Mänsklig störning i form av modifiering av skogsbäckar och dess strandzoner har lett till en minskad mängd död ved i skogsbäckarna. Detta har lett till en rad förändringar i skogsbäckars fysiska struktur och egenskaper som därmed påverkat deras lämplighet som habitat för olika bottenfaunaarter. Skogsbäckar i gammelskogar tros innehålla över tre gånger mer död ved än produktionsskogar och tillförsel av död ved i skogsbäckar är idag därför en av flera restaureringsåtgärder som utförs. Flera studier har utförts för att undersöka hur död ved påverkar skogsbäckars bottenfauna men resultaten från de olika studierna har varit varierande. I detta arbete undersökte jag om bottenfaunans täthet, diversitet och sammansättning påverkas av död ved. Detta utfördes i 4 semi-naturliga bäckar i fält där 2 av dessa tillförts död ved och 2 inte. Veden tillfördes i juni och surberprov från bäckarna togs i augusti, september och oktober. Mina resultat visade att skillnaderna mellan bottenfaunan i de vedbehandlade bäckarna och kontrollbäckarna var små med avseende på bottenfaunans täthet, sammansättning och diversitet. Jag fann endast signifikanta skillnader mellan de olika behandlingarna för djurtäthet hos taxa Asellidae. För artdiversitet och artsammansättning fann jag inga signifikanta skillnader. Att jag fann en generellt liten effekt av ved kan bero på att antalet analyserade prov var litet. Eventuella effekter kan även ha yttrat sig i exempelvis en tillväxt hos organismer som har bottenfauna som födokälla, t.ex. fiskar och/eller insektätande bottenfauna. / Anthropogenic disturbance such as modification of forest streams and their associated riparian zones has led to a reduction in the amount of dead wood in the forest streams. This has led to several changes in the physical structure and properties of the streams and thereby also affects their suitability as habitats for different benthic fauna species. Streams in old growth forests can contain three times more dead wood than in managed forests, and hence addition of wood is one measure that has been used to restore forest streams. Several studies have been conducted to investigate the effect of dead wood on the stream benthic fauna, with varying results. For this work I investigated whether the density, species diversity and species composition of the benthic fauna is affected by dead wood. This was done in 4 outdoor artificial streams, two with wood and two control without wood. The wood was added in June and surber samples were taken in August, September and October. The differences between the streams with and without the addition of wood was not large for the tested parameters, i.e. density, species diversity and composition. I found significantly greater densities of Asellidae when wood was present than when it was absent. I did not find any significant differences in species diversity or species composition between the treatments. The general lack of effects of wood is probably due to the low level of replication. Possible effects could also have been obscured by the growth in fish and/or insectivorous benthic fauna.

<p>Detta examensarbete skrivs på uppdrag av Härnösand kommun, som vill ha ett underlag för vart kommunen kan exploatera sin mark ytterligare. Härnösands kommun ligger i södra Ångermanland och här utgör Bottenhavet kommungräns åt öster.</p><p>En bottenfaunainventering har utförts på 25 lokaler efter kommunens kust, metoden för inventeringen har varit SS-EN 28565 ”Vattenundersökningar - Utformning och användning av kvantitativ provtagningsutrustning för bottenfauna på grunda hårdbottnar i sötvatten” (ISO 8265:1988). De infångade djuren har artbestämts, räknats och jämförts mot AAB index och Shannons diversitets index. Resultatet har visat att somliga lokaler har både ett högt art- och individantal medan andra lokaler, både har ont om individer och arter. Förklaringar till detta kan delvis bero på att många lokaler har legat väldigt nära utlopp och i dessa prover har både limniska och marina djur funnits. En annan förklaring till detta kan vara att somliga lokaler är väldigt karga medan andra är omgivna av mycket växtlighet och därmed mer näring. De olika indexen har visat väldigt olika värden för miljökvalitén, något som eventuellt kan förklaras att AAB index modifierades för att kunna användas till den valda provtagningsmetoden</p>

Detta examensarbete skrivs på uppdrag av Härnösand kommun, som vill ha ett underlag för vart kommunen kan exploatera sin mark ytterligare. Härnösands kommun ligger i södra Ångermanland och här utgör Bottenhavet kommungräns åt öster. En bottenfaunainventering har utförts på 25 lokaler efter kommunens kust, metoden för inventeringen har varit SS-EN 28565 ”Vattenundersökningar - Utformning och användning av kvantitativ provtagningsutrustning för bottenfauna på grunda hårdbottnar i sötvatten” (ISO 8265:1988). De infångade djuren har artbestämts, räknats och jämförts mot AAB index och Shannons diversitets index. Resultatet har visat att somliga lokaler har både ett högt art- och individantal medan andra lokaler, både har ont om individer och arter. Förklaringar till detta kan delvis bero på att många lokaler har legat väldigt nära utlopp och i dessa prover har både limniska och marina djur funnits. En annan förklaring till detta kan vara att somliga lokaler är väldigt karga medan andra är omgivna av mycket växtlighet och därmed mer näring. De olika indexen har visat väldigt olika värden för miljökvalitén, något som eventuellt kan förklaras att AAB index modifierades för att kunna användas till den valda provtagningsmetoden

Benthic macroinvertebrates are usually small animals living in our lentic and lotic ecosystems, they have been used as indicators of water quality and biodiversity for a long time. Dam removals have become one of the “go-to” conservation methods for restoring connectivity in lotic ecosystems and thereby enabling passage upstream for migrating species. In Sweden, a large part of rivers and streams have dams present which act as migration barriers. Hushållningssällskapet Halland runs a project, LIFE-Goodstream in which a dam considered a migration barrier was removed in the stream Trönningeån. This report has three focus areas 1) the ecological effects of the dam removal while 2) considering the effect on the species composition of the orders Ephemeroptera (Mayflies), Plecoptera (Stoneflies), Trichoptera (Caddisflies) and Odonata (Dragonflies) in the stream Trönningeån with two tributaries and finally 3) suggest appropriate conservation methods for the future. By examining the benthic macroinvertebrate community our study showed that a small dam removal can have a clear positive effect on water quality, changing the water status classification from low water quality to high. Although there was no effect on the species diversity by the dam removal, a turnover in species composition became obvious after the examination. Moreover, we learned that Trichoptera was the most present order in two out of the three streams while Odonata was the least represented order. Also, bottom substrate, velocity and riparian zone have larger impact on species composition than adjacent environments. Re-meandering streams to further increase biodiversity while also ensuring water quality, is an essential method for a thriving conservation work in the future.

Fiskodling har visat sig påverka den biologiska mångfalden negativt, bl. a genom ökad näringsbelastning och ändrad genetisk uppsättning genom att man avlat den odlade fisken på andra egenskaper än vad som är fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan inplanterad fisk har på invertebratfaunan och därigenom den biologiska mångfalden. Studien är utförd på Hökensåsområdet i Västra Götalands län där det finns ett 20-tal sjöar som ingår i en sportfiskeverksamhet. I studien ingår sju stycken sjöar; fyra som årligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade. Genom bottenfaunaprov har invertebratfauna samlats in, artbestämts, räknats och mätts. Ingen signifikant skillnad har kunnat påvisas mellan sjögrupperna med hänsyn till diversitetsindex, antal taxa eller storlek på taxa. Inte heller har jag kunnat påvisa signifikant korrelation mellan mängd inplanterad fisk/år- och (a) diversitetsindex, (b) antal taxa. En eventuell faktor som kan ha påverkat resultatet är det statistiskt sett låga antalet sjöar, sjöarnas varienarande egenskaper och miljö samt att den optimala tidpunkten för insamling av bottenfauna är senare på året än när studien genomfördes. Stark korrelation mellan antal taxa och graden av försurning kunde påvisas. / Pisciculture has been shown to affect biodiversity negatively, e.g. owing to increased nutrient loading and modified genetic set by breeding at other qualities then what is advantageous in in the wild. The purpose of this study was to investigate which impact stocked fish has on the invertebrate fauna and thereby biodiversity. The study is performed at Hökensås area in Västra Götalands län, where there are about 20 lakes included in a sport fishing business. There are seven lakes included in the study; four which yearly became stocked with fish and three non-stocked. By bottom fauna samples invertebrate fauna has been collected, identified, counted and measured. No significant differences have been detected between the lake groups considering diversity index, number of taxa or size of taxa. Nor has significant correlation between amount stocked fish/year- and (a) diversity index, (b) number of taxa been shown. A possible factor that may have affected the result is, from a statistical point of view, the low number of lakes, the varying qualities of the lakes and that the collecting of invertebrate fauna was performed too early in the year than optimal. Strong correlation between number of taxa and grade of acidification was detected.

The purpose of this study has been to examine whether the bottom fauna of the stream Stensjöån, has been negatively influenced since the harvesting of peat began on the nearby peat moss Skäftesmyr or not. Comparison has been made with the results of index calculations from earlier examinations in the stream, two calculated indexes has been made, Danish fauna index and ASPT-index. The sampling was made with the kick sampling method, SS-EN 27 828. Three locations were chosen for the examination, one upstream from the peat moss, one just downstream from where the brook from the peat moss joins Stensjöån and a third location near the outlet of the stream to the lake Stensjön. The samples were sorted and the found animals identified to the taxonomic level required for the calculation of the two indexes. The results showed that two locations (Ulvsnäs and Axlarp) had unchanged very good index values, but the location near brook from the peat moss showed signs of negative influence. If it is the harvesting of peat on the peat moss that has been the cause of the negative influence or not is not covered in this study. / Undersökningen har syftat till att se om bottenfaunan i Stensjön och dess tillflöde Bokån har utsatts för någon negativ påverkan i jämförelse med tidigare undersökningar i avseende på beräkningar av Danskt faunaindex och ASPT-index sedan brytningen av torv inleddes på Skäftesmyr februari 2007. Detta undersöktes genom provtagning av bottenfaunan i enlighet med den så kallade sparkmetoden, SS-EN 27 828. Tre lokaler användes i undersökningen, där en lokal låg uppströms om Säftesmyr, en vid utloppet från Skäftesmyr och den tredje nedströms liggande punkten vid åns utlopp i Stensjön. Proverna sorterades och djuren identifierades till den taxonomiska nivå som krävdes av respektive grupp för att kunna göra indexberäkningarna. Danskt faunaindex och ASPT-index beräknades för de tre provtagningslokalerna, varav två lokaler (Axlarp och Ulvsnäs) gav oförändrat mycket bra värden, enligt naturvårdsverkets klassificering (Naturvårdsverket, 1999). Lokalen vid utloppet från Skäftesmyr uppvisade tecken på störning. Om störningen beror på torvbrytningen eller andra orsaker omfattas inte av denna undersökning.

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta, Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.

<p>The purpose of this study has been to examine whether the bottom fauna of the stream Stensjöån, has been negatively influenced since the harvesting of peat began on the nearby peat moss Skäftesmyr or not. Comparison has been made with the results of index calculations from earlier examinations in the stream, two calculated indexes has been made, Danish fauna index and ASPT-index. The sampling was made with the kick sampling method, SS-EN 27 828. Three locations were chosen for the examination, one upstream from the peat moss, one just downstream from where the brook from the peat moss joins Stensjöån and a third location near the outlet of the stream to the lake Stensjön. The samples were sorted and the found animals identified to the taxonomic level required for the calculation of the two indexes. The results showed that two locations (Ulvsnäs and Axlarp) had unchanged very good index values, but the location near brook from the peat moss showed signs of negative influence. If it is the harvesting of peat on the peat moss that has been the cause of the negative influence or not is not covered in this study.</p> / <p>Undersökningen har syftat till att se om bottenfaunan i Stensjön och dess tillflöde Bokån har utsatts för någon negativ påverkan i jämförelse med tidigare undersökningar i avseende på beräkningar av Danskt faunaindex och ASPT-index sedan brytningen av torv inleddes på Skäftesmyr februari 2007. Detta undersöktes genom provtagning av bottenfaunan i enlighet med den så kallade sparkmetoden, SS-EN 27 828. Tre lokaler användes i undersökningen, där en lokal låg uppströms om Säftesmyr, en vid utloppet från Skäftesmyr och den tredje nedströms liggande punkten vid åns utlopp i Stensjön. Proverna sorterades och djuren identifierades till den taxonomiska nivå som krävdes av respektive grupp för att kunna göra indexberäkningarna. Danskt faunaindex och ASPT-index beräknades för de tre provtagningslokalerna, varav två lokaler (Axlarp och Ulvsnäs) gav oförändrat mycket bra värden, enligt naturvårdsverkets klassificering (Naturvårdsverket, 1999). Lokalen vid utloppet från Skäftesmyr uppvisade tecken på störning. Om störningen beror på torvbrytningen eller andra orsaker omfattas inte av denna undersökning.</p>

<p>Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans</p><p>dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta,</p><p>Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på</p><p>förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.</p>

Unionida musslor (stormusslor) är en djurgrupp som kan ha positiv påverkan på ekosystemfunktioner i vattendrag och ökar den biologiska mångfalden. Musslorna absorberar föda genom filtrering av vattenmassor, vilket genererar en bättre vattenkvalitet och ger mat till andra bottendjur. Syftet med denna studie var att undersöka en av våra svenska stormusslor flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera), och om det fanns något samband mellan musselbankar och bottenfauna. Provtagning av bottenfauna skedde i Vasslabäcken, Örebro län. 54 prover togs totalt och 27 av dem togs vid musselbankar medan resterande 27 var kontroll utanför musselbankar. Studien visade ingen signifikant skillnad i den totala bottenfaunans täthet i musselbankar jämfört med kontrollområden utanför musselbankar. Däremot fanns en signifikant högre täthet av nattsländor i kontrollerna än i musselbankarna, medan det inte fanns några skillnader i täthet mellan kontroller och musselbankar för några andra djurordningar. Det fanns även fler ordningar utanför musselbankar än i musselbankar, men antalet individer var så få att inga långtgående slutsatser kan dras. För att vidare undersöka musslors påverkan på flora och fauna kan man undersöka fler år och säsonger under året, samt använda sig av en mer experimentell design. / Unionidea mussels (large mussels) are a group of animals that can have a positive impact on ecosystem functions in watercourses and increase biodiversity. The mussels absorb food by filtering water masses, which generates a better water quality and provides food for other benthic animals. The purpose of this study was to investigate one of our swedish large mussels the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera), and whether there was any connection between musselbanks and benthic fauna. Sampling of benthic fauna took place in Vasslabäcken, Örebro region. A total of 54 samples were taken and 27 of them were taken at musselbanks while the remaining 27 were controls outside musselbanks. The study showed no significant difference in the density of the total benthic fauna in musselbanks compared with control areas outside musselbanks. On the other hand, there was a significantly higher density of moths in the controls than in the musselbanks, while there were no differences in density between controls and musselbanks for any other animal orders. There were also more schemes outside musselbanks than in musselbanks, but the number of individuals was so small that no far-reaching conclusions can be drawn. To further investigate the impact of mussels on flora and fauna, you can investigate more years and seasons during the year, and use a more experimental design.