Vid föryngring ger markberedning en bra förutsättning för plantan att överleva och växa, och med mindre risk för snytbaggeangrepp. Syftet med denna studie var att undersöka hur snytbaggeskydd och olika markberedningsmetoder långsiktigt påverkar stamantal, medelhöjd och volymproduktion hos gran (Picea abies). Markberedningsmetoderna som jämfördes var högläggning, fläckmarkberedning och inversmarkberedning. De jämfördes med att inte markbereda alls. Hälften av plantorna var behandlade mot snytbagge med permetrin, dessa var jämt fördelade i försöket. Studien genomfördes i en försöksyta 9284, vid SLU:s försökspark i Siljansfors, Mora kommun. Beståndet var 17 år när det mättes (16 år efter plantering) hösten 2018. Då mättes trädens höjd, diameter samt grönkronans höjd. Volym beräknades med volymfunktioner. Högläggning, inversmarkberedning, och fläckmarkberedning (i nu nämnd ordning) och snytbaggeskydd gynnade granplantornas volymtillväxt, gav flest stammar samt högst höjd. Att högläggning och inversmarkberedning var så framgångsrika i detta försök beror troligen på att marken i Siljansfors är näringsfattig och fuktig. Hög planteringspunkt ökar risken för en planta att torka. Permetrinbehandling hade en positiv effekt på volymen och stamantalet, dock var det ingen signifikant skillnad vad gäller höjden. Markberedning samt permetrinbehandling ger bestående långsiktiga resultat för produktionen. / In regenerations, soil preparation provides good conditions for plants to survive and grow, and reduces the risk of damage by pine weevil (Hylobius abietis). The aim of this study was to investigate the long-term effect of protection against pine weevil damage and the long-term effect of different soil scarification methods on the number of trees, tree height and the volume production of spruce (Picea abies). The soil preparation methods that were compared were mounding, patch scarification and the inverse method. These were compared as well as to, no soil preparation at all. Half of the plants were treated against pine weevil with permethrin. These were evenly distributed in the experiment. The study was conducted in the trial area 9284, at SLU's experimental park in Siljansfors, Mora municipality. The trees were 17 years old when measured (16 years after planting) in the autumn 2018. Then tree height, diameter and the height of the green crown was measured. Volume was calculated with volume functions. Mounding, the inverse method and patch scarification (in the order mentioned) and pine weevil protection benefited the volume production of the spruce trees, the numbers of trees and tree height. The fact that mounding and the inverse method was so successful in this experiment is probably due to that the soil in Siljansfors is nutrient-poor and moist. High planting points increases the risk of drought. Permethrin treatment had a positive effect on volume production and the number of plants, however, there was no significant difference regarding tree height. Soil preparation and permethrin treatment provide lasting long-term effects on production.

This thesis analyses how societal adaptation processes in public and private sectors at the regional to local level in Sweden are enacted. The thesis pays particular attention to critical factors that constrain or enable adaptation by focussing on: who are the stakeholders, how do different stakeholders perceive their capacity to adapt, and the role of stakeholder interaction in facilitating adaptation processes A combination of two analytical perspectives is used where one is based on key concepts within adaptation literature, and the other draws on boundary crossing and transdisciplinary knowledge production (stakeholders, adaptive capacity, and science-based stakeholder dialogues). The study is conducted within the scope of two overall case studies of local adaptation processes within an urban region, and a land-use based sector, the private forestry sector. The cases are setting the scene for the collection of empirical material which is achieved through qualitative methods, primarily focus groups discussions with local and regional, public and private stakeholders with an interest in, and responsibility for adaptation. The focus groups meetings are organized as a series of meetings to which different participatory techniques are applied. The study also builds on a comprehensive stakeholder mapping. First, the results suggest a systematic method for identifying stakeholders in adaptation research, policy, and planning applicable in both sectors and regions that combines top-down knowledge with experience and knowledge based on bottom-up processes. Second, the analysis of perceived adaptive capacities reveal several facilitating and constraining factors that relates both to the characteristics of climate risks, experience of climate variability and extreme weather events, and responsibility- and decision-making structures. Third, the analysis of the interaction between local experts and scientists show that there is potential for the boundary spanning function of science-based stakeholder dialogues in facilitating adaptation through stimulating questions and sharing different knowledge bases and experiences among the participants. However further attention needs to be taken to the institutional environment and the role of so called anchoring devices that help local experts to contextualise, discus and thus anchor scientific knowledge in their own decision-making context. In conclusion, there are both commonalities between adaptation processes in the two case studies and some marked differences, e.g., regarding the concept of adaptation, what type of adaptation actions that are identified, the perceived opportunities for adaptation and degree of complexity. / Denna avhandling analyserar hur klimatanpassningsprocesser inom privata och offentliga sektorer på regional till lokal nivå i Sverige initieras, utvecklas och genomförs. Avhandlingen ägnar särskild uppmärksamhet åt identifiering av vilka intressenter (”stakeholders”) som är involverade i att underlätta och genomföra anpassning, uppfattningar om anpassningsförmåga samt vilken roll interaktion mellan olika intressenter kan ha för att underlätta anpassning. En kombination av två analytiska perspektiv används som bygger på tidigare forskning om klimatanpassningsprocesser samt transdisciplinär kunskapsproduktion. Studien genomförs inom ramen för två övergripande fallstudier av anpassningsprocesser i en urban region samt den privata skogssektorn. Fallstudierna utgör grunden för insamlingen av det empiriska materialet som bygger på kvalitativa metoder. Den främsta metoden är fokusgruppsdiskussioner med lokala och regionala, privata och offentliga aktörer med intresse av, eller ansvar för klimatanpassning. Fokusgrupperna organiseras som en serie möten där olika deltagandetekniker tillämpas. Studien bygger också på en omfattande intressentkartläggning. I avhandlingen utvecklas och ges förslag på en stegvis metod för att identifiera intressenter för anpassningsprocesser som kan användas inom forskning och praktik. Studien analyserar också hur olika intressentgrupper upplever förmågan att hantera klimatförändringar. Ett antal möjliggörande och begränsande faktorer identifieras så som karaktären på de upplevda klimatriskerna, erfarenhet av klimatvariationer och extrema väderhändelser, samt ansvar- och beslutsstrukturer. Slutligen, analyseras om och i så fall hur interaktionen mellan lokala experter och forskare som deltar i intressantdialoger (”science-based stakeholder dialogues”) kan underlätta anpassning. Resultaten visar att det finns potential genom att deltagarna ges möjlighet att ställa frågor tillvarandra och dela med sig av sina olika kunskapsbaser och erfarenheter, samt utforska olika anpassningsalternativ. Däremot behövs vidare studier för att undersöka betydelsen av det institutionella sammanhanget samt hur olika verktyg (”anchoring devices”) kan bidra när det gäller att förankra och omsätta kunskap om klimatförändringar i olika beslutskontexter. Avslutningsvis visar denna studie på att det finns både likheter och skillnader i hur anpassningsprocesser kommer till uttryck bland de olika aktörsgrupperna inom fallstudierna, t.ex. när det gäller hur begreppet anpassning används, vilken typ av anpassning som identifieras, upplevda möjligheter för anpassning samt graden av komplexitet.

Miljöcertifieringssystemen PEFC och FSC ställer krav på uppföljning och revision för att säkerställa att kraven och kvalitén uppnås. Studiens syfte var att belysa de skogliga maskinentreprenörerna och förvaltarnas/virkesinköparnas erfarenheter av arbete med uppföljning inom miljöcertifierat skogsbruk. Materialet insamlades genom telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket ledde fram till resultatet. Uppföljningen och traktdirektivet har en viktig roll för att nå miljöcertifieringarnas krav. Dialog och delaktighet mellan de olika yrkesgrupperna var viktig, enligt respondenterna, för att miljöcertifieringen ska nå en hög kvalité och för att skapa engagemang och vilja att förbättra arbetet. / The environmental certification systems PEFC and FSC require follow-up and auditing to ensure that the requirements are followed and that quality is achieved. The purpose of this study was to illuminate the experience of machine entrepreneurs, forestry managers and timber buyers of work with evaluation of environmental certified forestry. Data was gathered through telephone interviews and was analysed using qualitative content analysis. Evaluation and contract directives have an important role in achieving environmental certification requirements. Dialogue and co-operation between the different groups is important, according to respondents, for environmental certifications to achieve high quality and to create commitment and desire to improve the work.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald. Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.

Förändring av markanvändning i avrinningsområdet påverkar vattendrags karaktärer som vattenkvalitet och biodiversitet. Inom EU och Sverige utvecklas åtgärdsprogram för att förbättra ekologisk status av påverkade vattendrag. Det finns fortfarande osäkerheter när det kommer till effekten som jord- och skogsbruk har på bottenfauna. I studien användes data från ett nationellt miljöövervakningsprogram. Med dessa testades om proportionerna mellan jord- och skogsbruk påverkade på bottenfaunans diversitet och ekologisk status. 25 vattendrag i södra Sverige valdes med över 60% av någon av marktyperna inom avrinningsområdet inom tidserien 2007–2011. Statistiska analyserna gjordes i tre steg där det linjära sambandet mellan variabler testades. I första steget testades andelen jordbruksmark mot bottenfaunans diversitet och ekologisk status. I ett andra steg testades vattenkemi och vattenföring mot bottenfaunans diversitet och ekologisk status. I det sista steget testades andelen jordbruksmark mot vattenkemi och vattenföring. Resultaten visade att andelen jordbruksmark inte hade en effekt på bottenfaunans diversitet och ekologisk status, men hade en effekt på artsammansättningen. Specifikt, andelen jordbruksmark hade en effekt på vattendrags MISA-index, som indikerar vattnets surhetstillstånd. Ju mer jordbruksmark det fanns inom ett avrinningsområde desto mer surhetskänsliga arter hittades i vattendraget. Resultat visade därför att artsammansättningen skiljs mellan skogs- och jordbruksmark men inte antalet arter. För bättre utveckling av åtgärdsprogram behövs strandzons vegetationens betydelse undersökas mer. / Changes in catchment land-use affect stream morphology, water quality and biodiversity. In EU and Sweden measures are taken to improve the ecological status of streams. There are uncertainties about how land-use in terms of agriculture and forestry affect benthic invertebrates. In this study, data from national environmental monitoring programs was used. To test how the proportion of agricultural land-use in the catchment influence benthic invertebrate diversity and ecological status. In total 25 streams in southern Sweden with more than 60% of either land-use type in the catchment and data from 2007-2011 were selected. Statistical analyses were performed with simple linear regression in three steps. In a first step, the proportion of agriculture was tested against benthic invertebrate diversity and ecological status. In a second step, water chemistry and waterflow were tested against benthic invertebrate diversity and ecological status. In the final step, the proportion of agriculture was tested against water chemistry and waterflow. The results showed that the proportion of agricultural land-use did not influence benthic invertebrate diversity or ecological status. However, it influenced MISA, an index of stream acidification. The higher proportion of agricultural land-use there where in the catchment the more acid sensitive taxa where found. This can be explained by the fact that species composition alters between agriculture- and forestry land-use but not number of species or Simpson diversity-index. For better development of action programs, the importance of the riparian vegetation should be further investigated.

Since the 1960s the focus of animal welfare has been mainly on the negative aspects of welfare and on minimizing and alleviating these negatives. Lately, the focus has been not only on the negative features of welfare that should be kept above a minimum standard, but also on the positive ones that should be enforced. Positive welfare goes a step beyond the common welfare approach and focuses additionally on the positive aspects that animals should have in their lives. This review analyses the behavioral indicators that have been proposed as positive welfare indicators of the domestic pig and have been studied theoretically or experimentally. Various behavioral indicators have been proposed but play is the positive indicator that has been studied the most, followed by exploratory and social affiliative behaviors. Vocalizations and ear and tail postures have also been proposed as promising positive welfare indicators but more research is needed to clearly understand the expression of these behaviors and the affective states that they indicate. According to the literature results, the Welfare Quality protocol for pigs is the only protocol that evaluates the positive welfare of the pig on the farm level. Play, exploratory and social affiliative behaviors are being measured. In addition, positive emotions are being measured via Qualitative Behavioral Assessment (QBA). / Efter 1960-talet, fokuserar djurvälfärden huvudsakligen på de negativa aspekterna av välfärd och på att minimera och lindra de negativa aspekterna. Under de senaste åren, har fokus legat inte bara på att minimera de negativa aspekterna och hålla dem över en minimistandard utan också på att förstärka de positiva. Positiv välfärd går ett steg framåt i det gemensamma välfärdssynsättet och fokuserar dessutom på de positiva aspekterna som djur bör ha i sina liv. Denna översyn analyserar de positiva beteendeindikatorer på djurvälfärd, de som har föreslagits som positiva välfärdsindikatorer för den domesticerade grisen och har studerats teoretiskt eller experimentellt. Bland alla indikatorer har lekbeteende studerats mest, följt av undersökingsbeteende och sociala affiliativa beteenden. Vokalisationer och öron- och svansställningar har också föreslagits som lovande positiva välfärdsindikatorer men fler studier bör göras för att tydligt förstå uttrycket av dessa beteenden och grisens känslor som de indikerar. Enligt litteraturen, är Welfare Quality protokoll för grisar det enda protokollet som utvärderar grisens positiva välfärd på gårdsnivå. Lekbeteende, undersökningsbeteende och sociala affiliativa beteenden mäts. Dessutom, positiva känslor mäts via QBA.

Background: The global marketplace is characterized by rapid and constantchange, resulting in complex logistics systems. The port industry, which is a crucial link in the supply chain, seeks to understand the complexity of market dynamics. Ports should understand the changing market dynamics to better meet the market demand and have a competitive advantage. One representative from the port industry is Swedish ports and the Port of Gothenburg, which will be the focus of this thesis. The market demand for paper and paperboard has been a significant driver of shipping activities in Swedish ports. The market demand for bulk and container shipping is also relevant due to its influence on the port’s operation. Furthermore, itis essential for port authorities to understand the demand-oriented infrastructure to develop strategies to meet the market dynamics. Purpose: This thesis has been undertaken on behalf of the PoG. The purpose of the thesis is to provide a clearer understanding of how the current and future market demand of paper and paperboard influence Swedish ports with scenario planning. Based on the future market demand for paper and paperboard, additional information of the future market demand for bulk and container will be included in the scenarios. By using the scenarios, recommendations will be given regarding investments the port authority at PoG needs to implement as a response to future paper and paperboard market demand. Methodology: The thesis has a qualitative case study with Port of Gothenburg as the study object. Data collection has been conducted through semi- and unstructuredinterviews from the Swedish forest industry, three forest companies and port authority at Port of Gothenburg. Additionally, scenario planning will be the main analysis method in this thesis. Conclusion: The current market demand for paper and paperboard indicates that demand for paper is decreasing, while demand for paperboard is increasing. The future market demand for paper and paperboard can develop in several ways. The authors of this thesis believe that the market demand for paper will have a structural fall with an exception for special paper. While paperboard will have a continuous increase. Furthermore, there is currently an increase of bulk and container shipping in the Port of Gothenburg. The authors believe that future market demand for bulk will be stable, while container will have an increased trend. However, as the market demand is hard to predict, the thesis presents four scenarios of different futureoutcomes of market demand for paper, paperboard, bulk- and container shipping. There are several investments needed for the Port of Gothenburg to respond to theestablished demand scenarios. Investments that will benefit Port of Gothenburg themost are Port Community System (PCS), Integrated Warehouse ManagementSystem (IWMS), Real-Time Location System (RTLS), development of port quays,larger quay cranes and floating islands, and cold ironing and renewable energy. Key words: Paper, Paperboard, forest industry, bulk, container, cargo shipping,seaport, Port of Gothenburg, scenario planning, port investments

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som skiljer de lämningar åt från kvarnverksamhet som inte finns i  Fornsök från de som är registrerade som kulturlämning. Historiskt kartmaterial har studerats för att försöka få en uppfattning om det är så att de inte platsar i ramen för en forn- kulturlämning, dvs tillkommen efter år 1850 och om det är därför de inte finns i registret. Alla lämningarna  från kvarnar i Forshälla socken går att återfinna på kartor före år 1850. Uppsatsen önskar också öka uppmärksamheten på denna typ av lämningar i skog och mark så att de erhåller ett starkare skydd när skogen ska avverkas. En analys har gjorts gällande var och en av lämningarna och miljön runt dessa och om de riskerar att skadas vid en avverkning av skogen. / The purpose of this essay is to investigate what distinguishes the remains from mill activities that are not found in Fornsök from those that are registered as cultural remains. Historical map material has been studied to try to get an idea of whether it is the case that they do not fit within the framework of an ancient cultural relic, i.e., added after the year 1850 and if that is why they are not in the register. All the remains from water mills in Forshälla parish can be found on maps before the year 1850. The essay also wishes to increase attention to this type of remains in forest and land so they can receive stronger protection when the forest is cut down. An analysis has been made of each of the remains and the environment around them and whether they are at risk of damage when the forest is harvested.

No description available.

Biologisk mångfald minskar kraftigt i hela världen som ett resultat av mänskliga handlingar. Den biologiska mångfalden hos svenska boreala skogar hotas av det moderna skogsbruket där trakthyggesbruk som är en vanlig skogsbruksmetod skapar en miljö som är svår att överleva i för naturvårdsarter. I denna studie är syftet att undersöka om observationer av sex stycken naturvårdsarter är högre i skyddade värdekärnor bestående av gammal barrskog än i produktionsbarrskog i Dalarnas län, Sverige. Detta genom att analysera andelen av de totala observationerna i proportion till andelen av den totala arealen för respektive skogstyp samt andelen observationer av varje naturvårdsart för sig i proportion till andelen av den totala arealen för respektive skogstyp. Då tidigare studier visat att artantalet och den biologiska mångfalden är högre i skyddade områden, inkluderat gammal skog, förväntades det att resultatet för denna studie skulle följa samma trend. Rumsliga data för skyddade värdekärnor och produktionsskog erhålls från Naturvårdsverket, Skogskarta från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och rumsliga data för artobservationer från SLU Artdatabanken. Den rumsliga analysen utfördes i QGIS och en statistisk analys genom ett Pearson Chi square-test i SPSS. Resultatet i studien visade att det inte finns en signifikant skillnad i proportionen mellan andelen observationer och andelen areal för respektive skogstyp vilket är skyddade värdekärnor och produktionsskog. För varje enskild naturvårdsart var det endast för rynkskinn (Phlebia centrifuga) som det fanns en signifikant skillnad i proportionen mellan andelen observationer och andelen areal för respektive skogstyp vilket indikerar på att den arten föredrar skyddade värdekärnor över produktionsskogar. Studiens resultat överensstämmer inte med tidigare studier men trots detta är bevarandet och främjandet av gamla skogar som är skyddade en viktig del i arbetet mot att stoppa minskningen av den biologiska mångfalden. / Biodiversity is declining rapidly worldwide as a result of human actions. The biodiversity of Swedish boreal forests is threatened by modern forestry, where clearfelling, which is a common forestry practice, creates an environment that is difficult for conservation species to survive in. In this study, the aim is to investigate whether observations of six conservation species are higher in protected high conservation value forests consisting of old coniferous forest than in production coniferous forest in Dalarna County, Sweden. This by analyzing the share of total observations in proportion to the share of the total area for each forest type, and also the share of observations of each conservation species separately in proportion to the share of the total area for each forest type. As previous studies have shown that species numbers and biodiversity are higher in protected areas including old-growth forests, it was expected that the results of this study would follow the same trend. Spatial data for protected high conservation value forests and production forests were obtained from the Swedish Environmental Protection Agency, Forest Map from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and spatial data for species observations from the SLU Swedish Species Information Centre. The spatial analysis was performed in QGIS and a statistical analysis through a Pearson Chi square test in SPSS. The results of the study showed that there is no significant difference in the proportion of observations to area for each forest type that is protected high conservation value forests and production forests. For each individual conservation species, only for Phlebia centrifuga fungus was there a significant difference in the proportion between the share of observations and the share of area for each forest type which indicates that this species prefers high conservation value forests over production forests. The results of the study are not consistent with previous studies, but despite this the conservation and promotion of protected old-growth forests is an important part of efforts to halt biodiversity loss.