No description available.

Örebro universitet Institution för beteende-,social- och rättvetenskap Socialt arbete C-uppsats 41-60p Sammanfattning Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien Författare: Cecilia Flodström Handledare: Munir Dag Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar. Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien

No description available.

I den här uppsatsen behandlar vi frågorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrätten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. Båda de presenterade staterna är medlemmar av internationella och regionala konventioner. Våra slutsatser visar på både likheter och skillnader. Vad gäller tortyr så ligger den största skillnaden i att USA tillåter bevis inhämtat med hjälp av tortyr så länge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstånd till det. De skillnader vi observerat gällande frihetsberövande är framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna är mer av en materiell art medan problematiken i USA är organisatorisk eller framför allt en fråga om kompetensfördelning. Även om det skett förändringar i de båda jämförda staterna genom ny lagstiftning vilket lett till ett bättre skydd för frihetsberövade så är gällande lagstiftning vid dags dato fortfarande under kritik.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten. Med utgångspunkt i European Social Survey har datamaterialet till linjära regressionsanalyser hämtats, där urvalet bestått av förvärvsarbetandes individer från Sverige och Storbritannien, mellan 20 och 60 år med familj (med minst en partner). Resultatet visar att landstillhörighetens påverkan på konflikten kvarstår vid kontroll av övriga variabler. Dock gäller detta resultat endast för männen. Vi kan även ur våra resultat konstatera att den sociala klasstillhörigheten inte har någon effekt på arbete-familjekonflikten för individer i Sverige. Detta visar sig vara tvärtemot Storbritannien där social klass påverkar upplevd arbete-familjekonflikt. I en jämförelse mellan länderna går det att se att kvinnor och män upplever olika grader av konflikt och att de påverkas på olika sätt av arbets- och familjevillkor. Dock är skillnaden mellan arbete-familjekonflikten, män och kvinnor emellan, jämnstora mellan länderna. Därmed säger våra resultat oss att det finns en skillnad i upplevd arbete-familjekonflikt mellan Sverige och Storbritannien och att denna skillnad är av varierande art med avseende på kön och social klass. Denna skillnad anser vi kunna härledas ur länders institutionaliserade policyer.

I detta arbete har jag undersökt hur diskussionen om niqab har sett ut i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Jag har även undersökt olika lagar som till exempel religionsfrihet och mänskliga rättigheter. För att få en ökad förståelse om länder kan förbjuda niqab. Jag har samlat in mina data genom artiklar som jag hämtat från databaser som CSA Social Sciences, PsycInfo och Social Services Abstracts, tidningsartiklar som publicerats i Dagens Nyheter samt protokoll från riksdagens hemsida. Jag har även läst litteratur om islam för att få en djupare förståelse för hur religionen ser ut. I detta arbete har jag använt mig av en kvalitativ textanalys, d.v.s. jag har läst hela artiklar för att sedan välja ut väsentliga delar genom noggrann läsning för att inte missa någonting dolt i textens innehåll. Jag har därefter analyserat diskussionen i de olika länderna med två teorier, antidiskriminerande teori och intersektionalism. Genom teorierna har jag belyst hur diskrimineringen ser ut i diskussionen om niqab i tre olika länder. Antidiskriminerande teori undersöker bl.a. hur länder assimilerar eller ackulturerar människor i det nya landet. Det som jag har kommit fram till i min analys är att Frankrike assimilerar sina ”invandrare”, medan Storbritannien och Sverige ackulturerar sina ”invandrare” i det nya landet. Jag har även använt mig av intersektionalism som bland annat diskuterar dikotomier, det vill säga motsatspar, och att vissa kategorier ses som ”bättre”, än andra kategorier, t.ex. män ses som ”bättre” än kvinnor. Med hjälp av intersektionalitet har jag kunnat analysera hur kvinnor med niqab diskrimineras.

Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld. Undersökningen är en fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ”Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt?”. Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far. Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data. Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna. Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv. En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade. De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser. Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kundkontakter kan knytas av svenska företag på den brittiska marknaden. För att besvara syftet formulerades följande huvudfråga: Hur kan svenska företag vid en marknadsexpansion till Storbritannien använda sig av relationsmarknadsföring i kundetableringsprocessen? För att besvara denna fråga så valde vi att utföra en kvalitativ studie där vi tillämpat en flerfallsstudie av totalt sju företag. Den teoretiska basen innefattar redogörelser för expansionsstrategier samt forskningsfältet relationsmarknadsföring och dess huvudsakliga influenser. Vidare behandlas kulturella, språkliga och rättsliga barriärer som kan påverka kundetableringsprocessen. I detta avsnitt får begreppet kultur ökat utrymme på grund av begreppets komplexitet. Uppsatsens efterföljande kapitel behandlar den brittiska marknaden och den transnationella affärskontexten som innefattar likheter och olikheter mellan de svenska och brittiska affärskulturerna. Det empiriska kapitlet innefattar de svar som tillhandahållits genom studiens intervjupersoner och är strukturerat efter ämnesområde. I analyskapitlet jämförs och analyseras vår teoretiska referensram i relation till den empiriska data som samlats in genom studiens intervjuer. Kapitlet belyser i huvudsak områdena expansionsstrategier, relationsmarknadsföring samt barriärer och skillnader mellan Sverige och Storbritannien. Med utgångspunkt i analysen följer sedan uppsatsens slutsats. Denna visar att svenska företag som expanderar till den brittiska marknaden stöter på såväl skillnader som barriärer med påverkan på kundetableringsprocessen. Vidare konstateras att relationsmarknadsföring kan användas för att i vissa fall överbrygga dessa skillnader och barriärer. Kapitlet avslutas med rekommendationer till svenska företag som avser expandera till den brittiska marknaden.

<p>The purpose of the set of regulations as regards to accounting and auditing within the Union, is primarily to ensure a high quality of the large public companies financial reporting and hence protect the capital market investors. As the set of regulations also applies to the small companies, these are burdened by administrative costs that are disproportionate. To increase the competitiveness of the European companies, the European council has stated that it is essential to reduce the companies’ administrative costs. The main principle is that all companies are under an obligation to statutory audit, however Member States may make audit exemptions for small companies. In 2006 Denmark adopted a law which states that small companies are exempted from the statutory audit. Britain has progressively, in line with the Fourth Corporation Directive´s threshold limit value, abolished the statutory audit for small companies. The ability for small companies in Sweden to be exempted from the statutory audit will probably come into force 1^st of November 2010.  The purpose of this study is to compare the simplified auditing regulations in Swedish law with Danish law and British law. The aim is further to explore the possible cost savings that may arise in association with the abolition of the statutory audit in Sweden and subsequently estimate what the savings would amount to if the Danish and British threshold limited value was applied instead of the values suggested by the Swedish government. The thesis is performed with help of a comparative part followed by an analyzing part.  The auditing regulations are very equal in the three mentioned states. The British threshold limit value is the highest followed by the Danish and Swedish. The savings would have amount to almost the double if the British threshold limit value was applied instead of the one suggested by the Swedish government. Also when applying the Danish threshold limit value the savings would have amount to more. Thus it has been found that the higher threshold limit value that applies, the more companies will be subject to the statutory audit exemption and hence the greater the savings will amount to.</p>

<p>The object of this essay was, first, to study what advantages parliamentary members in the participating countries argue that their country gains when university students study abroad via ERASMUS, and, second, to study two factors that might affect what advantages that are emphasised by the parliamentary members in the participating countries. To achieve this object, two research questions were posed regarding what advantages of the ERASMUS Programme are mentioned in the parliamentary debate in three countries, United Kingdom, Sweden and Germany, and regarding whether the parliamentary debate is different between the countries as concerns what advantages are emphasised. Subsequently another two research questions were studied, regarding whether the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries affect what advantages of the ERASMUS Programme are emphasised in the parliamentary debate. The study was carried out using argumentation analysis, in which the arguments for participation in the ERASMUS Programme presented in the parliamentary debates were compiled and grouped together according to whether they refer to economic and professional advantages or to cultural and social advantages. The results of the study showed that there are differences between the countries regarding what advantages are emphasised in the parliamentary debate. After a discussion of the countries’ different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries, the conclusion was that a country’s position in Europe does not affect what advantages of the ERASMUS Programme that are emphasised in the parliamentary debate, while the level of euroscepticism in a country does affect what advantages are emphasised.</p>