No description available.

Studien undersöker om införandet av amorteringskravet och det skärpta amorteringskravet har påverkat hushållens allokering från finansiellt sparande till ett sparande i reala tillgångar, i detta fall bostäder. Studien använder sig av sekundärdata och har genom kvantitativa metoder analyserat fondflöden från 2013–2023. Tre regressionsmodeller framställs för att bedöma effekterna av amorteringskraven, dessa kompletteras även med tester för multikollinearitet och heteroskedasticitet för att säkerställa robusta resultat. Liknande studier skiljer sig åt i sina slutsatser där en studie konstaterar att amorteringskraven har minskat svenskars fondsparande. Samtidigt konstaterar en annan studie att ett amorteringskrav lett till en förmögenhetsökning. Livscykelhypotesen och mental bokföring är de centrala teorierna som används för att adekvat analysera resultaten av studien. Resultaten visar att det inte skett någon signifikant förändring i hushållens allokering av sparformer till följd av amorteringskraven. Det finns däremot indikationer som tyder på en ökning av totalt sparande. / The study examines how the introduction of the initial amortization requirement and the stricter amortization requirement have affected households’ allocation from financial savings to savings in real assets, in this case housing. The study uses secondary data and has analyzed fund flows from 2013–2023 through quantitative methods. Three regression models are produced to assess the effects of the amortization requirements, these are also complemented with tests for multicollinearity and heteroskedasticity to ensure robust results. Similar studies differ in their conclusion, where an earlier study states that the amortization requirements have reduced Swedes’ fund savings. At the same time another study state that the amortization requirements led to an increase in wealth. Central theories such as the life cycle hypothesis and mental accounting are used to adequately analyze the results of the study. The results show that there was no significant change in the households' allocation of saving forms as a result of the amortization requirements. However, there are indications of a potential increase in total savings.

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite. Svinnets miljöpåverkan tycks inte vara huvudsakligt skäl till att inte vilja slänga mat. Istället är respekt för maten, respekt för de fattiga samt den privata ekonomin mer framträdande aspekter vad gäller orsaker till att inte vilja slänga mat. Dessa känslor har följt med respondenterna från deras egen uppväxt vilket i kombination med kunskaper i matlagning tycks vara förutsättningar som leder till mindre matsvinn.

Studien ämnar att tillgängliggöra kunskap om svenska hushålls konsumtionsbeteenden i en ekonomiskt svår tid; en tid präglad av hög inflation och höga elpriser. Kunskap och förståelse för svenska hushålls konsumtionsbeteenden är en avgörande faktor för att Sverige ska nå uppställda klimatmål – genom träffsäkra policyer och utveckling av klimatsmarta verktyg.   Genom en litteraturstudie, enkätundersökning samt semi-strukturerade intervjuer har detta utretts och av detta framgår att majoriteten av svenska hushåll har minskat sin elkonsumtion utan att uppfatta att denna förändring har en stor påverkan på livskvalitet. Det framgår även att 59% hushåll som minskat sin elkonsumtion inte uppskattar att deras elkonsumtion kommer att återgå till högre nivåer i det fall då priserna sjunker. Det kartläggs även att det bland svenska hushåll råder en hög kunskapsnivå som är en avgörande faktor för att medvetenheten även ska mynna ut i träffsäkra energieffektiviserings- och besparingsåtgärder. / This study aims to increase knowledge about the electricity consumption patterns observed in Swedish households during economically challenging times, characterised by inflation and high electricity prices. Knowledge and understanding of Swedish households' consumption patterns is a crucial factor in increasing Sweden’s ability to reach set climate goals – through accurate policies and through development of climate-smart tools.  Through a literature study, a survey, and semi-structured interviews, this has been investigated and it appears that a majority of Swedish households have reduced their electricity consumption without perceiving their applied changes as having a major impact on their quality of life. It is also observed that 59% of the households that have reduced their electricity consumption do not estimate that their electricity consumption will return to higher levels in the event that electricity prices were to decrease. This study also shows that there is a high level of knowledge among Swedish households, which is a decisive factor for the awareness to also result in accurate energy efficiency and saving measures.