Under de senaste åren har antalet projekt som genomförs ökat markant bland organisationerna. Mer än 90 % av projekten uppträder i parallella förhållanden, vilket ger upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Det innebär att projekten konkurrerar om organisationens resurser, både de mänskliga kompetenserna och monetära resurserna. Det råder brist på deskriptiva studier inom området, som undersöker hur organisationer egentligen gör i praktiken när de mänskliga resurserna ska fördelas mellan flera projekt. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap om hur företag gör i praktiken när de fördelar mänskliga resurser mellan olika projekt i multiprojektmiljöer. Studiens frågeställning lyder: Hur allokeras mänskliga resurser mellan olika projekt i multiprojektmiljöer? För att besvara frågeställningen använde jag mig av en kvalitativ metod. Fem projektledare som var insatta i resursfördelningen eller hade en liknande position på företaget intervjuades och alla respondenter var verksamma i multiprojektmiljöer. Studiens resultat visar att samtliga undersökta verksamheter arbetar med resurshantering och har en uttalad arbetsprocess för hur de mänskliga resurserna ska allokeras mellan olika projekt.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa väsentliga förändringar för företagen i dess redovisning. Vid övergången publicerades IFRS 3, vilken specifikt förändrade företagens sätt att redovisa rörelseförvärv. Detta medförde även en stor påverkan på goodwillpostens värdering, då avskrivningar frångicks och årliga nedskrivningsprövningar infördes, något som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvärden på svenska börsnoterade företags balansräkningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter påverkar företagens uppvisande av en rättvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn på hanteringen av övervärden vid rörelseförvärv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt på allokeringen av dessa övervärden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande värde på företags balansräkningar. Avgränsningar: Denna uppsats har sin utgångspunkt i revisorers syn på höga och ökande goodwillvärden bland svenska börsnoterade bolag, där samtliga bolag tillämpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering. Detta innebär att ett företagsperspektiv inte uppvisas, samt att onoterade svenska bolag med redovisning enligt svenska standarder utesluts. Metod: Utgångspunkten för denna uppsats är ett kvalitativt tillvägagångssätt, där datainsamlingen har baserat på sex personliga intervjuer. Vidare förklaras metodiken för hur den insamlade empirin ställs mot uppsatsens teoretiska referensram, med syfte att besvara uppsatsens frågeställning. Resultat och slutsatser: Respondenterna upplevde att övergången, från systematiska avskrivningar av goodwill till årliga nedskrivningsprövningar, var den största bidragande orsaken till att goodwillvärdena på börsnoterade bolags balansräkningar har ökat. Nedskrivningsprövningar har inneburit ett ökat utrymme för tolkning och flexibilitet för företagen i dess goodwillbedömningar, vilket resulterat i restriktiva nedskrivningar. Trots tillsynes orimligt höga goodwillvärden menar respondenterna att företagen uppvisar en rättvisande bild av dess goodwillpost, så länge som den värderas inom standardens tillåtna tolkningsutrymme. Förslag till vidare forskning: Som förslag till vidare forskning finner vi det intressant att jämföra skillnaderna mellan svenska och amerikanska börsnoterade företag, för att undersöka anledningarna till varför ökningen varit så markant i Sverige. Vidare ser vi ett intresse i att studera de möjliga effekterna av upptrissade köpeskillingar samt hur denna tendens skulle kunna bromsas av eventuella standardändringar. Vi finner även ett intresse i att undersöka möjligheten till förskjutning av immateriella tillgångar med liknande standardhantering, såsom mellan goodwill och varumärken. / Background and problem: In 2005, IFRS was introduced as accounting standard for listed companies in Europe, which resulted in some significant accounting changes. The transition to IFRS 3 especially altered the way companies account for business combinations. Further, this lead to a major impact concerning the valuation of goodwill, since depreciation was abandoned and annual impairment tests were introduced. This has resulted in high and increasing values of goodwill on the balance sheets of Swedish listed companies. Purpose: This paper aims to qualitatively investigate how auditors experience the influence of high and increasing values of goodwill on firms’ presentations of a true and fair view. Further, this paper intends to review the auditors’ perspective on the management of surplus values from business combinations, particularly its evolvement after the introduction of IFRS 3. The review focuses upon the allocation of surplus values from acquisitions and impairment testing of goodwill, since it has shown that these contribute to the increasing values of goodwill on businesses’ balance sheets. Delimitations: This paper is based on the auditors’ perspectives regarding high and increasing values of goodwill among Swedish listed companies, of which all apply the IFRS standards for its management of goodwill. The auditor perspective therefore implies that a company standpoint will not be regarded, and as unlisted Swedish companies report according to Swedish standards, they are also excluded. Method: The starting point of this paper is a qualitative approach, where the data collection is based on six interviews. Further, the gathered empirical data has been weighed against the frame of reference of the thesis, in order to answer the research questions. Results and conclusions: The respondents experienced that the transition from systematic amortization of goodwill to annual impairment tests was the largest contributor to why goodwill has increased on balance sheets of listed companies. The new approach has lead to an increased room for interpretation and flexibility, which allow companies the possibility to assess when to record goodwill impairments. Despite the seemingly unreasonable values of goodwill, the respondents believe that companies show a true and fair view of its goodwill, as long as it is valued within the standard’s permissible room for interpretation. Propositions for further research: For further research we find it interesting to compare the differences between Swedish and U.S. listed companies, to investigate the reasons why the increase has been so remarkable in Sweden. Furthermore, we see an interest in studying the possible effects of inflated purchase prices and how this trend could be decelerated by possible standard changes. We also find an interest in the possibility of the shifting of intangible assets that are treated in a similar way, such as between goodwill and trademarks.

Bakgrund: Immateriella tillgångars betydelse ökade markant under 2000-talet som en följd av ett mer digitaliserat och kunskapsdrivet samhälle. Detta tillgångsslag besitter egenskaper som är komplexa att identifiera och uppskatta ett värde på, vilket påverkar redovisningens utfall. Redovisningsorganet IASB har tillsammans med många andra fört en diskussion huruvida kvaliteten av redovisning av immateriella tillgångar kan öka. Detta med bakgrund av att immateriella tillgångar allokeras på ett sätt som externa användare var oförmögna att bedöma på grund av dess komplexitet. Samtidigt ökade tillgångsslagets betydelse för bolagen och blev en betydande del av bolagsvärdena. Dator-, mobil- och tv-spelsbranschen består i huvuddel av immateriella tillgångar på grund av att det är en digital och kunskapsdriven bransch. Dessa tillgångar utgör ett betydande värde för bolagen, men på grund av sina abstrakta egenskaper är det svårt att identifiera, värdera och allokera dem. Syfte och metod: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur spelföretagen redovisar immateriella tillgångar och bidra till den diskussion IASB fört om bolag kan förse placerare med mer användbar information om de förvärv som görs. Studien genomförde intervjuer utifrån personer med olika befattningsområden inom spelbranschen samt kompletterades med sekundärkällor för att beskriva hur de finansiella rapporterna ser ut. Analys och slutsats: Datan som denna studie erhöll presenterar viktiga karaktärsdrag inom spelbranschen som gör redovisningen av immateriella tillgångar än mer komplex. Studien avslutas med en diskussion om den bristfälliga information som redovisas om de immateriella tillgångarna verkligen uppfyller regelverkets krav på relevans och korrekt återgivande. Spelbranschens komplexa egenskaper och det principbaserade regelverket lägger mycket ansvar på bolagens bedömande. Samtidigt kan inte dessa stödja sig mot en etablerad branschpraxis när både regelverket och branschen fortfarande är i ett ungt stadie.

The weight of real estate in a multi-asset portfolio is a highly discussed matter and the main purpose for every investor is to reach an optimal diversification. The aim of the thesis is to apply a new allocation model, which considers market imperfections characterized by real estate. The most known and used method today is the mean-variance approach, founded in the modern portfolio theory. Modern portfolio theory is based on several assumptions, where one of these is the assumption of an efficient market. However, real estate is not considered the be a part of the efficient market due to several market imperfections, such as illiquidity, transaction cost etc. Market imperfection generate risk, which naturally should decrease the optimal weight of real estate in the portfolio. In order to assess optimal real estate allocation in a multi-asset portfolio when accounting for market imperfections an extended approach of the mean-variance model is applied. The extended model accounts for risk-aversion, transaction cost and time-on-market. The model is divided in two approaches, the benchmark- and normative approach, based on two different papers. The model is tested on the Swedish market with current market conditions in order to assess the models applicability. The result from the benchmark approach suggested an optimal real estate allocation of 0,72 –  5,84 %. The normative approach has been dismissed as inconclusive and unreliable due to abnormal weight of real estate. However, the value of risk-aversion is identified as the strongest determinant in both the models.  The allocation from the benchmark approach is, as expected, lower than results of the standard mean-variance approach. The extended model is a useful and valid tool in the consideration of market imperfections characterized by real estate. / Vikten av fastigheter i en portfölj med fler tillgångsslag är en omdiskuterad fråga där det huvudsakliga målet för en investerare är att uppnå en optimal diversifiering. Målet med uppsatsen är att testa en ny allokerings modell som tar hänsyn till fastigheters speciella attribut, marknadsimperfektioner. Den vanligast förekommande metoden för att beräkna allokeringen mot fastigheter härstammar från modern portfolio teori (MPT). MPT baserar på ett antal antaganden, varav ett är en effektiv marknad. Problematiken ligger i att fastigheter inte kvalificerar sig inom ramen för den effektiva marknaden då de delvis räknas som en illikvid tillgång, förenade med höga transaktionskostnader. Marknadsimperfektioner resulterar i risk vilket logiskt leder till en lägre vikt av fastigheter i portföljen. För att utvärdera den optimala allokeringen mot fastigheter i en portfölj med flera tillgångar används en modifierad version av den klassiska medelvariationsmodellen som tar hänsyn till vissa av marknadsimperfektioner. Den modifierade versionen tar hänsyn till risk aversion, transaktionskostnad och försäljningstid. Modellen är uppdelad i två tillvägagångsätt, den ena benämnd som benchmark- och den andra som normativa metoden, baserat på varsin vetenskaplig artikel. Modellen testas på den svenska marknaden under nuvarande marknadsförutsättningar för att bedöma dess tillämplighet. Resultatet från benchmarkmetoden visar på en optimal fastighetsallokering om 0,72 – 5,84 %. Resultaten för den normativa modellen är förkastade som ofullständiga och opålitliga. I vilket fall identifieras riskaversionen som den mest avgörande faktorn i båda modellerna. Benchmarkmetoden ger en lägre optimal allokering gentemot fastigheter, än den som räknas fram med den klassiska mean-variance metoden. Den utvidgade modellen anses vara en användbar och giltig metod som tar hänsyn till de marknadsimperfektioner som fastigheter karaktäriseras av.

Swedish pension funds have vast  mount of money to invest in order to maintain a stable and functioning pension system. Real estate is an important part of the investment strategy  and contributes as a relatively low risk diversifier to the portfolio. The major share of Swedish pension money is place in public pension and in occupational pension. There are several institutions working to manage this capital, both governments owned and private owned institutions. Historically allocation of properties among institutional investors has taken place in the home market due to the need of local knowledge when managing real estate. Real estate is less correlated with the interest rate market creating a lag in fluctuation when the interest rate changes, this yield gap creates valuable opportunities to invest in real estate to better yields when the rate falls. Since a few years after the turn of the millennium institutional investors has increased their real estate holdings rapidly   onfirming that, or at least indicating, that there exist a yield gap in real estate investments. Historically institutional investor’s allocation in property as a part of the whole portfolio has Been low, in 2001 the public pension funds had approximately 3% invested in real estate compared to todays 10 %. The main explanation to the significant increase in property allocation in the public pension funds is the low interest rate environment the market is currently experiencing. The pension funds prefer to own real estate directly for two major reasons. Since real estate is a relatively illiquid asset it is important to keep control over the investment and secondly to avoid short term behaviour. Over the past decade investments in real estate has  increased with 900 billion SEK divided among the institutions invested in this thesis. This increase has established real estate as a more vital part of the pension fund portfolio and we believe that allocation levels will remain relatively stable at this level. However the Limited supply of properties suitable for pension funds will together with the decreased yield--‐gap result in a slowdown or even  stop in the pension fund possibility to further increase their property allocation.

<p>Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv. Tidigare, i samband med företags-förvärv, utfördes årliga planenliga avskrivningar på goodwillvärdet då värdet antogs ha be-gränsad livslängd. Efter införandet av IFRS 3, med dithörande IAS regler, måste numera goodwillvärdet prövas för nedskrivning minst en gång om året. En tydligare allokering av bolagens förvärvade övervärden till de immateriella tillgångsposter och till goodwillposten blev, den 1 januari 2005, därmed ett krav.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de listade bolagen på Stockholmsbör-sen allokerat sina förvärvade övervärden på goodwill respektive immateriella tillgångsposter samt förklara varför de valt att allokera övervärdet på detta vis.</p><p>Metod: En kvantitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt har tillämpats i denna studien då författarna har som avsikt att påvisa statistiska samband mellan urvals-grupper, med utgångspunkt i redan befintlig redovisningsteori. Utifrån tre hypoteser som härstammar ur Positive Accounting Theory (PAT), har ett icke- parametriskt Mann-Whitney U-test använts för att testa hypotesernas signifikans. För att utse urvalsgrupperna för hypotesprövning tillämpades ett icke-slumpmässigt urval av bolagspopulationen från Stockholmsbörsen. Eftersom bolagen är indelat i Small Cap, Mid Cap och Large Cap listor, valde författarna att undersöka 25 bolags årsredovisningar inom varje storlekskategori.</p><p>Slutsats: Författarna fann att bolagen, oavsett bolagsstorlek, tenderade att allokera mer av sitt övervärde till goodwill än till immateriella tillgångar. Orsaken till dessa allokeringar kan vara så såväl tvingande till följd av IFRS 3:s uppdelningskrav eller subjektiva, då bolagen tillämpat redovisningsmetoder för att antingen öka eller minska vinsten. Alla tre hypoteser-na förkastades i varje bolagsstorlekskategori vilket påvisar att det inte fanns något signifi-kant samband med att en av urvalsgrupperna skulle allokera mer av övervärdet till en speci-fik tillgångspost än den andra urvalsgruppen. Hypoteserna förkastades dock endast margi-nellt för skuldsättningsgradshypotesen bland Small Cap bolag samt hypotesen för politiska kostnader bland Mid Cap bolagen. Det kan tänkas att det med ett annat bolagsurval kan ha funnits koppling mellan bolagens allokeringsbeslut och det subjektiva beslutsutrymme som representeras av PAT. Därigenom kan det antydas att dessa bolagen, för att förbättra sina möjligheter till ökad belåning trots hög skuldsättning, valt redovisningsmetoder som höjt vinsten eller försökt undvika politisk granskning genom att anta metoder som tenderar att sänka årets resultat.</p>

Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrätta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebära väsentliga förändringar för noterade bolag. Syftet med IFRS är att försöka harmonisera de olika europeiska ländernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jämförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angående företagsförvärv, är en del av IFRS. I jämförelse med tidigare svenska regler ställdes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angående iden-tifiering av förvärvade tillgångar vid ett företagsförvärv. Tidigare, i samband med företags-förvärv, utfördes årliga planenliga avskrivningar på goodwillvärdet då värdet antogs ha be-gränsad livslängd. Efter införandet av IFRS 3, med dithörande IAS regler, måste numera goodwillvärdet prövas för nedskrivning minst en gång om året. En tydligare allokering av bolagens förvärvade övervärden till de immateriella tillgångsposter och till goodwillposten blev, den 1 januari 2005, därmed ett krav. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de listade bolagen på Stockholmsbör-sen allokerat sina förvärvade övervärden på goodwill respektive immateriella tillgångsposter samt förklara varför de valt att allokera övervärdet på detta vis. Metod: En kvantitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt har tillämpats i denna studien då författarna har som avsikt att påvisa statistiska samband mellan urvals-grupper, med utgångspunkt i redan befintlig redovisningsteori. Utifrån tre hypoteser som härstammar ur Positive Accounting Theory (PAT), har ett icke- parametriskt Mann-Whitney U-test använts för att testa hypotesernas signifikans. För att utse urvalsgrupperna för hypotesprövning tillämpades ett icke-slumpmässigt urval av bolagspopulationen från Stockholmsbörsen. Eftersom bolagen är indelat i Small Cap, Mid Cap och Large Cap listor, valde författarna att undersöka 25 bolags årsredovisningar inom varje storlekskategori. Slutsats: Författarna fann att bolagen, oavsett bolagsstorlek, tenderade att allokera mer av sitt övervärde till goodwill än till immateriella tillgångar. Orsaken till dessa allokeringar kan vara så såväl tvingande till följd av IFRS 3:s uppdelningskrav eller subjektiva, då bolagen tillämpat redovisningsmetoder för att antingen öka eller minska vinsten. Alla tre hypoteser-na förkastades i varje bolagsstorlekskategori vilket påvisar att det inte fanns något signifi-kant samband med att en av urvalsgrupperna skulle allokera mer av övervärdet till en speci-fik tillgångspost än den andra urvalsgruppen. Hypoteserna förkastades dock endast margi-nellt för skuldsättningsgradshypotesen bland Small Cap bolag samt hypotesen för politiska kostnader bland Mid Cap bolagen. Det kan tänkas att det med ett annat bolagsurval kan ha funnits koppling mellan bolagens allokeringsbeslut och det subjektiva beslutsutrymme som representeras av PAT. Därigenom kan det antydas att dessa bolagen, för att förbättra sina möjligheter till ökad belåning trots hög skuldsättning, valt redovisningsmetoder som höjt vinsten eller försökt undvika politisk granskning genom att anta metoder som tenderar att sänka årets resultat.

Studien undersöker om införandet av amorteringskravet och det skärpta amorteringskravet har påverkat hushållens allokering från finansiellt sparande till ett sparande i reala tillgångar, i detta fall bostäder. Studien använder sig av sekundärdata och har genom kvantitativa metoder analyserat fondflöden från 2013–2023. Tre regressionsmodeller framställs för att bedöma effekterna av amorteringskraven, dessa kompletteras även med tester för multikollinearitet och heteroskedasticitet för att säkerställa robusta resultat. Liknande studier skiljer sig åt i sina slutsatser där en studie konstaterar att amorteringskraven har minskat svenskars fondsparande. Samtidigt konstaterar en annan studie att ett amorteringskrav lett till en förmögenhetsökning. Livscykelhypotesen och mental bokföring är de centrala teorierna som används för att adekvat analysera resultaten av studien. Resultaten visar att det inte skett någon signifikant förändring i hushållens allokering av sparformer till följd av amorteringskraven. Det finns däremot indikationer som tyder på en ökning av totalt sparande. / The study examines how the introduction of the initial amortization requirement and the stricter amortization requirement have affected households’ allocation from financial savings to savings in real assets, in this case housing. The study uses secondary data and has analyzed fund flows from 2013–2023 through quantitative methods. Three regression models are produced to assess the effects of the amortization requirements, these are also complemented with tests for multicollinearity and heteroskedasticity to ensure robust results. Similar studies differ in their conclusion, where an earlier study states that the amortization requirements have reduced Swedes’ fund savings. At the same time another study state that the amortization requirements led to an increase in wealth. Central theories such as the life cycle hypothesis and mental accounting are used to adequately analyze the results of the study. The results show that there was no significant change in the households' allocation of saving forms as a result of the amortization requirements. However, there are indications of a potential increase in total savings.

Detta arbete presenterar en matematisk modell vilken optimerar byggvaruaktören Nordströms artikelallokering med avseende på transportsträcka vid utleverans. Det linjära flödesproblemet kan således nyttjas för att undersöka hur Nordströms lagerhållning kan uppdateras med syftet att reducera antalet suboptimala leveranser från mer avlägsna filialer. Vidare presenteras en kvalitativ analys kring lagerhållningsstrategier och dess implementerbarhet.  Lösningen genererades med hjälp av iterativa metoder inom heltalsprogrammering. Den optimala allokeringslösningen jämfördes med Nordströms aktuella lagersortiment för att identifiera potentiella lagerbrister vilka orsakat suboptimala leveranser. Slutligen rekommenderas Nordströms att utöka dess lagerförda kvantitet av 500 specificerade artiklar för att undvika suboptimala leveranser från mer avlägsna filialer. / This report considers the application of a mathematical model using integer linear programming for optimal allocation of articles. The model aims at establishing the optimal inventory levels at Nordström’s, a construction material manufacturer, in order to minimize the delivery transportation distances. The network flow problem can thus be used to investigate how Nordström's inventory can be updated in order to reduce sub-optimal deliveries from more remote facilities. Furthermore, a qualitative analysis of inventory management strategies and their implementability is presented. The optimal solution was generated using iterative methods of integer programming. Identification of inventory shortages was enabled by comparing the optimal allocation to Nordström’s current inventory levels. Finally, Nordströms is recommended to increase its stocked levels of 500 specified articles in order to avoid sub-optimal deliveries from more remote facilities.

<p>Background: China is one of the most popular countries to relocate and outsource production units to. This country has a big advantage when it comes to the manual working cost which is very low. This difference between Sweden and China is huge; the cost of the manual working force is less than one twentieth of the Swedish.</p><p>Problem: Massive global relocation of production units can affect some countries in a negative way. One of the most important foundations in the society is that there is a high level of employment and this also contributes for economic growth. This is in terms of both tax incomes for the public society as well as self-esteem for the people.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to examine the differences in total production costs, including allocation of overhead costs for product development and production in Sweden vs. China at a company, in this thesis referred to as Manufacturer AB.</p><p>Method: Case study approach with in-depth interviews, phone calls and e-mail follow up. In total 9 respondents consisting of managers in leading positions at Manufacturer AB in Sweden.</p><p>Conclusion: The manufacturing cost in the Chinese production unit is about 40-60 per cent compared to the Swedish unit. In the current situation the overhead allocation is 4 % overhead of MC at the Chinese production unit and 133 % at the Swedish unit. The total production costs are not reflected in a correct way per unit. To do a more true allocation, the overhead costs in the Company Group must be identified and allocated in the right proportions on their respective production unit.</p><p>By creating an average- and in next step an estimated allocation model we succeeded to do a more justified allocation of the overhead costs on the production units in Sweden and China. This model should be relative simple to implement on product- or unit level and gives a more correct allocation than the current.</p><p>However, it is the decision of Manufacturer AB to allocate their overhead as they like, but the estimated allocation model gives a base for strategic decisions on production unit level, referring to; where to locate the production units to reach competitive advantage.</p> / <p>Bakgrund: Kina är ett av de mest populära länderna att utlokalisera och outsourca produktionsenheter till. Detta land har en stor fördel när det gäller kostnaden för manuellt arbete, som är väldigt låg. Skillnaden mellan Sverige och Kina är enorm; kostnaden för den manuella arbetstiden är ca en tjugondel av den svenska.</p><p>Problem: Massiva globala omflyttningar av produktionsanläggningar kan påverka vissa länder negativt. En av de viktiga grundpelarna i samhället är att det finns en hög sysselsättningsgrad som bidrar till ekonomisk tillväxt. Detta gäller såväl skatteintäkter till staten som självkänsla hos folket.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnaderna i den totala produktionskostnaden, inkluderat fördelning av overheadkostnader för produktutveckling och produktion i Sverige jämfört med Kina vid ett företag som i denna uppsats refereras till Manufacturer AB.</p><p>Metod: Fallstudie är gjord med hjälp av personliga djupintervjuer, uppföljande telefonsamtal och elektronisk post. Totalt deltog 9 respondenter bestående av tjänstemän i ledande positioner på Manufacturer AB i sverige.</p><p>Slutsats: Tillverkningskostnaden i den Kinesiska produktionsenheten är ungefär 40-60 procent jämfört med motsvarande enhet i Sverige. I nuläget är overheadpålägget 4% på produktionsenheten i Kina och 133% på enheten i Sverige. Den totala produktionskostnaden speglas inte på ett rättvist sätt per produktionsenhet. För att göra en mer rättvis fördelning så måste koncernens totala overheadkostnad identifieras och mätas och sedan allokeras i de rätta proportionerna på respektive produktionsenhet.</p><p>Genom att skapa en genomsnittlig och i nästa steg en uppskattad fördelningsmodell lyckades vi att göra en mer rättvis fördelning av overheadkostnaderna på produktionsenheterna i Sverige och Kina. Denna modell borde vara ganska enkel att implementera på produkt- eller enhetsnivå och ger en mer korrekt fördelning än den nuvarande.</p><p>Hursomhelst, är det upp till Manufacturer AB att fördela deras overheadkostnader som de vill, men den ”uppskattade” modellen ger en bas för strategiska beslutsunderlag på produk-tionsenhetsnivå, som svarar på frågor som; var ska man lokalisera produktionsenheter för att nå konkurrensfördelar.</p>