Globaliseringen innebär ökad konkurrens för företag vilket gör det viktigare för företag att snabbt kunna utföra sina kostnadsuppskattningar. I detta arbete undersöks förutsättningarna för att använda moderna teorier inom cost engineering för att kunna förkorta ledtiderna vid förkalkylsarbetet för företag inom custom made-tillverkning. Inom cost engineering har teorier för kostnadsuppskattning används för att beräkna tillverkningstider för tre olika produkter hos ett fallföretag. För att få en bra beskrivning av problematiken med kostnadsuppskattning inom custom made-tillverkning har design science-metodologi använts under arbetets gång.  Resultatet av arbetet visar att förutsättningarna för att använda moderna teorier inom cost engineering för kostnadsuppskattning hos custom made-tillverkande företag är att historisk data avseende för- och efterkalkylsarbete finns tillgänglig. Genom att använda moderna teorier inom cost engineering kan custom made-tillverkande företag förkorta sina ledtider vid kostnadsuppskattning och således kan företaget räkna på fler kundförfrågningar. Företaget kan dessutom återkoppla till sina kunder snabbare vilket leder till bättre kundrelationer.

Syfte - Syftet med denna studie är att bidra med kunskap gällande kostnadskalkylering vid volymvariation. För att uppnå syftet bröts det ner i följande två frågeställningar. [1] Vilka kostnader kan identifieras i operationsenheter? [2] Hur bör en kostnadskalkyl utformas för operationsenheter vid volymvariation? Metod och genomförande - Under studiens gång har en fallstudie bedrivits för att anskaffa empiri och en litteraturstudie för att anskaffa teori. I fallstudien användes observationer, intervjuer och dokumentstudier för insamling av empiri. Den insamlade empirin analyserades tillsammans med teori för att besvara studiens frågeställningar och på så sätt uppfylla syftet. Resultat - Studiens resultat identifierar de kostnader som uppstod i det studerade området samt en kalkylmodell som kan hantera volymvariation. Kostnaderna förklaras med hjälp av de aktiviteter i tillverkningen där de uppstod, vilket är resultatet på den första frågeställningen. För att besvara den andra frågeställningen har olika kostnadskalkylmodeller analyserats för att undersöka deras styrkor och svagheter vid volymvariation. Genom analysen framkom olika egenskaper en kostnadskalkyl borde ha för att hantera volymvariation. Dessa egenskaper har format studiens kalkylmodell och gett den de egenskaper som en kostnadskalkyl vid volymvariation borde ha. Studiens kalkylmodell jämfördes sedan med självkostnadskalkyl för att tydliggöra resultatet. Implikationer - Resultatets implikationer är både teoretiska och praktiska då resultatet påverkar praktiken men även utökar teorin inom kalkylering vid volymvariation. De praktiska implikationerna är den påverkan resultatet har på utförandet av kostnadskalkylering vid volymvariation. Till skillnad från rapportens praktiska implikationer så går de teoretiska implikationer åt båda håll då teorin påverkat studiens riktning men även då resultatet påverkar teorin. Resultatet påvisar att kalkylmodeller inom volymvariation är bristfälliga vilket leder till at de kan ifrågasättas och vidare forskning behövs för att komplettera eller utveckla dessa. Vidare forskning - Studiens resultat är grundat på en fallstudie av enfalls karaktär vilket sänker resultatets generaliserbarhet. Vidare studier för att stärka generaliserbarheten kan genomföras med en flerfallstudie. Studiens kalkylmodell har inte testats i praktiken så vidare studier kan bedrivas genom att praktiskt implementera rapportens resultat. Begränsningar - Den bedrivna fallstudien var en enfallsstudie vilket betyder att endast ett företag studerades. För att öka generaliserbarheten kunde fallstudien bedrivits på fler företag med olika förutsättningar. / Purpose - The purpose is to contribute with knowledge regarding cost calculations during variating lot quantity. To achieve the purpose, it was broken down to two questions that are presented below. [1] Which costs can be identified in manufacturing units? [2] How should product costing be constructed to handle variety in lot quantity? Method and implementations - During the study a case study have been conducted to gather empirical data and a literature study to gather theories. In the case study we used observations, interviews and document study to gather empirical data. Collected empirical data was analyzed against theory to answer the studies questionnaire and through that achieve the purpose. Result - The result consists of the identified costs in the studied field and a model for costing that can handle variation in lot quantity. The costs are explained with help of the activity in the production where it arose, which is the result of the first question. To answer the second question, different models for cost accounting have been analyzed to identify their strengths and weaknesses in regard of variating lot quantity. During the analysis different characteristics was identified that cost calculations should include to handle variating lot quantity. These characteristics have formed the developed model and given it the characteristics a model for cost calculations should have when calculating with variating lot quantity. The model was compared with self-costing to make the result clearer. Implications - The results implications are both theoretical and practical since the result affects the practice and extend the theories regarding costing with variating lot quantity. The practical implications are the impact on the way cost calculations are performed with variating lot quantity. Unlike the practical implications the theoretical are going both ways as theory have affected the result and the result are affecting the theory. The result is showing that today’s way of cost calculation is deficient when handling variation in lot quantity, which leads to questioning of the established theories and further research is needed for complementing or developing. Further research - The reports result is founded on a case study with a single case which lower the results generalizability. Further research to strengthen generalizability can be conducted with a case study that have multiple cases. The result hasn’t been tested in the practice so further research can be performed with practical implementation of the reports result. Limitations - The case study was of single case characteristic which mean that one company was studied. To increase the level of generalizability the case study could have been conducted at multiple businesses with different conditions.

<p>Background: China is one of the most popular countries to relocate and outsource production units to. This country has a big advantage when it comes to the manual working cost which is very low. This difference between Sweden and China is huge; the cost of the manual working force is less than one twentieth of the Swedish.</p><p>Problem: Massive global relocation of production units can affect some countries in a negative way. One of the most important foundations in the society is that there is a high level of employment and this also contributes for economic growth. This is in terms of both tax incomes for the public society as well as self-esteem for the people.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to examine the differences in total production costs, including allocation of overhead costs for product development and production in Sweden vs. China at a company, in this thesis referred to as Manufacturer AB.</p><p>Method: Case study approach with in-depth interviews, phone calls and e-mail follow up. In total 9 respondents consisting of managers in leading positions at Manufacturer AB in Sweden.</p><p>Conclusion: The manufacturing cost in the Chinese production unit is about 40-60 per cent compared to the Swedish unit. In the current situation the overhead allocation is 4 % overhead of MC at the Chinese production unit and 133 % at the Swedish unit. The total production costs are not reflected in a correct way per unit. To do a more true allocation, the overhead costs in the Company Group must be identified and allocated in the right proportions on their respective production unit.</p><p>By creating an average- and in next step an estimated allocation model we succeeded to do a more justified allocation of the overhead costs on the production units in Sweden and China. This model should be relative simple to implement on product- or unit level and gives a more correct allocation than the current.</p><p>However, it is the decision of Manufacturer AB to allocate their overhead as they like, but the estimated allocation model gives a base for strategic decisions on production unit level, referring to; where to locate the production units to reach competitive advantage.</p> / <p>Bakgrund: Kina är ett av de mest populära länderna att utlokalisera och outsourca produktionsenheter till. Detta land har en stor fördel när det gäller kostnaden för manuellt arbete, som är väldigt låg. Skillnaden mellan Sverige och Kina är enorm; kostnaden för den manuella arbetstiden är ca en tjugondel av den svenska.</p><p>Problem: Massiva globala omflyttningar av produktionsanläggningar kan påverka vissa länder negativt. En av de viktiga grundpelarna i samhället är att det finns en hög sysselsättningsgrad som bidrar till ekonomisk tillväxt. Detta gäller såväl skatteintäkter till staten som självkänsla hos folket.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnaderna i den totala produktionskostnaden, inkluderat fördelning av overheadkostnader för produktutveckling och produktion i Sverige jämfört med Kina vid ett företag som i denna uppsats refereras till Manufacturer AB.</p><p>Metod: Fallstudie är gjord med hjälp av personliga djupintervjuer, uppföljande telefonsamtal och elektronisk post. Totalt deltog 9 respondenter bestående av tjänstemän i ledande positioner på Manufacturer AB i sverige.</p><p>Slutsats: Tillverkningskostnaden i den Kinesiska produktionsenheten är ungefär 40-60 procent jämfört med motsvarande enhet i Sverige. I nuläget är overheadpålägget 4% på produktionsenheten i Kina och 133% på enheten i Sverige. Den totala produktionskostnaden speglas inte på ett rättvist sätt per produktionsenhet. För att göra en mer rättvis fördelning så måste koncernens totala overheadkostnad identifieras och mätas och sedan allokeras i de rätta proportionerna på respektive produktionsenhet.</p><p>Genom att skapa en genomsnittlig och i nästa steg en uppskattad fördelningsmodell lyckades vi att göra en mer rättvis fördelning av overheadkostnaderna på produktionsenheterna i Sverige och Kina. Denna modell borde vara ganska enkel att implementera på produkt- eller enhetsnivå och ger en mer korrekt fördelning än den nuvarande.</p><p>Hursomhelst, är det upp till Manufacturer AB att fördela deras overheadkostnader som de vill, men den ”uppskattade” modellen ger en bas för strategiska beslutsunderlag på produk-tionsenhetsnivå, som svarar på frågor som; var ska man lokalisera produktionsenheter för att nå konkurrensfördelar.</p>

Background: China is one of the most popular countries to relocate and outsource production units to. This country has a big advantage when it comes to the manual working cost which is very low. This difference between Sweden and China is huge; the cost of the manual working force is less than one twentieth of the Swedish. Problem: Massive global relocation of production units can affect some countries in a negative way. One of the most important foundations in the society is that there is a high level of employment and this also contributes for economic growth. This is in terms of both tax incomes for the public society as well as self-esteem for the people. Purpose: The purpose with this thesis is to examine the differences in total production costs, including allocation of overhead costs for product development and production in Sweden vs. China at a company, in this thesis referred to as Manufacturer AB. Method: Case study approach with in-depth interviews, phone calls and e-mail follow up. In total 9 respondents consisting of managers in leading positions at Manufacturer AB in Sweden. Conclusion: The manufacturing cost in the Chinese production unit is about 40-60 per cent compared to the Swedish unit. In the current situation the overhead allocation is 4 % overhead of MC at the Chinese production unit and 133 % at the Swedish unit. The total production costs are not reflected in a correct way per unit. To do a more true allocation, the overhead costs in the Company Group must be identified and allocated in the right proportions on their respective production unit. By creating an average- and in next step an estimated allocation model we succeeded to do a more justified allocation of the overhead costs on the production units in Sweden and China. This model should be relative simple to implement on product- or unit level and gives a more correct allocation than the current. However, it is the decision of Manufacturer AB to allocate their overhead as they like, but the estimated allocation model gives a base for strategic decisions on production unit level, referring to; where to locate the production units to reach competitive advantage. / Bakgrund: Kina är ett av de mest populära länderna att utlokalisera och outsourca produktionsenheter till. Detta land har en stor fördel när det gäller kostnaden för manuellt arbete, som är väldigt låg. Skillnaden mellan Sverige och Kina är enorm; kostnaden för den manuella arbetstiden är ca en tjugondel av den svenska. Problem: Massiva globala omflyttningar av produktionsanläggningar kan påverka vissa länder negativt. En av de viktiga grundpelarna i samhället är att det finns en hög sysselsättningsgrad som bidrar till ekonomisk tillväxt. Detta gäller såväl skatteintäkter till staten som självkänsla hos folket. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnaderna i den totala produktionskostnaden, inkluderat fördelning av overheadkostnader för produktutveckling och produktion i Sverige jämfört med Kina vid ett företag som i denna uppsats refereras till Manufacturer AB. Metod: Fallstudie är gjord med hjälp av personliga djupintervjuer, uppföljande telefonsamtal och elektronisk post. Totalt deltog 9 respondenter bestående av tjänstemän i ledande positioner på Manufacturer AB i sverige. Slutsats: Tillverkningskostnaden i den Kinesiska produktionsenheten är ungefär 40-60 procent jämfört med motsvarande enhet i Sverige. I nuläget är overheadpålägget 4% på produktionsenheten i Kina och 133% på enheten i Sverige. Den totala produktionskostnaden speglas inte på ett rättvist sätt per produktionsenhet. För att göra en mer rättvis fördelning så måste koncernens totala overheadkostnad identifieras och mätas och sedan allokeras i de rätta proportionerna på respektive produktionsenhet. Genom att skapa en genomsnittlig och i nästa steg en uppskattad fördelningsmodell lyckades vi att göra en mer rättvis fördelning av overheadkostnaderna på produktionsenheterna i Sverige och Kina. Denna modell borde vara ganska enkel att implementera på produkt- eller enhetsnivå och ger en mer korrekt fördelning än den nuvarande. Hursomhelst, är det upp till Manufacturer AB att fördela deras overheadkostnader som de vill, men den ”uppskattade” modellen ger en bas för strategiska beslutsunderlag på produk-tionsenhetsnivå, som svarar på frågor som; var ska man lokalisera produktionsenheter för att nå konkurrensfördelar.

Titel: Kostnadskalkylering för lean-företag – En systematisk litteraturstudie Författare: Max Börjesson Handledare: Helena Forslund Examinator: Elin Funck Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Kurs: Examensarbete i controller för Civilekonomprogrammet Nyckelord: lean, kostnadskalkylering, standardkostnader, activity based costing, ABC, value stream costing, VSC. Bakgrund och problemformulering: lean är en filosofi som fått stort genomslag. Samtidigt kräver användandet av filosofin anpassningar, bland annat i företags kostnadskalkylering. I den befintliga forskningen är det inte tydligt vilken forskning som faktiskt passar bäst för företag som använder lean. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskningen om kostnadskalkylering tillsammans med lean, samt utreda vilket av verktygen för kostnadskalkylering som passar bäst för företag som använder lean. De verktygen som undersöks är standardkostnader, ABC och VSC. Metod: metoden är baserad på en systematisk litteraturstudie, kompletterat med ett teorikapitel. Slutsats: studien visar att kostnadskalkylering för lean-företag är ett område som fått ett ökat intresse sedan år 2002. Den identifierade litteraturen kommer framförallt från Europa och Nordamerika. Standardkostnader används ofta som en jämförelse till andra verktyg, medan activity based costing och value stream costing ofta har en mer central roll i studier. I studien har få fördelar med standardkostnader identifierats. Både activity based costing och value stream costing framstår som lämpliga, utifrån den litteraturen som finns idag. / Title: Lean Cost Accounting – A Systematic Literature Review Author: Max Börjesson Tutor: Helena Forslund Examiner: Elin Funck Institution: School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö Course: Degree Project in Controlling, The Business Administration and Economics Programme, 4FE18E. Keywords: lean, cost accounting, standard costing, activity based costing, ABC, value stream costing, VSC. Background and problem discussion: the interest for lean has been great. Implementation of lean requires companies to make adoptions. One of the adoptions that needs to made is in the cost accounting. The current literature has not identified what the best method for lean companies is. Purpose: the purpose of this study is to identify the existing research about cost accounting for lean companies, and to examine the method that fits lean companies the best. The tools used are standard costing, activity based costing and value stream costing. Method: A systematic literature review is used in this study. Conclusion: This study shows that the interest for cost accounting for lean companies has developed since 2002. The identified literature is primarily from Europe and North America. Standard costing is often used for comparisons with other tools. Activity based costing and value stream costing have a more central role in studies when they are used. This study has not identified any benefits of using standard costing, while both activity based costing and value stream costing seem to be useful.