<p>I uppsatsen undersöks två debatter kring offentlig konst. Debatterna behandlar skulpturerna <em>Walking </em><em>to Borås</em> av Jim Dine uppförd i Borås 2008 samt <em>Spegelbollen </em>av Inges Idee som kommer att placeras i Växjö under 2010. Jag har valt att fokusera på diskussioner i ämnet som har förts i form av kommentarer på nätartiklar i de största lokaltidningarna.</p><p>Debatterna analyseras utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och teoretiseras med hjälp av bland annat Pragskolans kommunikationsmodell. Uppsatsen behandlar hur olika parter i debatten ser på varandra samt vad diskussionerna har rört sig om.</p>

<p>Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet. Under den tidsperiod som uppsatsens empiriska material omfattas av återfinns en rad argument som både innehåller motsägelser och argument som är dåligt underbygga. </p><p> </p><p> </p><p>Intentionen med uppsatsen blev således att dels genomföra en beskrivande idéanalys samt en argumentationsanalys av centrala argument som varit de mest framträdande i hur en effektiv debatt med partiet kan gå tillväga. För att kunna genomföra uppsatsen utkristalliserades tre frågeställningar.</p><p> </p><p> – <em>vilken typ av pro och contra- argument lyfts fram i debatten kring Sverigedemokraterna?</em></p><p><em> </em></p><p><em>– vilka är huvudaktörerna till framförda argument och utkristalliseras det några skillnader utifrån det empiriska materialet?</em></p><p> </p><p><em>– vad säger den befintliga forskningen inom ämnesområdet om de argument som framförs?</em></p><p><strong> </strong></p><p>Uppsatsens resultat tar fasta på två sammanfattande punkter. Dels påvisar uppsatsens sammanställning hur komplext och komplicerat förhållandet till Sverigedemokraterna faktiskt är och hur svårt det har varit för samhället att finna en effektiv strategi i bemötandet av partiet. Oeffektiva strategier såsom strutsteknik och moraliska argument som egentligen enbart spela Sverigedemokraterna i händerna och således lett till ett ökat intresse för partiet har varit den ledande strategin. Andra punkten omfattar uppsatsens unikhet i det faktum att uppsatsen är den första sammanfattningen och sammanställning av argument i debatten. Min förhoppning är att uppsatsen kan vara ett hjälpmedel och förhoppningsvis leda debatten framåt.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Abstract</p><p>Essay in political science, C-level, by Julia Leonsson, spring semester 2007</p><p>Tutor: Susan Marton</p><p>Freedom – The political philosophy of our time?</p><p>An analysis of the ideas of the international debate about</p><p>Chávez socialistic politic</p><p>Since more than 2000 years there has been an ongoing discussion about whether state interference is a good thing or not. Most international organisations on the international political arena are today founded on neoliberal values, and it has developed in to the hegemonic ideology of the world. The socialistic politics of the Venezuelan president, Hugo Chávez is thereby a somewhat unusual strategy. The purpose of this essay is to examine to what extent the international debate about Chávez socialistic politic can be understood through a neoliberal perspective. My main research question is: Is the international discussion about Chávez socialistic politic imprinted by neoliberal values?</p><p>The methodological approach is a qualitative text analysis and by using an analyse chart, bases on three dimensions, it is possible to analyse the material. The dimensions, which also was the basis of my specified research questions is: the state, the individual and the economy.</p><p>The theoretical foundation of the essay is the neoliberal ideology and my material consists of newspaper articles from six different newspapers.</p><p>I discovered that the topic and dimension most discussed in the articles was the economy. Based on my study the conclusion is that the international debate about Chávez socialistic politic to a large extent can be understood through a neoliberal perspective.</p>

<p>Skogen har genom åren varit föremål för många meningsmotsättningar och konflikter. Ett särskilt symbolladdat centra tycks kalhygget vara och syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av ett dagspressmaterial studera hur kalhyggesdebatten tagit sig uttryck historiskt. Debatten har följt på den hegemoniska position kalhyggesbruket erövrat efter andra världskriget inom ramen för storskalighet och rationalitet. Rikligast med exempel har dock 1970-talets första hälft kunnat bestå med. Kalhygget försvaras till stor del utifrån en berättelse om den producerande skogen som anknyter till vad som betecknats som modernitet. Kritiken tar å sin sida spjärn mot andra värden och berättelser som genom att delas av kalhyggets förespråkare blir ett slags teman som debatten kretsar kring. Dessa anknyter såväl till nationalism som till de perspektiv som följde med miljörörelsen och den nya vänstern i samband med den så kallade radikaliseringsvågen. Under 80-talet finns tendenser till att distinktionen mellan att kalhugga och att inte göra det blir mindre självklar men upplevelsen av att skogen skövlas fortsätter att dela lägren. Ebba Lisberg Jensen menar att skogsbruksdebattens kärna ligger i om skogen är helgedom eller råvarulager. Här förslås istället att den avgörande aspekten har att göra med avstånd och huruvida skogen ex- eller inkluderas i den värld vi lever till vardags. Två olika förhållningssätt till skogen som i sig själva inte är omöjliga att förena men vars harmoni utmanas av det storskaliga kalhyggesbrukets fysiska avtryck i skogen. Kalhyggesdebatten kan med andra ord inte ensidigt förstås som en miljöfråga och inte heller som en konflikt mellan ekonomiska intressen kontra rekreations- eller estetiska intressen. Det är en motsättning som genom kalhygget sprungit ur en skiljaktighet mellan olika uppfattningar om vad skogen är och bör vara, om vad berättelsen om skogen i sin essens handlar om.</p>

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin? För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning. Resultaten visade dessutom att forskarnas ställningstagande i debatten kan bero på externa faktorer, såsom ideologisk och ekonomisk påverkan, samt inverkan från socialpsykologiska faktorer.

Skogen har genom åren varit föremål för många meningsmotsättningar och konflikter. Ett särskilt symbolladdat centra tycks kalhygget vara och syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av ett dagspressmaterial studera hur kalhyggesdebatten tagit sig uttryck historiskt. Debatten har följt på den hegemoniska position kalhyggesbruket erövrat efter andra världskriget inom ramen för storskalighet och rationalitet. Rikligast med exempel har dock 1970-talets första hälft kunnat bestå med. Kalhygget försvaras till stor del utifrån en berättelse om den producerande skogen som anknyter till vad som betecknats som modernitet. Kritiken tar å sin sida spjärn mot andra värden och berättelser som genom att delas av kalhyggets förespråkare blir ett slags teman som debatten kretsar kring. Dessa anknyter såväl till nationalism som till de perspektiv som följde med miljörörelsen och den nya vänstern i samband med den så kallade radikaliseringsvågen. Under 80-talet finns tendenser till att distinktionen mellan att kalhugga och att inte göra det blir mindre självklar men upplevelsen av att skogen skövlas fortsätter att dela lägren. Ebba Lisberg Jensen menar att skogsbruksdebattens kärna ligger i om skogen är helgedom eller råvarulager. Här förslås istället att den avgörande aspekten har att göra med avstånd och huruvida skogen ex- eller inkluderas i den värld vi lever till vardags. Två olika förhållningssätt till skogen som i sig själva inte är omöjliga att förena men vars harmoni utmanas av det storskaliga kalhyggesbrukets fysiska avtryck i skogen. Kalhyggesdebatten kan med andra ord inte ensidigt förstås som en miljöfråga och inte heller som en konflikt mellan ekonomiska intressen kontra rekreations- eller estetiska intressen. Det är en motsättning som genom kalhygget sprungit ur en skiljaktighet mellan olika uppfattningar om vad skogen är och bör vara, om vad berättelsen om skogen i sin essens handlar om.

Syfte: Syftet med undersökningen är att studera om DN Debatt styr det ämnesmässiga innehållet på debattsidan, genom att jämföra refuserade artiklar med dem som blir publicerade. Teori: Undersökningen lyfter fram teorier inom områdena ”makten och dagordningen”, ”gatekeeping”, ”medielogik” och ”medialisering”. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Samtliga artiklar som har skickats in till DN Debatt för att sedan refuseras eller publiceras under perioden 1 juni 2009 – 30 september 2009 och en intervju med debattchefen Bo G Andersson. Huvudresultat (Slutsatser): En påfallande god överensstämmelse kan ses i den procentuella fördelningen mellan ämnen som refuseras och ämnen som publiceras. Endast ämnet Ekonomiska frågor avviker och publiceras i något högre grad jämfört med hur stor del av de insända artiklarna som behandlar ämnet. Miljö-, folkrörelse- och allmänpolitiska frågor publiceras i något mindre grad jämfört med de artiklar som skickas in och behandlar dessa ämnen. DN Debatt styr inte det ämnesmässiga innehållet på ett sätt som gör att vissa ämnen hamnar i skuggan, eftersom samtliga insända ämnen når publicitet på debattsidan.Sociala frågor och vårdfrågor får mest utrymme på DN Debatt och det är också den ämnesgruppen som är störst räknat i antal insända artiklar. Majoriteten av skribenterna är män, men kvinnor blir i högre utsträckning publicerade än män, om man ser till hur många kvinnor som skickar in material.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet. Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt? Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.

Det har sedan bilens uppkomst funnits samhällsdebatter kring vilket bränsle som är mest passande. Trots att fossila bränslen dominerar som fordonsbränsle, har debatten om alternativa bränslen pågått under en längre tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen är fokuserad på el och biogas som alternativa bränslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod. De teoretiska utgångspunkterna härstammar ifrån N. Fairclough, M. A. Hajer samt U. Beck. I debatten har ett antal problem kring respektive bränsle framträtt. Det handlar bland annat om infrastruktur, teknisk utveckling och privata sektorns ansvar. Alternativa bränslen uppfattas som attraktiva lösningar på transportsektorns miljöproblem. Staten har en roll i utvecklingen av dessa bränslen då ekonomiska bidrag är högt värderade och anses nödvändiga. Det framgår tydligt i debatten att miljöproblemen som härstammar ifrån transportsektorn ska lösas med teknisk utveckling. Det återstår att se vilket bränsle som kommer att gynnas mest av staten och därmed hur transportsektorns problem kommer att lösas.

The aim of this thesis is to examine the debate in Swedish library press concerning privatization of public libraries. The aim of the thesis stems from a desire to know whether Swedish librarians, as has been alleged in contemporary right wing debate, are politically biased and adherents of socialism. The debate is analysed using the method of idea and ideology analysis, using the tool of ideal types of the ideologies socialism and neo- liberalism. As material I have chosen articles from the magazines Biblioteksbladet and DIK Forum, from the years 1989 to 2010. The reason for choosing the topic of privatization is that it is a controversial question and a topic one could expect to generate a heated debate.Four positions can be discerned in the debate. One group of participants propose the privatization of public libraries. Amongst the reasons for this are arguments about raised effectivity, lower costs and greater adaption to customers demands. All of theses arguments fit well into neo-liberal ideology. Another category of articles is opposed to privatization due to ideological reasons. Among the arguments offered is that private libraries will lead to ”commersialization” of the libraries stock of books. A third category is against privatization but due to reasons that are hard to describe as ideological. Instead the articles focus on more pragmatic questions, for example the difficulties for private libraries cooperation with other libraries The last category of articles is neutral to the question of privatization.The thesis has not been able to answer satisfactory the question whether swedish librarians are biased and adherents of socialist ideologi. The reason for this is that few of the participants in the debate are librarians.This is a two years master's thesis in library and information science.