Unregulated North Swedish rivers show large seasonal variations in their physical characteristics. During winter the whole littoral zone freezes solid, and in spring the water flow increases rapidly and the same areas become flooded. The two mayflies Parameletus chelifer and P. minor are common in the North Swedish river Vindelälven. They probably pass through a dormant egg stage in its mid-stream section. The first tiny nymphs appeared in January to March, but they did not become abundant until the ice broke up in May. At this time they migrated rapidly to the flooded upper littoral, some continuing into the tributaries. During  the migration phase, both species used chemoreception to orient themselves towards the flooded areas. The shoreward migration allowed the nymphs to avoid high current velocity, and to utilize unexploited food resources. The two species differed with respect to utilization of the upper littoral. Most Parameletus chelifer nymphs colo­nized a seasonal stream, while the P. minor nymphs were equally abundant at the river margin as in a seasonal stream. Both temperature and food quality differed between the river margin and the seasonal stream. Compared to P. minor specimens, those of Parameletus chelifer showed a somewhat higher optimum tempe­rature, and they gained advantage of the higher food quality observed in the seasonal stream. Parameletus chelifer specimens colonizing a seasonal stream had higher growth rate, higher fecundity, and probably also advanced emergence as well as larger adult size compared with those remaining at the river margin. In addition mortality from fish predation may be lowered by utilizing shallow seasonal streams. Specimens of P. minor had higher growth rate, larger adult size and advanced emergence in the seasonal stream compared with those at the river margin. Nevertheless, fecundity was equal in both habitats and the mortality caused by predation seemed almost similar in both habitats. In most years Parameletus chelifer specimens utilizing the seasonal stream thus obtain a higher fitness than those utilizing the river margin. In P. minor this diffe­rence was not so pronounced. However, due to mortality risks caused by an early desiccation of the seasonal stream, the long-term reproductive output of the two species probably varies irregularly in the two habitats. / digitalisering@umu

En stor skadegörare på de svenska granskogarna är den åttatandade granbarkborren Ips typographus (L.). Torkstress, vattentillgång och landskapets topografi är faktorer som påverkar granens vitalitet. Om granen har en låg vitalitet riskerar den i högre utsträckning att bli angripen av granbarkborren. Syftet med studien var att analysera topografi och markfuktighet för granbarkborreskadad skog. Områden med skadade träd och oskadade träd jämfördes i GIS-programmet QGIS för att se om det fanns en skillnad med avseende på markfuktighet, lutning, lutningsriktning och höjd över havet. Resultatet visade att granbarkborren angriper främst gran i syd till sydvästlig och östlig riktning. Även områden på torrare marker har en ökad risk för angrepp samt områden där terrängen inte sluttar. Troligtvis löper områden där ovan nämnda variabler sammanfaller större risk att bli angripna av granbarkborren.

Syftet med studien är att klargöra den brukningsvärda jordbruksmarkens skydd och bevarande ur ett nationellt och hållbart perspektiv inom fysisk samhällsplanering. Den övergripande frågeställningen handlar om vad det finns för problematik när det gäller att bevara eller exploatera jordbruksmark. Särskilt studeras lagstiftningens eventuella hinder, tydlighet och tillämpning. Studien fokuserar på den lagstiftning som berör kommunens fysiska planering. Länsstyrelsen har en rådgivande och övervakande roll över kommunen i samband med planläggning av mark- och vattenområden men har inga befogenheter att informera eller ingripa när det gäller brukningsvärd jordbruksmark. Ett område av nationell betydelse i 3 kap. miljöbalken (MB) behandlas därmed annorlunda av staten än ett område av riksintresse i 3- och 4 kap. MB. Tillvägagångssättet för att klargöra lagstiftning som berör kommunens fysiska planering och länsstyrelsens roll i samband med planläggning av mark och vatten utgörs av en kombinerad rättsdogmatisk metod och rättsociologisk metod. Studien redogör för lägesbilden idag och det som förändrats sedan år 2013, genom intervjuundersökning, enkätundersökning och studier av avgöranden i Mark-och miljööverdomstolen (MÖD) från år 2016 till idag. Resultat från intervju ger förslag på en ändrad plan- och bygglagstiftning som förändrar länsstyrelsens rådgivnings- och tillsynsroll i planprocessen. Prognos framöver är fortsatt exploatering av jordbruksmark. Resultat från studiens enkät visar att kommun och länsstyrelse tror på en minskad exploateringstakt fram till år 2030 av jordbruksmark omkring tätorter. Bostadsbebyggelse är ett väsentligt allmänt intresse och är enligt enkätundersökningen den främsta anledningen till att jordbruksmark exploateras. Resultatet visar en ökad uppmärksamhet på jordbruksmarkens betydelse för livsmedelsproduktion och hållbar utveckling. Förslag från myndigheter på förändrat sätt att värdera jordbruksmark kan bidra till en ökad förståelse över jordbruksmarkens värde och betydelse för att uppnå hållbar utveckling. Enligt studien har förändring av rättsläget sedan år 2016 stärkt jordbruksmarkens bevarandevärde. MÖD konstaterar i studiens undersökta rättsfall: oavsett hur lite eller mycket marken brukas, oavsett klassning och oavsett om det är betes- eller åkermark anses jordbruksmark vara brukningsvärd och därmed inte lämplig att exploatera. / The aim of this study is to clarify the agricultural land that is suitable for cultivation and protection from a national and sustainable perspective within physical planning. The general inquiry in this study is whether there is a problem between preserving or developing agricultural land. Studying Swedish legislation, and any potential obstacles, as well as its clarity and applicability have been important to respond to the aim of this study. The study focuses on Swedish legislation that affects municipal physical planning. The County Administrative Board's has a provision of advice- and monitoring role when the municipal wants to plan for use of land- and water areas but has no empowerment to inform or interfere in agricultural land that is suitable for cultivation. Agricultural land is mentioned as an area of "national importance" in the Environmental Code in chapter 3, section 4 but other areas in the same chapter are mentioned as "national interests". This means that the Swedish Government protect the agricultural land differently than the other areas that are mentioned in this chapter. The chosen methods to clarify the Swedish legislation is applied using a legal dogmatic method and a sociology of law method. These methods are used to present Swedish legislation that concerns the municipal physical planning, as well as the County Administrative Board's and their part in monitoring the use of land and water. The study is an overview of the current situation and what has changed since the year of 2013, carried out by conducting a survey, an interview and studying precedents from the Land and Environment Court of Appeal from the year 2016 until present day. The interviews suggest a proposition that a changed Planning and Building Act can alter the municipal and the County Administrative Board's roles and authority regarding regulation and advice in the planning process. The forecast is that agricultural land is going to continue to be developed. The results from the survey indicate that the municipal and the County Administrative Board's believe that the development of agriculture land adjacent to the urban center are going to be reduced by the year of 2030. Housing development is known as a significant national interest and according to the survey it is the main reason to develop agricultural land. The survey result also indicates an increased awareness of agricultural land and the importance for food production and sustainable development. A proposition from authorities to evaluate agricultural land in a different way than before can also contribute to a deeper understanding of agricultural land's value and importance in achieving sustainable development. According to this study the legal postion changed in the year of 2016 which has consolidated the maintenance of agricultural land. The cases in this study from the Land and Environment Court of Appeal mention: no matter how much the agricultural land is being cultivated or not, no matter the classification and no matter if it is pasture or arable land, the agricultural land is suitable for cultivation and therefore not appropriate to develop.

Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och framför allt bland unga. Det är alarmerande siffror som ses öka. Brist på regelbunden återhämtning kan vara en orsak och leda till psykisk ohälsa och utmattning.Vårt ursprung nära naturen påverkar oss även idag och i skogen finns många hälsofördelar att hämta. Där får hjärnan vila från alla intryck vi dagligen utsätts för och vi kan få känna lugn och ro.Denna studie undersökte om och hur korta skogsvistelser påverkar välmående. 10 deltagare fick göra korta skogsvistelser och besvara enkäter före och efter skogsvistelsen för att skatta olika aspekter på välmående. Studien visade att korta skogsvistelser hade en momentan positiv effekt på alla efterfrågade aspekter. Efter 15 min i skogen kände deltagarna sig mer avspända, glada, harmoniska lugna och klartänkta än innan. Långtidseffekter sågs främst på koncentrationsförmåga. Samtliga deltagare uppger att de har fått ett förbättrat välmående efter sina skogsvistelser och åtta av tio uppger ett förbättrat välmående efter studien.

Skogsägare, främst i Götaland, har stora problem med betesskador i tallföryngringar vilket kan bidra till minskad tillväxt och ekonomisk förlust. Studien undersökte huruvida trädslagssammansättning och fodertillgång påverkar betesskador på tall i ett fältförsök i Blekinge och i praktiska föryngringar i Östergötland. Studien visar att främst toppskottsbetning förekommer vid lägre höjder vilket påvisar vikten av att snabbt få upp föryngringen till en högre höjd. Att fastslå huruvida exempelvis trädslagssammansättning, vegetationstyp, höjdrelation och medelhöjd påverkar betesskador på tall är komplicerad då det finns många faktorer som har en betydande roll. Dessa kan exempelvis vara vikten av ståndortsanpassning, förädlat plantmaterial, markberedning samt tidpunkt för röjning. Skogsägare måste göra en avvägning i vad som är den mest effektiva metoden i varje enskilt fall för att föryngra tall utan en för stor andel betesskador.

Problemen med betesskador på ungskog av tall (Pinus sylvestris) under vintertid är många utifrån flera olika synvinklar. Det finns ett behov av att hitta en balans som är bra för både viltet, skogsbruket, jakten och övriga intressenter. I den här studien har frågan ställts om avverkningsmetoden spelar roll för viltbetet. Kan bränsleanpassad avverkningsmetod bidra till mer foderskapande åtgärder än vid konventionell föryngringsavverkning? En fältdatainsamling utfördes på totalt fyra områden á 2,5 ha, där två var bränsleanpassade och två konventionellt avverkade. All data som samlades in analyserades statistiskt, för att få fram om det fanns någon skillnad mellan avverkningsmetoderna i mängden betat foder, betesfrekvens och andel betade provytor. Även en spillningsinventering utfördes för att se vilken typ av klövvilt som vistats på områdena. Resultatet visar på en högre andel betat foder, högre betesfrekvens, fler spillningshögar och större andel betade provytor vid de bränsleanpassade avverkningarna.

Titel: Vilka likheter och skillnader finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering? En kvantitativ innehållsanalys av 17 skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering utifrån GRIs miljömässiga indikatorer. Nivå: C-uppsats 15hp inom Civilekonomprogrammet Författare: Enes Mamudi & Hannes König Handledare: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Datum: 28/03-2022 - 05/06-2022    Syfte: Tidigare studier har visat att hur företag hållbarhetsrapporterar skiljer sig beroende på bransch och land (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). Ingen tidigare studie har jämfört hållbarhetsrapporter mellan svenska och internationella inom en och samma bransch, skogsbruksbranschen. Det forskningsgapet strävar denna studie fylla. Syftet med denna studien är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering för att se hur de institutionella mekanismerna styr över geografiska gränser. Studien söker även svar på huruvida skogsbruksföretagens miljömässiga hållbarhetsindikatorer efterliknar varandra som konsekvens av sin gemensamma branschtillhörighet för att se de institutionella mekanismernas roll inom branschen.  Metod: Studiens utgår från den positivistiska ståndpunkten med hypoteser som besvaras med en deduktiv linje. Forskningsstrategin är en kvantitativ innehållsanalys med replikerbarheten i fokus. Studien följer en tvärkulturell design i datainsamlingen. Datan analyseras med hjälp av deskriptiv statistik.  Slutsats: Studiens första forskningsfråga visade att det främst finns skillnader mellan hållbarhetsrapporteringen mellan de svenska och internationella skogsbruksföretagen. Studiens andra forskningsfråga gav inte ett lika tydligt svar där företagen efterliknade varandra inom branschen på vissa aspekter men andra inte. Utöver forskningsfrågorna drog författarna slutsatsen att landstillhörighet eventuellt väger tyngre än bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Studiens bidrag: Studien ger ett praktiskt bidrag i form av att företag inom branschen kan använda informationen för att jämföra sin hållbarhetsrapportering med andra för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Tidigare forskning av Aras och Crowther (2009) visat att graden av hållbarhetsrapportering ger kommersiella fördelar på marknaden. Informationen är även användbar till företag för att locka investerare då en studie av Braam och Peeters (2018) visat att efterfrågan på hållbarhetsrapportering från dessa ökat. Genom att studera ett outforskat område skapade studien ett teoretiskt bidrag då ett forskningsgap fyllts. Studien visade skillnader i hållbarhetsrapporteringen mellan Sverige och internationellt samt att branschen till viss del efterliknar varandra men att variabeln landstillhörighet eventuellt väger tyngre än variabeln bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Vidare forskning: Det skulle vara intressant att studera GRIs sociala och ekonomiska hållbarhetsindikatorer i en liknande studie då denna endast fokuserade på de miljömässiga. Även att granska hållbarhetsrapporter över en tidsperiod för att se förändringar i rapporteringen samt att studera en miljöfarlig bransch för att kunna se likheter och skillnader mot den miljöviktiga skogsindustrin. / Title: What similarities and differences are there between Swedish and international forestry companies sustainability reports? A quantitative content analysis of 17 forestry companies sustainability reporting based on GRI's environmental indicators. Level: C-essay 15 credits in Business Administration Authors: Enes Mamudi & Hannes König Supervisor: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Date: 28/03-2022 - 05/06-2022    Aim: Previous studies have shown that how companies report sustainability differs depending on the industry and country (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). No previous study has compared sustainability reports between Swedish and international companies in the same industry, the forestry industry. This research gap seeks this study to fill. The purpose of this study is to investigate the similarities and differences that exist between Swedish and international forestry companies sustainability reporting to see how the institutional mechanisms govern over geographical boundaries. The study also seeks to answer whether the forestry companies environmental sustainability indicators mimic each other as a result of their common industry affiliation in order to see the institutional mechanisms role in the industry.  Method: The study is based on the positivist research philosophy with hypotheses that are answered with a deductive line. The research strategy is a quantitative content analysis with focus on replicability. The study follows a cross-cultural design in the data collection. The data are analyzed using descriptive statistics.  Conclusion: The study's first research question showed that there are mainly differences in the sustainability reporting between the Swedish and international forestry companies. The study's second research question did not provide an equally clear answer where companies mimicked each other in the industry on certain aspects but others not. In addition to the research questions the authors concluded that country affiliation may outweigh industry from a theoretical perspective. Contribution: The study makes a practical contribution to companies in the industry that can use the information to compare their sustainability reporting with others to remain competitive. Previous research by Aras and Crowther (2009) has shown that the degree of sustainability reporting provides commercial advantages in the market. The information is also useful for companies to attract investors as a study by Braam and Peeters (2018) showed that the demand for sustainability reporting from these have increased. By studying an unexplored area, the study created a theoretical contribution when a research gap was filled. The study showed differences in sustainability reporting between Sweden and internationally and that the industry to some extent mimics each other, but that the variable country affiliation may weigh heavier than the variable industry from a theoretical perspective. Further research: It would be interesting to study GRI's social and economic sustainability indicators in a similar study as this paper only focused on the environmental indicators. Also to review sustainability reports over a longer time period to see changes in the reporting and to study an environmentally hazardous industry to see similarities and differences with the environmentally important forestry industry.

luftgäster, och andra försvinnande akter, behandlar ett antal olika sammankopplade teman; representation av lantbruk, ickemänniskors agens och olika akter av att komma nära natur, t.ex. naturkultur. den handlar om att lämna en plats; och att kolla i backspeglar med hjälp av framlidne ingegerd möllers karaktär luftgästen ställer jag frågor om närhet och distans. förutom en undersökande (och stundvis meandrande) text så innehåller den ett antal instruktionsverk och teckningar av växter från landskapet lantbruk.  luftgäster, och andra försvinnande akter, är skapad som ett komplement och en nyckel till min kandidatutställning utom jord: ish

The Amazon has experienced rapid forest loss in the past decades due to the growing colonization, infrastructure development and commercial agriculture expansion. Understanding the underlying social, political and economic drivers of deforestation is key to curb deforestation of the Amazon basin. However, analysis of deforestation has primarily been conducted in Brazil and there is a need to study this phenomenon in other countries such as Colombia. This research intends to contribute to this growing body of knowledge to better understand drivers and processes of deforestation in the Northwestern Colombian Amazon by unpacking the causal mechanism underpinning deforestation. To achieve this, I a used Theory-building Process-tracing approach to conceptualize the underlying logics of deforestation in the region. Data collection included qualitative text analysis of policy documents, articles, reports, and grey literature, and virtual semi-structured interviews with key national, regional and local actors. Interviews’ format was adapted due to current travelling and social restrictions. Findings indicate that the power vacuum resulting from FARC guerrilla demobilization acted as a window of opportunity for peasants, squatters, narco-traffickers, cattle ranchers, landlords and other investors to access public lands and capitalize from converting forests to coca crops and pastures for cattle ranching. Capital accumulation has increased actors’ ability to reshape the landscape and societal organization by accumulating different forms and sources of power. Traditional elites, and old and emerging narco-bourgeoisie have capitalized on preexisting power asymmetries by disproportionally accumulating different social power seeking to consolidate territorial hegemony. Powerful actors exercise attained sources and forms of power to dispose historically marginalized groups – such as indigenous communities, peasants, and squatters – from their means of subsistence and production, resulting in the instauration of a capitalist economy based on land rent and drug trafficking. All this has deepened forest loss, inequalities and conflict over land access between actors.

Denna rapport presenterar en studie som gjorts i samarbete med Södra Skogsägarna. Syftet med studien var att skapa en förståelse för vilka pragmatiska och hedoniska aspekter som påverkar hur skogsägare känner närhet till sin skog och hur dessa aspekter skulle kunna implementeras/realiseras vid utvecklandet av en digital karta över skogen. Genom en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk metodansats kunde en holistisk bild skapas över skogsägare och hur de upplevde känsla av närhet till sin skog. Datainsamlingen bestod av både enkät, intervjuer och fältobservationer som sedan analyserades genom bottom-up och top-down tekniken med hjälp av affinitetsdiagram. Resultatet visar exempelvis att en känsla av närhet är starkt förknippad med att känna ansvar och att kunna påverka kartan utifrån varje enskild skogsägares behov. Studien visar även att en känsla av närhet är nära sammankopplat med egennamn och generation då egennamnen ofta härstammar från tidigare generationer. Skogen används också till rekreation eftersom skogsägare och andra människor mår bra av att vistas i skog och natur. Välmående bidrar då till en ökad känsla av närhet till skogen. Resultatet av studien kommer ligga till grund för kommande utvecklingsprojekt hos Södra Skogsägarna där den digitala kartan i Södras app kommer att ses över. Studien presenterar även UX-mål som bör beaktas vid skapandet av en digital karta för att frambringa känsla av närhet till skogen hos skogsägare. Slutsatsen av studien visar att det är både de pragmatiska och hedoniska aspekterna som tillsammans skapar en helhetsupplevelse av skogen för skogsägare. Denna studie bidrar även med en djupare förståelse och utveckling av begreppet känsla av närhet, för vad och hur skogsägare upplever känsla av närhet till sin skog. Med tanke på dagens snabba teknikutveckling borde framtida forskning fokusera på i vilken utsträckning visualiseringar av skogen kan bidra till ökad känsla av närhet till skogen för skogsägare och om det hos skogsägare finns skillnader mellan genus i hur känsla av närhet till skogen skapas. / This report presents a study done in collaboration with Södra Skogsägarna. The aim of the study was to create an understanding of the pragmatic and hedonic aspects that affect how forest owners feel proximity to their forest and how these aspects could be implemented / realized when developing a digital map of the forest. Through a qualitative study based on a phenomenological method approach, a holistic picture could be created of forest owners and how they experienced sense of place to their forest. The data collection consisted of survey, interviews and field observations, which then were analyzed by bottom-up and top-down technology using affinity diagrams. The result shows, for example, that a sense of place is strongly associated with feeling responsibility and being able to influence the map based on the needs of each individual forest owner. The study also shows that a sense of place is closely associated with proper names and generation, since the proper names often originate from previous generations. The forest is also used for recreation because forest owners and other people feel good about staying in the forest and nature. Well-being then contributes to an increased sense of place to the forest. The results of the study will form the basis for future development projects at Södra Skogsägarna, where the digital map in Södra's app will be reviewed. The study also presents UX goals that should be taken into account when creating a digital map to create a sense of place to the forest among forest owners. The conclusion of the study shows that it is both the pragmatic and hedonic aspects that together create a holistic experience of the forest for forest owners. This study also contributes to a deeper understanding and development of the concept of sense of place, for what and how forest owners experience a sense of place to their forest. Given today's rapid technological development, future research should focus on the extent to which visualizations of the forest can contribute to increased sense of place to the forest for forest owners and whether there are differences between genders in how forest owners create a sense of place to the forest.