas egen uppfattning om hur beteenden och diskussioner förändras på ett forum med pseudonymitet, samt att det genomförs en argumentationsanalys av en slumpvis utvald post på forumet för att kunna ställa användarnas uppfattningar emot det faktiska beteende och kommunicerade som sker på forumet. Användarnas egen uppfattning inhämtas genom en enkätundersökning och bearbetas genom en kvantitativ innehållsanalys. Den slumpvis utvalda posten bearbetas med en pro et contra metod för att finna strukturer och analyseras sedan efter en kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen lutar sig på forskning kring hur anonymitet på nätet påverkar individer och gruppers beteende och kommunikation samt gruppolariseringsteorin för att kunna granska och förklara hur pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet kan förändra beteenden och kommunikation. Undersökningen finner att användarna upplever en förändring i beteende och kommunikation på grund av pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet samt att de upplever att denna förändring är större bland andra användare än land dem själva. Undersökningen finner även att det finns en upplevd gruppolarisering hos användarna. Användarna finner att fördelarna och nackdelarna båda beror på den mer öppna diskussionen som medföljer konsekvensfriheterna på ett forum med pseudonymitet och pseudoanonymitet. Undersökningen finner också att det i den slumpvis utvalda posten återfinns spår av gruppolarisering samt mer extrema åsikter. Det finns också en tydlig invandringskritisk underton i posten som får stöd i de röstningssystem som finns på forumet. Resultaten visar också på en komplexitet i frågan om anonymitetens vara eller icke vara med tydliga för- och nackdelar men ingen koncensus.

A frequent subject in the domestic as well as in the international political debate is thediscussion about economic growth. In these discussions entrepreneurship is often pointed outas one of the most important factors for economic growth. To stimulate entrepreneurship anumber of networks have been arranged, which support the entrepreneur with businesscompetence. One of these networks is the international network of CONNECT. The coreactivity in this network is the springboard. During the springboard session the entrepreneurmeets a number of different experts who judge the entrepreneur’s business idea and businessconcept. Will it stand for commercialisation? The purpose of this study is to describe andanalyse the form of competence support which occurs during meetings between entrepreneursand experts. The analysis focuses on the interaction which appears during these meetings andthe effects that it creates.11 springboards where examined closely. These springboards were videotaped and theiractors were interviewed. This study has a constructive perspective. A combination ofconversation analysis (CA) and discourse analysis (DA) is used to examine the interactionduring these springboards. To get a deeper understanding of the interplay between theentrepreneur and the springboard panel theoretical concepts of institutional theory,institutionalised conversation, boundary objects, group polarisation are used. The logic whichthe springboard builds on is also discussed. In this case the notions of causation andeffectuation play a central role.The patterns of interaction differed between the springboards which concerned venture capitaland those which only concerned strategic advice. These differences could also be connectedto the company’s stage of development. The interaction differences seem to be inherent in thediscursive practice which appears between the entrepreneur and the springboard panel. Theentrepreneurs, who applied for venture capital, generally experienced the springboard as lessconstructive. In these springboards, the panel were highly focused on the risks and theproblems connected with the business project. This criticism could be related to the termgroup polarisation and institutional factors.A proposal of how these negative effects could be reduced is presented. According toresearch, companies which build their activities on a new business idea or are in an early stageof development, have more use of a logic which pays more attention to contingencies and thecreation of strategic alliances. The conclusion is that the springboard should adjust to thecompany’s situation.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt. Utifrån teorier om social influens på individers attityd, the Law of Group Polarization och the Spiral of Silence, studeras två olika sammansättningar av nätbaserade forum i diskussioner om antifeminism. Resultaten visar att de politiska diskussionerna på de nätbaserade forumen skiljer sig åt avsevärt. I facebookgruppen Anti-feminism finns flera tydliga indikatorer på gruppolarisering. Det är ett oroväckande fenomen som i den utvalda gruppen visar hur hatet kan eskalera i en grupp med likasinnade till följd av social jämförelse. I en diskussion om antifeminism och feminism på familjeliv.se saknas istället alla indikatorer om social jämförelse och forumet präglas istället av argumentation och oenighet. Studien styrker den forskning som visat att deliberation mellan individer med olika idéer och ståndpunkter sker på opolitiska forum på nätet, inte på de politiska bloggarna eller forum som flera tidigare studier fokuserat på.