No description available.

Den globala biologiska mångfalden minskar på grund av kraftig mänsklig exploatering av resurser. Ett sådant exempel är diversitetens nedgång i Fennoskandias skogar. Denna studie sökte att undersöka om skogsbruket negativt påverkar mångfalden i en svensk skog i förhållande till dess vedlevande lavar och mossor, med hjälp av träsubstratets kvaliteter som jämförelse och oberoende variabel. 21 vedlevande mossor och lavar var grunden för dessa jämförelser. Studien jämförde två ursprungligen likadana produktionsskogar, där den ena blev ett naturreservat för nästan 100 år sedan. De ligger sydost om Linköping stad, nära BjärkaSäby. Tio 300 m2transekter med slumpmässigt genererade startpunkter och riktningar etablerades i varje skog. Kvantiteten av, deras diameter, deras höjd/längd och deras arttillhörighet för levande och döda träd över en meter i höjd noterades. Nedbrytningsstadier för liggande död ved bredare än 5 centimeter noterades. Ett Wilcoxon-rank-summa-test avslöjade signifikant högre medelvärden av förekomster för vedlevande arter inuti reservatet. Oparade t-tester avslöjade signifikant högre medelvärden för de vedlevande arternasarttäckning och för volymen död ved i reservatet. Pearsons chi-två test avslöjade signifikanta fördelningsskillnader hos levande tallars och lövträdsdiametrar mellan de två områdena men inte mellan fördelningen av nedbrytningsstadier eller hos diametrarna för levande granar. Logistiska regressioner avslöjade att de flesta av de vedlevande arterna med över 10 förekomster i båda områdena över lag hade åtminstone en signifikant korrelation med dess substrats egenskaper. Fynden tyder på att modernt skogsbruk påverkar vedlevande arter negativt, främst på grund av den lilla mängden substrat tillgängligt i produktionsskogen snarare än på grund av substratens variation av egenskaper. / Global biodiversity is declining due to human exploitation, such as seen with its decline within Fennoscandian forests. This study aimed to see if forestry negatively impacts diversity in a Swedish forest in relation to its wood-living lichens and mosses, using the wooden substrate qualities as a point of comparison. 21 saproxylic mosses and lichens formed the basis of these comparisons. The study compared two originally equal production forests, where one became a reserve almost 100 years ago. They are located south-east of Linköping City, near Bjärka-Säby. Ten 300 m2 transects with randomly generated placements and directions were established in each forest. The quantity, diameter, height/length, and species of living and deadtrees over one meter tall were noted. Decay stages for lying dead wood broader than 5 centimeters was noted. A Wilcoxon-rank-sum-test revealed significantly higher meanoccurrences of saproxylic species in the reserve. Unpaired t-tests revealed significantly higher means of saproxylic species coverage and volume of dead wood in the reserve. Pearson’s chi-square test revealed significant distribution differences of living pines and deciduous tree diameters between the two areas but not in the distribution of wood decay stages or in the diameters of living spruces. Logistic regressions revealed that most of the saproxylic specieswith over 10 occurrences in both areas over all had at least one significant correlation with its substrate’s properties. Findings indicate that modern forestry negatively impacts wood-dwelling species mostly due to the small amount of substrate in the managed forest rather than due to their variety

Klimatförändringar gör att vi kommer se en ökad medeltemperatur. Nederbörden kommer att variera mera där större mängder kommer falla under höst och vinter, medan vår och sommar blir desto torrare. Skador på skogen kommer troligtvis öka i form av torka, patogener och storm. För att skogen ska klara av dessa extremer behöver dagens skogsbruk ställa om till ett klimatanpassat skogsbruk. Eftersom stora delar av Sveriges skogar ägs privat är syftet med studien att undersöka vilka typer av klimatanpassade skötselåtgärder dagens privatägda skogar utfört eller planerat i södra Sverige. Undersökning gjordes genom intervjuer samt utskick av skriftliga frågor till olika typer av rådgivare i skogsbranschen. Öka tall-, lövandel och ståndortsanpassa var det tre högst prioriterade skötselåtgärderna. Kunskapsbrist var den största anledning till att skogsägare var osäkra på att ställa om till ett klimatanpassat skogsbruk.

This thesis explores the historical practice of managing lakes and other bodies of water with the idea to create good fishing waters for fishers and anglers. The starting point for the thesis is the use of rotenone as a piscicide to exterminate the fish populations in Swedish lakes between 1950-1970. Rotenone was used to create empty waters for the purpose of fish stocking with species of fish that were seen as more valuable for recreational fishermen. The study analyzes the use of rotenone as a method for controlling parts of nature for human profit and use. From a perspective of conservation, fishers advocated for the use of rotenone as a way to ensure the success of the fish stocking practices. I show that how metaphors connected to gardening and farming was used during the legitimization of the rotenone method to describe the species of fish which were the targets for eradication. The fish deemed unvaluable were described as weeds or trash which connected to the idea of extermination of those species. Furthermore, the treatment with rotenone was part of a bigger project in Sweden, for the establishment of public areas in nature in which citizens could practice outdoor recreation. With a framework of more- than-human entanglements I analyze the rotenone project as acts of domestication of water and fish, which additionally connected to the idea that humans should be in control of nature. The question of animal agency entered the discourse surrounding rotenone, because of the weed- fish’s tendency to return to the treated waters. The fish’s agency and intentionality were most often referred to through an anthropomorphic lens, and they were thus attributed with a human understanding of intent. I argue that the inability to see the fish’s own agency and the desire to control nature through separation were contributing factors in the failure of the rotenone project.

I den svenska skogen förekommer ett stort antal djurarter som påverkar skogen och människan. I Västmanland, som studien behandlade, förekommer bland annat älg, rådjur, varg och vildsvin. Dessa viltarter påverkar markägare i olika uträckning. Västmanland drabbades hösten 2023 av det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. En sjukdom som är väldigt smittsam och med hög dödlighet för vildsvin. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av afrikansk svinpest och dess påverkan på skogsbruket, samt generell attityd till vilt hos privata skogsägare i Västmanland. Denna studie var av kvalitativ karaktär och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter medverkade i studien. Det transkriberade materialet bearbetades i en innehållsanalys, där fyra teman identifierades. Slutsatserna för studien är att afrikanska svinpesten har haft stor påverkan på skogsägare inom smittområdet, främst genom begränsningar i vardagslivet och skogsbruket. Hjortdjur ses som en fördel och tillgång. Vargen däremot är ett infekterat ämne. Vildsvin väckte inga större känslor, trots utbrottet.

Small-scale fisheries in low and middle-income countries lag significantly behind in access to trustworthy, consistent, and easily available fisheries data. Empirical studies on the effectiveness of mobile apps for transparent data sharing to address gender disparities and women's engagement in small-scale fisheries remain limited. Data is important because it identifies the reporting source, facilitates the evaluation of fishing activities, and ensures accountability within the fishing sector. This study examines the potential of mobile apps for increasing the visibility of women's contributions to small-scale fisheries using Mexico as a case study. Current research on the role of apps in promoting equitable and sustainable fisheries is insufficient, as it lacks detailed information on who is reporting the data and its impact on the fishing sector. The primary method for this study is Q-methodology, a participatory mixed-methods approach appropriate for extracting patterns of opinions held in common within a group. Ten representative fishers from different communities and villages in Mexico participated in the study, and the analysis highlighted two key perspectives. First, mobile apps facilitate increased visibility of women within the fishing community, promoting collaboration and partnership between male and female fishers; this builds a sense of trust and group identity within the community, leading to stronger collective action. Second, collective action in the community leads to male fishers entrusting women with more fishing tasks like reporting catch data on their behalf– a task traditionally performed only by male fishers. This results in women using mobile apps to take a more active role in reporting both community solutions and catch data which leads to increased compliance to marine reserves in the fishing community. The findings are important because the study explores the potential of technology, specifically mobile apps, in recognizing women's transformative roles in reporting fishing data for equitable and sustainable small-scale fisheries.

The role of forest biomass as a replacement for fossil fuels and products is becoming increasingly prominent as a means to mitigate climate change. To guide a sustainable transition towards a forest-based bio-economy, it is important that advantages and disadvantages of forest products are assessed, to ensure that the products deliver environmental impact reduction. Life Cycle Assessment (LCA) has become heavily relied upon for assessing the environmental impact of bio-based products. However, LCAs of similar product systems can lead to results that differ considerably, and the method is, thus, associated with uncertainties. It is, therefore, necessary to explore the relevance of uncertainties, to build knowledge about enablers and challenges in using LCA for assessing forest products. Three important challenges in the context of uncertainty in LCA are the focus of this thesis: 1) system boundaries, 2) climate impact assessment practice, and 3) allocation. More specifically, the relevance of a) including and excluding life cycle phases, b) potentially important climate aspects, and c) applying different allocation methods, was assessed. Case studies involved a chemical industry cluster, a biorefinery, and single product value chains for a plastic box, a fuel, and a building. In summary, the thesis demonstrates that: A major share of the environmental impact related to the production of an industry cluster can occur outside the cluster gates, so when strategies involving a transition to forest biomass feedstock are developed and evaluated, a life cycle perspective reveals the full environmental impact reduction potential. For bio-based products differing in functional properties from the fossil products they are meant to replace, material deterioration in the use phase can contribute substantially to overall environmental performance. This is acknowledged if all life cycle phases are regarded. As climate aspects commonly not assessed in forest product LCAs could influence results greatly, and even affect the outcome of comparisons between forest and non-forest products, the climate impact of forest products is uncertain. It is, therefore, important that this uncertainty is acknowledged and communicated, and that appropriate methods and guidelines are developed. The choice of allocation method in the LCA of biorefinery products can have a major influence on results, especially for physically non-dominant products and in consequential studies. In these cases, scenario analysis is especially valuable to show the possible range of results. LCA provides useful guidance for forest product development and production as the life cycle approach reveals causes of environmental impact throughout the product value chain. Proper identification, estimation, and management of uncertainties strengthen the provision of reliable decision support. / Att ersätta fossila bränslen och produkter med skogsbiomassa blir ett allt viktigare sätt att försöka minska klimatförändringen. För att säkerställa en hållbar övergång till en skogsbaserad bioekonomi är det viktigt att fördelarna och nackdelarna med skogsprodukter bedöms, för att klargöra att de faktiskt ger minskad miljöpåverkan. Livscykelanalys (LCA) är en flitigt använd metod för att bedöma miljöpåverkan från biobaserade produkter. Dock kan LCA:er på snarlika produktsystem komma fram till resultat som skiljer sig avsevärt. Metoden är således förknippad med osäkerheter. Det är därför nödvändigt att undersöka betydelsen av osäkerheter och därigenom bygga upp kunskap om förutsättningar för och utmaningar i användningen av LCA för bedömning av skogsprodukters miljöprestanda. Avhandlingen fokuserar på tre viktiga utmaningar som alla rör osäkerheter i LCA: 1) systemgränser, 2) praxis vid bedömning av klimatpåverkan, och 3) allokering. Närmare bestämt bedöms betydelsen av a) inkluderandet och exkluderandet av livscykelfaser, b) potentiellt viktiga klimataspekter och c) olika allokeringsmetoder. Fallstudier har gjorts på ett kemiskt industrikluster, ett bioraffinaderi och produktvärdekedjorna för en plastlåda, ett fordonsbränsle samt en byggnad. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att: En stor del av miljöpåverkan relaterad till ett industriklusters produktion kan uppstå utanför klustrets grindar. När strategier som innebär en övergång till skogsbasserat råmaterial utvecklas och utvärderas är det således viktigt att använda ett livscykelperspektiv, så att den fulla potentialen för minskad miljöpåverkan synliggörs. För biobaserade produkter som skiljer sig i funktionella egenskaper från de fossila produkter de är avsedda att ersätta riskerar materialförsämring i användningsfasen att väsentligt minska den övergripande miljöprestandan. Om detta är fallet framgår tydligt om alla livscykelfaser beaktas. Klimataspekter som vanligtvis inte bedöms i LCA-studier på skogsprodukter kan påverka resultatet kraftigt och även påverka resultatet av jämförelser mellan skogs och icke-skogsprodukter. Således är den faktiska klimatpåverkan av skogsprodukter osäker. Det är därför viktigt att osäkerheten uppmärksammas och kommuniceras samt att lämpliga metoder och riktlinjer för bedömning av klimatpåverkan från skogsprodukter utvecklas. I LCA av bioraffinaderiprodukter kan val av allokeringsmetod ha en stor inverkan på resultaten. Detta gäller särskilt för fysiskt icke-dominanta produkter och i konsekvensanalyser. I dessa fall är scenarioanalys speciellt värdefullt att använda för att visa möjliga skillnader i resultat. LCA ger värdefull vägledning för utveckling och produktion av skogsprodukter, då livscykeltänkandet beaktar orsakerna till miljöpåverkan i produkternas hela värdekedjor. Korrekt identifiering, uppskattning och hantering av osäkerheter stärker tillförlitligheten av beslutsunderlaget.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

Denna studie har ämnat undersöka hur ett biotopskyddsområde påverkar avkastningen för en privat skogsägare. Bildandet av ett biotopskyddsområde ses som ett ingrepp i den privata äganderätten där skogsägaren får sin mark inlöst och i utbyte utgår en ersättning från staten per hektar skogsmark som ingår i biotopskyddet. För att ta reda på hur skogsägaren påverkas av bildandet av biotopskyddsområden har studien utgått från befintliga data. Detta i form av statistik från Skogsstyrelsen där nybildade biotopskyddsområden och ersättningen för dessa presenteras. Vidare, för att stärka variablernas kvalitet i studien och för att få en övergripande förståelse för hur ersättningen står sig gentemot en fortsatt drift av skogen har fem intervjuer gjorts med personer från organisationer inom det svenska skogsbruket. I och med att studien använt sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod anses det metodologiska tillvägagångsättet vara likt mixed methods.    Resultatet visade att den statliga ersättningen för biotopskyddsområden stod sig i dryga 85 år gentemot avkastningen som en fortsatt drift av skogen i genomsnitt skulle ge. Vid medelmåttig bonitet, arrondering och ett marknadsläge med normala till höga virkespriser är ersättningen enligt merparten av intervjupersonerna skälig. Genom intervjuerna framgick också att det inte var ersättningens nivå som var problemet. Några av intervjupersonerna antydde att skogsägare med bra arrondering, närhet till vägar och hög bonitet på sitt skifte inte var lika gynnade av ersättningen. Det var således dessa faktorer som intervjupersonerna ansåg påverkade avkastningen från skogen mest.    Diskussionen kring resultatet och de svar och åsikter som samlats in via statistik och intervjuer visade att det var avsaknaden av pengar som var det främsta monetära problemet kring ersättningen. Staten avsätter inte nog med pengar för de marker som de vill skydda, därför får oftast inte skogsägaren pengarna direkt utan får vänta i bildandet av biotopskyddsområden. Vidare påverkar ingreppet skogsägaren i termer som inte går att mäta i kronor, det är här som äganderätten och ingreppet i den blir central. Familjearv blir inlösta och en av organisationerna som intervjuats menar att staten försöker pruta med markägaren. Vissa gånger även skrämma markägaren med hot om rättegång om de inte godtar ett anbud från staten.          Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att skogsägaren på kortare sikt inte påverkas negativt, sett ur ett avkastningsperspektiv, eftersom ersättningen är representativ gentemot avkastningen som en generation skulle få ut av skogen. Ersättningen för biotopskyddsområdet avser enligt nu gällande regler emellertid en allframtidsöverlåtelse, avkastningen som senare generationer skulle fått ut av skogen går då förlorad. Ingreppet påverkar också skogsägarens privata äganderätt, vilket troligtvis inte kan värderas i termer av pengar. / This study is intended to investigate how a biotope protection area affects the yield of a private forest owner. The formation of a biotope protection area is seen as an engagement of the private property right where the forest owner gets his land redeemed and in exchange a compensation is paid by the state per hectare of forest land included in the biotope protection. In order to find out how the forest owner is affected by the formation of biotope protection areas, the study has been based on existing data. This is in the form of statistics from the Swedish Forest Agency, where newly formed biotope protection areas and the compensation for these are presented. Furthermore, in order to strengthen the quality of the variables in the study and to gain an overall understanding of how the compensation is in relation to the continued operation of the forest, five interviews have been made with people from organizations in the Swedish forestry industry. Since the study used a quantitative and a qualitative method, the methodological approach is considered to be similar to mixed methods.    The result showed that the state compensation for biotope protection areas stood at more than 85 years compared to the return that the continued operation of the forest would on average provide. In the case of mediocre quality, arrest and a market situation with normal to high wood prices, the remuneration according to most of the interviewees is reasonable. The interviews also showed that the problem was not the level of compensation. Some of the interviewees suggested that forest owners with good arrest, proximity to roads and high quality at their turn were not as favored by the compensation. It was thus these factors that the interviewees considered most affected the yield from the forest.    The discussion about the results, answers and opinions gathered through statistics and interviews showed that it was the lack of money that was the main monetary problem regarding the compensation. The state does not allocate enough money for the grounds that they want to protect, therefore the forest owner usually does not receive the money directly, but has to wait in the formation of biotope protection areas. Furthermore, the engagement affects the forest owner a lot in terms that cannot be measured in SEK, it's here that the ownership and the intrusion into it becomes central. Family inheritance is redeemed and one of the organizations interviewed believes that the state is trying to bargain with the landowner. Some times even scare the land owner with the threat of trial if they do not accept a bid.      In summary, the study's results show that the forest owner in the shorter term is not adversely affected, from a yield perspective, since the compensation is representative of the return that a generation would get in return of the forest. However, the compensation for the biotope protection area, according to current rules, refers to an all-time transfer, the yield that later generations would have received from the forest is then lost. Engagement also affects the forest owner's private ownership, which probably cannot be valued in terms of money.

Denna studie undersökte hur heterogenitet i skogsbestånd samt omgivningsfaktorerna träddiameter, variation i träddiameter, död ved och lövinslag påverkar förekomsten av 18 skogsfågelarter i södra Sverige. Fågelinventeringen utfördes med hjälp av linjetaxering längs 100 meter långa transekter. Omgivningsfaktorerna mättes i varje transekt i fem provcirklar med diametern 10 meter. Analysen av träddiameter visade att det främst var diameter på barrträd, men inte på lövträd som inverkade på förekomsten av fåglarna. Sambanden mellan diameter på barrträd och totalt antal fågelarter var övervägande negativa vid 0-30 centimeter i diameter och övervägande positiva vid 30-80 centimeter i diameter. Totalt antal fågelarter samt förekomsten av taltrast och nötväcka ökade även signifikant vid ökad variation i träddiameter. Vid ökad grundyta död ved sågs tendenser till att totalt antal fågelarter och förekomsten av flera enskilda fågelarter ökade. Att antalet arter ökade vid en diameter över 30 centimeter kan kopplas till att förekomsten av håligheter då är högre. I Sverige avverkas granar när de är cirka 30 centimeter i diameter. Resultatet tyder alltså på att avverkningen av gran sker vid den storlek då träden börjar få en positiv inverkan på antalet fågelarter. Att antalet arter ökade vid ökad variation i träddiameter kan bero på ett större utbud av mikrohabitat. Slutsatsen av resultaten är att framförallt diameter på träd, variation i träddiameter och till viss del död ved är viktiga omgivningsfaktorer som påverkar antalet fågelarter. För att bevara artrikedomen av fåglar i svenska skogar bör därför dessa parametrar ingå i den naturhänsyn som tas i samband med skogsbruk. / In this study, the occurrence of 18 forest bird species in southern Sweden was investigated in relation to parameters such as forest heterogeneity and the environmental factors tree diameter, variation in tree diameter, dead wood and fraction of deciduous trees. Birds were recorded along transects of 100 meters. The relationships between coniferous tree diameters and total number of bird species were predominantly found to be negative at trunk diameters of 0-30 centimeters, while mainly positive at trunk diameters of 30-80 centimeters. Also, the total number of species significantly increased with increasing variation in trunk diameter. There was also a tendency towards an increase of the total number of species with increasing basal area of dead wood. In Swedish forestry, spruces are felled when they are about 30 centimeters in trunk diameter. Thus the results indicate that felling of spruce is at the size when the trees start having a positive effect on the number of bird species. That the number of species increased at trunk diameter above 30 centimeters can be connected to the fact that the number of cavities is higher. That the number of species increased with increasing variation in trunk diameter can be due to a larger range of micro habitats. In conclusion, tree diameter, variation in tree diameter and dead wood were demonstrated as important environmental factors affecting the number of bird species. In order to maintain bird species richness in Swedish forests, these environmental factors should be considered in the context of forestry.