This research aims to investigate the effects that dredging may have on benthic fauna. The dredging took place in the stream Ireån on northern Gotland during the early summer 2010. My area of research was taking place in a scenic area downstream in Ireån close to the Baltic Sea. I chose this area due to the dredging that started just upstream of this area and continued further upstream. Thus it is not the direct impact of the dredging that is the focus for this paper but the side-effect the dredging may have on the area downstream. In this research I used the M42-method and BQI- index in order to evaluate the results. The effects on the dredging were weaker than expected, with only minor changes occurring within the benthic fauna (BQI-value before dredging: 3.35, BQI-value after dredging: 3.51).

During the summer of 2018 Northern Europe, including Sweden, was affected by extremely high temperature and drought. The drought affected the society and environment that we and other organisms live in. Streams are one of the ecosystems sensible to these conditions. Long periods of drought may affect the waterflow or cause desiccation of streams. Since streams provide important ecological services, they are equally important to humans as to organisms living in them. In this study I investigate whether the dry summer of 2018 had any effect on the species diversity, density of individuals and ecological status in 16 randomly chosen southern Swedish streams. This was done by comparing number of species, average number of individuals per sample, ASPT- and MISA-indices in 2018 with reference years 2007–2017. In addition to this, I investigated whether the independent variables geographical location, pH and alkalinity had any effect on the deviation of 2018 compared to the reference years. The results showed that there were no significant differences between 2018 and the reference years for any of the variables. Thus, the dry summer of 2018 had no general effect. However, the southernmost streams generally generated negative deviations, while northern generally generated positive ones for average number of individuals per sample. To further understand how drought affects benthic invertebrates in streams that are not fully dried out further research should be conducted to examine how the composition of species is affected. / Sommaren 2018 var en extremt varm och torr sommar i Sverige och övriga Nordeuropa. Dessa omständigheter medförde torka som påverkade samhället och miljön som vi och andra organismer lever i. En av de miljöer som är känslig mot varma och torra somrar är vattendragen. Långa perioder av torka kan påverka tillrinningen och leda till minskat vattenflöde och eventuell uttorkning. Vattendrag bidrar med ekosystemtjänster och är därför inte bara viktiga för de organismer som lever i dem, utan även för oss människor. I denna studie undersökte jag om den torra sommaren 2018 hade någon påverkan på artdiversiteten, individtätheten och den ekologiska statusen i 16 slumpvis utvalda vattendrag i södra Sverige. Detta gjordes genom att studera data för antal arter, medelantal individer per prov, ASPT- och MISA-index för åren 2007–2018. För dessa år beräknades medelvärden och avvikelser för åren 2007–2017, som referens för jämförelse med 2018. Utöver detta undersöktes även om de oberoende variablerna geografiskt läge, pH och alkalinitet påverkade 2018 års avvikelse från referensåren. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan 2018 och referensåren för någon av de undersökta variablerna. Dock fanns det ett geografiskt mönster, så att sydliga provpunkter generellt visade mer negativa avvikelser och nordliga mer positiva för medelantal individer per prov. För antalet arter fanns en liknande tendens, som dock inte var signifikant. För att vidare förstå hur torka påverkar bottenfauna i vattendrag som inte torkar ut helt behövs mer forskning som kan undersöka hur sammansättningen av arter påverkas av torka.

Förändring av markanvändning i avrinningsområdet påverkar vattendrags karaktärer som vattenkvalitet och biodiversitet. Inom EU och Sverige utvecklas åtgärdsprogram för att förbättra ekologisk status av påverkade vattendrag. Det finns fortfarande osäkerheter när det kommer till effekten som jord- och skogsbruk har på bottenfauna. I studien användes data från ett nationellt miljöövervakningsprogram. Med dessa testades om proportionerna mellan jord- och skogsbruk påverkade på bottenfaunans diversitet och ekologisk status. 25 vattendrag i södra Sverige valdes med över 60% av någon av marktyperna inom avrinningsområdet inom tidserien 2007–2011. Statistiska analyserna gjordes i tre steg där det linjära sambandet mellan variabler testades. I första steget testades andelen jordbruksmark mot bottenfaunans diversitet och ekologisk status. I ett andra steg testades vattenkemi och vattenföring mot bottenfaunans diversitet och ekologisk status. I det sista steget testades andelen jordbruksmark mot vattenkemi och vattenföring. Resultaten visade att andelen jordbruksmark inte hade en effekt på bottenfaunans diversitet och ekologisk status, men hade en effekt på artsammansättningen. Specifikt, andelen jordbruksmark hade en effekt på vattendrags MISA-index, som indikerar vattnets surhetstillstånd. Ju mer jordbruksmark det fanns inom ett avrinningsområde desto mer surhetskänsliga arter hittades i vattendraget. Resultat visade därför att artsammansättningen skiljs mellan skogs- och jordbruksmark men inte antalet arter. För bättre utveckling av åtgärdsprogram behövs strandzons vegetationens betydelse undersökas mer. / Changes in catchment land-use affect stream morphology, water quality and biodiversity. In EU and Sweden measures are taken to improve the ecological status of streams. There are uncertainties about how land-use in terms of agriculture and forestry affect benthic invertebrates. In this study, data from national environmental monitoring programs was used. To test how the proportion of agricultural land-use in the catchment influence benthic invertebrate diversity and ecological status. In total 25 streams in southern Sweden with more than 60% of either land-use type in the catchment and data from 2007-2011 were selected. Statistical analyses were performed with simple linear regression in three steps. In a first step, the proportion of agriculture was tested against benthic invertebrate diversity and ecological status. In a second step, water chemistry and waterflow were tested against benthic invertebrate diversity and ecological status. In the final step, the proportion of agriculture was tested against water chemistry and waterflow. The results showed that the proportion of agricultural land-use did not influence benthic invertebrate diversity or ecological status. However, it influenced MISA, an index of stream acidification. The higher proportion of agricultural land-use there where in the catchment the more acid sensitive taxa where found. This can be explained by the fact that species composition alters between agriculture- and forestry land-use but not number of species or Simpson diversity-index. For better development of action programs, the importance of the riparian vegetation should be further investigated.