Retention forestry is a key measure in Swedish forestry policy to combine a clearcutting regime and sustainability goals regarding forest biodiversity. The aims of increasing industrial production from forestry and to protect the environment is equally prioritized in the Swedish forestry legislation. Freedom for landowners is a cornerstone in Swedish forestry policy. This position is heavily debated among activists and scholars and is politically questioned, especially from the European Commission which challenges the Swedish position. This study investigates how Swedish landowners interpret and practice retention in forestry, discussed through a theoretical framework of political ecology. Logged areas from 2020 in Trosa municipality in Sweden was investigated through field work and remote sensing through NDVI-analysis. Retention was practiced in all the logged areas, but the measures and level of retention varied greatly. The method can be used for different purposes at different seasons. If production and environment is equally prioritized as the legislation requires is questioned.

Skogen är en mångfacetterad resurs och är nödvändig i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den agerar kolsänka och producerar träd vilket ses som en förnyelsebar resurs. Intresset för förnyelsebara resurser ökar vilket medför att allt fler tarskogen i anspråk. Sverige är ett av Europas skogrikaste länder med 28 miljoner hektar skog vilkentäcker två tredjedelar av landets yta. Syftet med att skydda skog är att värna om naturmiljöer med ett betydelsefullt värde för djur, växter och människor. Drygt 13procent av Sveriges produktiva skogsmark är skyddad. Gävleborgs län är ett av delänen med minst skyddad skog och är samtidigt ett av Sveriges skogstätaste län. Avden produktiva skogsmarken är åtta procent skyddad. Syftet med studien var att undersöka enskilda skogsägares attityd till skyddad skogoch identifiera miljönyttan med ökad mängd skyddad skog i Gävleborg. För att besvara studiens syfte och frågeställning har en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie utförts för att identifiera enskilda skogsägares attityder till insatser inom hållbartskogsbruk. Hälften av respondenterna ansåg att skogen gör störst klimatnytta genom att agerakolsänka. Dock var intresset att avsätta ytterligare arealer skog inte in de enskildaägarnas intresse. Inställningen till att skydda mer skog kan öka genom ekonomiskkompensation. Att skydda större områden i den svenska skogen skulle ha betydandeeffekter. Det skulle gynna ekosystemen, flertalet av Sveriges miljömål och Gävleborgs miljömål. Det skulle också vara ett effektivt verktyg mot klimatförändringar.

Hur det moderna skogsbruket påverkat biologisk mångfald och artbevarande är omdebatterat. Skogsägare vill generellt bruka skogen vinstdrivande samtidigt som det ställts alltmer krav på hur främst föryngringsavverkning ska ske. Dessa krav har ställts främst i syfte av att minska fragmenteringsgraden för att minska risken för sönderdelning av viktiga habitat vilket i sin tur kan påverka artbevarandet negativt. Med spårinventeringar har data samlats in i ett försök att skapa förståelse för om vilts vandringsmönster påverkats av avverkningsytors storlek, vilka arter vars rörelse hämmats av den förändrade landskapsbilden samt vilken inverkan hänsynsytor har haft på viltets vistelse i skogslandskapet. Resultatet visade på att fler viltträffar hittades utanför föryngringsytan i jämförelse med innanför föryngringsytan, dock utan samband i förhållande till föryngringsytestorlek. Resultatet visade även på att hänsynsytor är viktigt för viltets närvaro. I övrigt kunde ses att arterna ekorre, orre, älg och hare var de som påverkades mest av föryngringsavverkning i denna studie.

Skogen är en viktig resurs, både ekonomiskt och miljömässigt, därför är det viktigt att den brukas på ett ansvarsfullt sätt på både kort och lång sikt. Ett sätt att bidra till ett hållbart skogsbruk är att använda dess restprodukter till gödning av skogsmarken och på så sätt sluta kretsloppet och bidra till en cirkulär ekonomi. När skogen avverkas och brukas tas viktiga makronäringsämnen bort från skogsmarken, ett sätt att återföra dessa viktiga ämnen är genom skogsindustriell aska. Forskning pågår där det undersöks om aska kan återföras i kombination med hydrokol, båda från skogsindustrin. Förhoppningen är att hydrokolen ska binda en del av tungmetallerna som finns i askan för att förhindra att dessa sprider sig i mark och vattendrag. Tanken är att askan och hydrokolen kan användas som gödsel som samtidigt binder tungmetaller och fungerar som koldioxidsänka.  Målet med studien är att ta reda på hur spår- och makronäringsämnena sprids i marken beroende på jordart och om återföringen sker med pelleterad eller pulverformig aska och hydrokol. Detta undersöks genom att under 8 veckor bevattna jordprover med regnvatten. Jordproverna består av endera sand eller torv samt olika kombinationer av aska och hydrokol, totalt 10st olika jordprover. Tester tas på vattnet som lakas ur jordproverna under hela studiens gång. Halten ämnen på olika djup i jordproverna analyseras med hjälp av en XRF varje vecka för att ta reda på hur ämnena transporteras vertikalt i jorden över tid.  Resultatet påvisade att transporten av spår- och makronäringsämnena var högre i sand än i torv. Joner som spår- och makronäringsämnen men även salter och andra ämnen lakades snabbare och i större utsträckning ur sand än torv där högre halt spår- och makronäringsämnen adsorberades till organiska ämnen. I lakvattnet från sandmarken gav pulverformig aska ett höjt pH-värde och högre alkaliniteten. Den pelleterade askan och hydrokolen gav ingen signifikant effekt på lakvattnet i någon av jordarterna. I torv sågs förhöjda halter spår- och makronäringsämnen i slutet jämfört med i början av studien där pelletsen spridits. Vid askåterföring visar studien att det är fördelaktigt att sprida askan pelleterad med hydrokol då detta resulterat i lägre halt tungmetaller i översta marklagret direkt vid spridning. En XRF visade sig ge en god indikation om halter spår- och makronäringsämnen i jordproverna med hög noggrannhet. Däremot fanns svårigheter med att uppnå helt homogena jordprover från vecka till vecka. / The forest is an important resource, both financially and environmentally, therefor it is important that it is used responsibly both short -and long term. One way to contribute to sustainable forestry is to use its residual products to fertilize the forest and thus close the cycle and contribute to circular economy. When the deforestation takes place, important macronutrients are removed from the forest land, one way of returning these important substances is through forest industrial ash. Research is ongoing where it is investigated whether ash can be recycled in combination with hydrochar, also from the forest industry. The hypothesis is that the hydrochar will adsorb some of the heavy metals present in the ash to prevent them from spreading in soil and groundwater. The idea is that the ash and biochar can be used as fertilizer that simultaneously binds heavy metals and acts as a carbon dioxide sink. The aim of the study is to find out how trace- and macronutrient substances are spread in the soil, depending on the soil type and whether the recycling takes place with pelleted or powdered ash and hydrochar. This is investigated by irrigating soil samples with rainwater for 8 weeks. The soil samples consist of either sand or peat as well as different combinations of ash and hydrocarbon, a total of ten different soil samples is studied. Tests are taken on the water that is leached from the soil samples throughout the study. The content of substances at different depths in the soil samples is analyzed using an XRF every week to find out how the substances are vertically transported in the soil over time. The results showed that the transport of trace and macronutrients was higher in sand than in peat. Ions such as trace and macronutrients but also salts and other substances were leached faster and to a greater extent from sand than peat where higher levels of trace and macronutrients were adsorbed to organic substances. In the leachate from the sandy soil, powdered ash gave a higher pH value and higher alkalinity. The pelleted ash and hydrocarbon did not have a significant effect on the leachate in any of the soils. In peat, elevated levels of trace and macronutrient substances were seen at the end compared with the beginning of the study where the pellets were spread. In the case of ash recycling, the study shows that it is advantageous to spread the ash pelleted with hydrocarbon as this has resulted in a lower content of heavy metals in the top soil layer after spreading. An XRF was found to give a good indication of trace and macronutrient levels in the soil samples with high accuracy. However, there were difficulties in obtaining completely homogeneous soil samples from week to week.

De pågående klimatförändringarna medför en ökad risk för en mängd skador i skogen. Samtidigt har trycket på skogen ökat och med det även risken för konflikter mellan olika intressegrupper. I studien intervjuades representanter från tre skogliga aktörer med ett eget skogsinnehav om minst 25 000 ha.  De skogliga aktörerna såg flera olika typer av risker för skador i skogen kopplat till förändringar i klimatet och de försökte hantera de upplevda riskerna på olika sätt. Respondenterna hade upplevt varierande konflikter och att det kunde vara svårt att navigera i vad som är rätt och fel. Framtiden sågs som oviss och det upplevdes därför som svårt att veta vilka anpassningar som behöver genomföras. Sammantaget indikerar resultatet att de skogliga aktörerna har en hög medvetenhet om klimatrelaterade risker i relation till deras skogsbruk, men att det på grund av ovissheten är svårt att veta vilka åtgärder som bör vidtas nu och i framtiden.

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten. Kulturkrockar uppstår därför med miljörörelser som har en annan syn på hur skog ska användas. Skogsmaskinernas dieselberoende utgör samtidigt en stor svaghet som kan komma att hindra en fortsatt expansionen eftersom skogsägarföreningarna är termodynamiskt bundna. / Energy in the form of oil allowed a mechanization process to take place during the 1950:s. Accelerating climate changes is now demanding that the fossil fuels in the forestry machines must be replaced. The purpose of this paper is that from a cultural perspective; examine how the Swedish forest owners' associations will be affected by the change in access to energy. To answer the question five in depth interviews were conducted. The study shows that the forest owners' associations have a culturally imprinted picture of the environment as malleable and the change is mainly seen as an opportunity to produce bioenergy in order to reverse the declining productivity. Cultural clashes therefore occur with the environmental movements which have a different vision on how forests should be used. The diesel depending forestry machines also constitutes a major weakness that may impede the continued expansion as the forest owners' associations are thermodynamically bound.

Swedish forestry has a history of being conceived as a catalyst for economic growth and welfare, nearly representing a cornerstone in society. Multiple Swedish forest industries have taken actions to become more circular throughout the years, pointing mainly at environmental sustainability. However, what is perceived as sustainable or even circular is debated. Naturally, the main actors need to take their stakeholders into account while deciding on their business model and the potential outcomes of their choice. This study aimed to discover and describe the advantages and challenges with the implementation of a circular business model within the forest industry. It also mapped the complex nature of the stakeholders of the forest industries and brought insight to how the business ecosystem may affect the said implementation. Given the literature review of the implementation of circular business models and the business ecosystem, the study was carried out through a qualitative method. Due to the complexity of the research questions, a case study was being conducted and data was collected through in-depth-interviews in two rounds. In the first round three respondents from three companies were interviewed followed by three respondents from the same companies and two who were seen as stakeholders in the second round. In addition, the interviews were completed by a review of secondary data for further perspectives. The results shed a light on the complexity of circular business models within the forest industry. The companies are continuously working on improving their operations and use of materials. Together with stakeholders the companies have joined initiatives and projects where the possibilities to recycle, reuse and remanufacture waste to a greater extent are being investigated. The shift towards a circular business model has been gradual as the interest in circularity has increased. It is in their interest to optimize the material usage and energy-efficiency to minimize costs especially with increasing prices for raw materials and energy. The analysis further brings up how impact from laws and legislations can challenge the companies’ operations. A discussion on whether the business models are circular in the forest industry is also presented and problematized. The business models have circular characteristics but since they heavily rely on, for instance, burning waste for bioenergy it can be discussed whether this method is more circular than using the waste for products. Finally, the implementation of circular business models has many advantages and challenges where the stakeholders play a vital part for a successful business model and mutualistic value creation in the business ecosystem.

I ett försök att motarbeta ökningen i den globala genomsnittstemperaturen och klimatkri- sen jorden står inför har Förenta Nationerna (FN) under slutet av 2015 kommit fram till Parisavtalet. Parisavtalet trädde i kraft under 2016 och slår fast att den globala genomsnitts- temperaturökningen måste ligga väl under 2 °C, och att världen ska sträva efter att ligga under 1,5 °C i genomsnitts-temperaturökning innan år 2050. I ett försök att uppnå Parisav- talet till 2050 har EU tagit fram en ny taxonomi som ska implementeras på alla verksamheter i EU som faller in inom vissa kriterier som de har fastställt. Taxonomin ska tillämpas på nio olika branscher i första steget och göra det enklare för investerare att styra sitt kapital mot verksamheter, som enligt EU anses hållbara.  I denna uppsats ska vi undersöka olika aktörers åsikter om dem anser att EU-Taxonomin är hållbar för skogbruks- och fastighetsbranschen, ur ett miljöperspektiv. Detta ska göras ge- nom att analysera utlåtanden och intervjua människor i ledande positioner inom skogsbruk- och fastighetsbranschen. Intervjufrågorna är formade på ett sådant sätt att svaren kan an- vändas för att analysera EU-Taxonomins påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultaten visade att svenska aktörer uttrycker ett stort oro till EU-Taxonomins utformning, främst inom skogsbranschen. Ändringar i EU-Taxonomins utformning behöver göras för att im- plementeringen ger en positiv effekt så taxonomins syfte med att nå Parisavtalet till 2050 uppnås. Uppsatsen inom skogsbruket kom fram till att det är skiftade fokus mellan aktörer- na på hållbarhetsarbetet, men i slutändan är alla aktörer vi undersökt i branschen enig om att EU-Taxonomin är inte utformad på ett hållbart sätt. Inom fastighet anser aktörerna att EU-Taxonomin är felanpassad då den fokuserar för mycket på energiprestanda och lämnar stora delar av vad hållbarhet innebär för dem utanför EU-Taxonomin. / In an attempt to try and prevent the rises in global average temperature and climate crisis, the United Nations (UN) reached a global agreement at the end of 2015 called the Paris Agreement. The Paris Agreement took effect in 2016 and states that the global average temperature increase must be well below 2 °C, and that the world must strive to be below 1.5 °C in average global temperature increase before 2050. In an effort to try and reach the goals of the Paris Agreement, the European Union (EU) have developed a taxonomy to implement on all businesses in the EU that are included in a certain criteria determined by the EU. The Taxonomy will be implemented on businesses in nine different industries in its first phase and will make it easier for investors to allocate their equity into businesses that the EU recognises as sustainable.  In this essay, we will evaluate different types of stakeholders’ opinions on whether the EU- Taxonomy is sustainable for the forestry- and real estate industry from an environmental perspective. This is done by analysing open statements and interviewing different people representing the different leading stakeholders in their respective Swedish branches. The questions for the interviews are formulated so that the responses can be used to analyse the EU-Taxonomy’s effect from a sustainability perspective. The results show that Swedish stakeholders, mostly in the forestry sector, are concerned about the EU-Taxonomy’s criteria in defining what a sustainable activity is. Changes in the EU-Taxonomy will have to be made so that the implementation of the taxonomy has a positive effect in the work made to achieve the Paris Agreement by 2050. The essay, in the forestry sector, came to the conclusion that the stakeholders have different takes on what sustainability work is, but they all agree that the EU-Taxonomy is not a sustainable guideline for the sector. In real- estate, the stakeholders agree that the EU-Taxonomy is maladapted. The EU-Taxonomy focuses mostly on use of energy for buildings and leaves other major sustainability factors surrounding real estate out.

No description available.

The Swedish forests have a broad history characterized by conflicting interests, exemplified by the conflict regarding forestry, the methods of which have been subject to criticism for decades due to their environmental consequences. This thesis constituted a case study centered on the modern forestry conflict. Using methodology primarily based in foucauldian discourse analysis, the study aimed to understand the discourse and discursive conflicts surrounding an informative SVT program series named Slaget om skogen, that focused on portraying the forestry conflict in Sweden. In addition, the study aimed to understand how subject positions are included, excluded and portrayed in the discourses and how they are positioned into different perspectives of sustainability. The results showed how certain discourses advocated increased protection of forests and reduced forestry, while conflicting discourses typically considered modern forestry sustainable and necessary. The analysis of 15 texts resulted in discursive conflicts characterized by different portrayals of the program series’s credibility, as well as which subject positions represent forestry in the discourse: private forestry on the family level, or large scale forestry companies. Due to this mixed portrayal of forestry, positioning of subject positions from a sustainability perspective displayed variation: with some seeing forestry primarily as an economic interest, while others see private forestry from the perspective of social justice and environmental sustainability. Due to the limitations of a case study, additional studies on the topic of conflicting discourses in forestry are deemed necessary to better understand the broader forestry conflict.