Studiens syfte är att undersöka hur pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet påverkar diskussionen av svensk politik på nätet samt de för och nackdelar som kan finnas med denna eventuella förändring. Undersökningen är dock begränsad till effekterna på diskussionerna som hålls på Reddit/r/svenskpolitik. För att kunna granska detta undersöks användarnas egen uppfattning om hur beteenden och diskussioner förändras på ett forum med pseudonymitet, samt att det genomförs en argumentationsanalys av en slumpvis utvald post på forumet för att kunna ställa användarnas uppfattningar emot det faktiska beteende och kommunicerade som sker på forumet. Användarnas egen uppfattning inhämtas genom en enkätundersökning och bearbetas genom en kvantitativ innehållsanalys. Den slumpvis utvalda posten bearbetas med en pro et contra metod för att finna strukturer och analyseras sedan efter en kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen lutar sig på forskning kring hur anonymitet på nätet påverkar individer och gruppers beteende och kommunikation samt gruppolariseringsteorin för att kunna granska och förklara hur pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet kan förändra beteenden och kommunikation. Undersökningen finner att användarna upplever en förändring i beteende och kommunikation på grund av pseudonymitet och/eller pseudoanonymitet samt att de upplever att denna förändring är större bland andra användare än land dem själva. Undersökningen finner även att det finns en upplevd gruppolarisering hos användarna. Användarna finner att fördelarna och nackdelarna båda beror på den mer öppna diskussionen som medföljer konsekvensfriheterna på ett forum med pseudonymitet och pseudoanonymitet. Undersökningen finner också att det i den slumpvis utvalda posten återfinns spår av gruppolarisering samt mer extrema åsikter. Det finns också en tydlig invandringskritisk underton i posten som får stöd i de röstningssystem som finns på forumet. Resultaten visar också på en komplexitet i frågan om anonymitetens vara eller icke vara med tydliga för- och nackdelar men ingen koncensus.

Företaget Provsvaret vill utveckla en labbportal avsedd för företagskunder. Företaget kommer att arbeta med ett externt labb för att starta självtest som en tjänst. Detta innebär att regler och begränsningar måste beaktas vid behandling av personuppgifter. Under 2018 trädde GDPR i kraft för att stärka skyddet kring datasekretess. Detta skapade ytterligare arbete för e-handelsplattformar som behöver vidta tekniska säkerhetsåtgärder. GDPR har även definierat nya rättigheter för användarna såsom rätt till information, rätt till tillgång och rätt till radering. Denna studie riktar sig mot att undersöka de rättigheter och säkerhetsåtgärder som har angetts av GDPR. Målet kommer vara att konstruera en e-handelsplattform med efterlevnad av GDPR som utgångspunkt. Under projektets gång så har man utfört en analys där man har jämfört olika psuedonymiseringsarkitekturer och har baserat på den analysen kunnat tillämpa pseudonymisering inom labbportalen. Under implementerprocessen var det nödvändigt att ta användning av en molnleverantör för att tillhandahålla krypteringsnycklar. Efter en noggrann jämförelse har man valt att gå vidare med Google Cloud Platform (GCP) pågrund av att GCP var kost effektivt och var mer användarvänlig mot småföretag som Provsvaret. Användbarhetstesteterna har även utförts i syfte av att undersöka i vilken mån av efterlevnad som plattformen hade i förhållande till GDPR rättigheter. Som slutsats så kan man konstatera att labbportalen hade en bra efterlevnad av GDPR däremot så fanns det vissa aspekter som behövde förbättras. Information och villkoren på plattformen kan visas på ett tydligare sätt samt så kan man även förbättra på hur man hantera invändningar och radering av konto. Implementeringen av BankID har genomgått väl och i slutendan så har labbportalen de funktionalitet som eftersöktes. / The company Provsvaret is looking to develop a lab portal intended for corporate customers. The company will be working with an external lab to bootstrap self-test as a service. This entails that regulations and restrictions must be taken into account when processing personal data. In 2018, the GDPR came into force to strengthen the protection of data privacy. This created additional work for e-commerce platforms that need to implement technical security measures. GDPR has also defined new rights for users such as the right to information, the right to access and the right to erasure. This study aims to examine the rights and security measures designated by the GDPR. The goal will be to construct an e-commerce platform based on compliance with the GDPR. During the project, an analysis has been performed where different pseudonymisation architectures have been compared and based on that analysis, been able to apply pseudonymisation within the lab portal. During the implementation process, it was necessary to use a cloud provider to provide encryption keys. After a careful comparison, Cloud Platform (GCP) has been chosen as the selected cloud provider due to the fact that GCP was cost effective and was more user-friendly towards small companies such as Provsvaret. The usability tests have also been performed for the purpose of examining the degree of compliance that the platform had in relation to GDPR rights. In conclusion, it can be stated that the lab portal has good compliance with GDPR, however, there are certain aspects that need to be improved. Information and conditions on the platform can be displayed in a clearer way and the lab portal can also improve on how it handles objections and deletion of accounts. The implementation of BankID has been successful and in the end the lab portal has the functionality that was sought after.

Efforts towards standardization of Vehicular Communication Systems (VCSs) have been conclusive on the use of Vehicular Public-Key Infrastructure (VPKI) for the establishment of trust among network participants. Employing VPKI in Vehicular Communication (VC) guarantees the integrity and authenticity of Cooperative Awareness Messages (CAMs) and Decentralized Environmental Notification Messages (DENMs). It also offers a level of privacy for vehicles as VPKI provides them with a set of non-linkable short-lived certificates, called pseudonyms, which are used to sign outgoing messages by vehicles while they communicate with other vehicles referred to as Vehicle-to-Vehicle (V2V) or Roadside Units (RSUs) referred to as Vehicle-to-Infrastructure (V2I). Each vehicle uses a pseudonym for its lifetime and by switching to a not- previously- used pseudonym, it continues to communicate without risking its privacy. There have been two approaches suggested by the literature on how to provide vehicles with pseudonyms. One is the so-called pre-loading mode, suggesting to pre-load vehicles with all pseudonyms they need, which increases the cost of revocation in case they are compromised. The other one is the on-demand mode, suggesting a real-time offering of pseudonyms by VPKI at vehicles request e.g., on starting each trip. Choosing the on-demand approach imposes a considerable burden of availability and resilience on VPKI services. In this work, we are confronting the problems regarding a large-scale deployment of an on-demand VPKI that is resilient, highly available, and dynamically scalable. In order to achieve that, by leveraging state-of-the-art tools and design paradigms, we have enhanced a VPKI system to ensure that it is capable of meeting enterprise-grade Service Level Agreement (SLA) in terms of availability, and it can also be cost-efficient as services can dynamically scale-out in the presence of high load, or possibly scale-in when facing less demand. That has been made possible by re-architecting and refactoring an existing VPKI into a cloud-native solution deployed as microservices. Towards having a reliable architecture based on distributed microservices, one of the key challenges to deal with is Sybil-based misbehavior. By exploiting Sybil-based attacks in VPKI, malicious vehicles can gain influential advantage in the system, e.g., one can affect the traffic to serve its own will. Therefore, preventing the occurrence of Sybil attacks is paramount. On the other hand, traditional approaches to stop them, often come with a performance penalty as they verify requests against a relational database which is a bottleneck of the operations. We propose a solution to address Sybil-based attacks, utilizing Redis, an in-memory data store, without compromising the system efficiency and performance considerably. Running our VPKI services on Google Cloud Platform (GCP) shows that a large-scale deployment of VPKI as a Service (VPKIaaS) can be done efficiently. Conducting various stress tests against the services indicates that the VPKIaaS is capable of serving real world traffic. We have tested VPKIaaS under synthetically generated normal traffic flow and flash crowd scenarios. It has been shown that VPKIaaS managed to issue 100 pseudonyms per request, submitted by 1000 vehicles where vehicles kept asking for a new set of pseudonyms every 1 to 5 seconds. Each vehicle has been served in less than 77 milliseconds. We also demonstrate that, under a flash crowd situation, with 50000 vehicles, VPKIaaS dynamically scales out, and takes ≈192 milliseconds to serve 100 pseudonyms per request submitted by vehicles. / Ansträngningar för standardisering av Vehicular Communication Systems har varit avgörande för användandet av Vehicular Public-Key Infrastructure (VPKI) för att etablera förtroende mellan nätverksdeltagare. Användande av VPKI i Vehicular Communication (VC) garanterar integritet och autenticitet av meddelanden. Det erbjuder ett lager av säkerhet för fordon då VPKI ger dem en mängd av icke länkbara certifikat, kallade pseudonym, som används medan de kommunicerar med andra fordon, kallat Vehicle-to-Vehicle (V2V) eller Roadside Units (RSUs) kallat Vehicle-to-Infrastructure (V2I). Varje fordon använder ett pseudonym under en begränsad tid och genom att byta till ett icke tidigare använt pseudonym kan det fortsätta kommunicera utan att riskera sin integritet. I litteratur har två metoder föreslagits för hur man ska ladda fordon med pseudonym de behöver. Den ena metoden det så kallade offline-läget, som proponerar att man för-laddar fordonen med alla pseudonym som det behöver vilket ökar kostnaden för revokering i fall de blir komprometterat. Den andra metoden föreslår ett on-demand tillvägagångssätt som erbjuder pseudonym via VPKI på fordonets begäran vid början av varje färd. Valet av på begäran metoden sätter en stor börda på tillgänglighet och motståndskraft av VPKI tjänster. I det här arbetet, möter vi problem med storskaliga driftsättningar av en på begäran VPKI som är motståndskraftig, har hög tillgänglighet och dynamiskt skalbarhet i syfte att uppnå dessa attribut genom att nyttja toppmoderna verktyg och designparadigmer. Vi har förbättrat ett VPKI system för att säkerställa att det är kapabelt att möta SLA:er av företagsklass gällande tillgänglighet och att det även kan vara kostnadseffektivt eftersom tjänster dynamiskt kan skala ut vid högre last eller skala ner vid lägre last. Detta har möjliggjorts genom att arkitekta om en existerande VPKI till en cloud-native lösning driftsatt som mikrotjänster. En av nyckelutmaningarna till att ha en pålitlig arkitektur baserad på distribuerade mikrotjänster är sybil-baserad missuppförande. Genom att utnyttja Sybil baserade attacker på VPKI, kan illvilliga fordon påverka trafik att tjäna dess egna syften. Därför är det av största vikt att förhindra Sybil attacker. Å andra sidan så dras traditionella metoder att stoppa dem med prestandakostnader. Vi föreslår en lösning för att adressera Sybilbaserade attacker genom att nyttja Redis, en in-memory data-store utan att märkbart kompromissa på systemets effektivitet och prestanda. Att köra våra VPKI tjänster på Google Cloud Platform (GCP) och genomföra diverse stresstester mot dessa har visat att storskaliga driftsättningar av VPKI as a Service (VPKIaaS) kan göras effektivt samtidigt som riktigt trafik hanteras. Vi har testat VPKIaaS under syntetisk genererat normalt trafikflöde samt flow och flash mängd scenarier. Det har visat sig att VPKIaaS klarar att utfärda 100 pseudonym per förfråga utsänt av 1000 fordon (där fordonen bad om en ny uppsättning pseudonym varje 1 till 5 sekunder), och varje fordon fått svar inom 77 millisekunder. Vi demonstrerar även att under en flashcrowd situation, där antalet fordon höjs till 50000 med en kläckningsgrad på 100. VPKIaaS dynamiskt skalar ut och tar ≈192 millisekunder att betjäna 100 pseudonymer per förfrågan gjord av fordon.