Problemen med betesskador på ungskog av tall (Pinus sylvestris) under vintertid är många utifrån flera olika synvinklar. Det finns ett behov av att hitta en balans som är bra för både viltet, skogsbruket, jakten och övriga intressenter. I den här studien har frågan ställts om avverkningsmetoden spelar roll för viltbetet. Kan bränsleanpassad avverkningsmetod bidra till mer foderskapande åtgärder än vid konventionell föryngringsavverkning? En fältdatainsamling utfördes på totalt fyra områden á 2,5 ha, där två var bränsleanpassade och två konventionellt avverkade. All data som samlades in analyserades statistiskt, för att få fram om det fanns någon skillnad mellan avverkningsmetoderna i mängden betat foder, betesfrekvens och andel betade provytor. Även en spillningsinventering utfördes för att se vilken typ av klövvilt som vistats på områdena. Resultatet visar på en högre andel betat foder, högre betesfrekvens, fler spillningshögar och större andel betade provytor vid de bränsleanpassade avverkningarna.

Titel: Vilka likheter och skillnader finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering? En kvantitativ innehållsanalys av 17 skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering utifrån GRIs miljömässiga indikatorer. Nivå: C-uppsats 15hp inom Civilekonomprogrammet Författare: Enes Mamudi & Hannes König Handledare: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Datum: 28/03-2022 - 05/06-2022    Syfte: Tidigare studier har visat att hur företag hållbarhetsrapporterar skiljer sig beroende på bransch och land (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). Ingen tidigare studie har jämfört hållbarhetsrapporter mellan svenska och internationella inom en och samma bransch, skogsbruksbranschen. Det forskningsgapet strävar denna studie fylla. Syftet med denna studien är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering för att se hur de institutionella mekanismerna styr över geografiska gränser. Studien söker även svar på huruvida skogsbruksföretagens miljömässiga hållbarhetsindikatorer efterliknar varandra som konsekvens av sin gemensamma branschtillhörighet för att se de institutionella mekanismernas roll inom branschen.  Metod: Studiens utgår från den positivistiska ståndpunkten med hypoteser som besvaras med en deduktiv linje. Forskningsstrategin är en kvantitativ innehållsanalys med replikerbarheten i fokus. Studien följer en tvärkulturell design i datainsamlingen. Datan analyseras med hjälp av deskriptiv statistik.  Slutsats: Studiens första forskningsfråga visade att det främst finns skillnader mellan hållbarhetsrapporteringen mellan de svenska och internationella skogsbruksföretagen. Studiens andra forskningsfråga gav inte ett lika tydligt svar där företagen efterliknade varandra inom branschen på vissa aspekter men andra inte. Utöver forskningsfrågorna drog författarna slutsatsen att landstillhörighet eventuellt väger tyngre än bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Studiens bidrag: Studien ger ett praktiskt bidrag i form av att företag inom branschen kan använda informationen för att jämföra sin hållbarhetsrapportering med andra för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Tidigare forskning av Aras och Crowther (2009) visat att graden av hållbarhetsrapportering ger kommersiella fördelar på marknaden. Informationen är även användbar till företag för att locka investerare då en studie av Braam och Peeters (2018) visat att efterfrågan på hållbarhetsrapportering från dessa ökat. Genom att studera ett outforskat område skapade studien ett teoretiskt bidrag då ett forskningsgap fyllts. Studien visade skillnader i hållbarhetsrapporteringen mellan Sverige och internationellt samt att branschen till viss del efterliknar varandra men att variabeln landstillhörighet eventuellt väger tyngre än variabeln bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Vidare forskning: Det skulle vara intressant att studera GRIs sociala och ekonomiska hållbarhetsindikatorer i en liknande studie då denna endast fokuserade på de miljömässiga. Även att granska hållbarhetsrapporter över en tidsperiod för att se förändringar i rapporteringen samt att studera en miljöfarlig bransch för att kunna se likheter och skillnader mot den miljöviktiga skogsindustrin. / Title: What similarities and differences are there between Swedish and international forestry companies sustainability reports? A quantitative content analysis of 17 forestry companies sustainability reporting based on GRI's environmental indicators. Level: C-essay 15 credits in Business Administration Authors: Enes Mamudi & Hannes König Supervisor: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Date: 28/03-2022 - 05/06-2022    Aim: Previous studies have shown that how companies report sustainability differs depending on the industry and country (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). No previous study has compared sustainability reports between Swedish and international companies in the same industry, the forestry industry. This research gap seeks this study to fill. The purpose of this study is to investigate the similarities and differences that exist between Swedish and international forestry companies sustainability reporting to see how the institutional mechanisms govern over geographical boundaries. The study also seeks to answer whether the forestry companies environmental sustainability indicators mimic each other as a result of their common industry affiliation in order to see the institutional mechanisms role in the industry.  Method: The study is based on the positivist research philosophy with hypotheses that are answered with a deductive line. The research strategy is a quantitative content analysis with focus on replicability. The study follows a cross-cultural design in the data collection. The data are analyzed using descriptive statistics.  Conclusion: The study's first research question showed that there are mainly differences in the sustainability reporting between the Swedish and international forestry companies. The study's second research question did not provide an equally clear answer where companies mimicked each other in the industry on certain aspects but others not. In addition to the research questions the authors concluded that country affiliation may outweigh industry from a theoretical perspective. Contribution: The study makes a practical contribution to companies in the industry that can use the information to compare their sustainability reporting with others to remain competitive. Previous research by Aras and Crowther (2009) has shown that the degree of sustainability reporting provides commercial advantages in the market. The information is also useful for companies to attract investors as a study by Braam and Peeters (2018) showed that the demand for sustainability reporting from these have increased. By studying an unexplored area, the study created a theoretical contribution when a research gap was filled. The study showed differences in sustainability reporting between Sweden and internationally and that the industry to some extent mimics each other, but that the variable country affiliation may weigh heavier than the variable industry from a theoretical perspective. Further research: It would be interesting to study GRI's social and economic sustainability indicators in a similar study as this paper only focused on the environmental indicators. Also to review sustainability reports over a longer time period to see changes in the reporting and to study an environmentally hazardous industry to see similarities and differences with the environmentally important forestry industry.

luftgäster, och andra försvinnande akter, behandlar ett antal olika sammankopplade teman; representation av lantbruk, ickemänniskors agens och olika akter av att komma nära natur, t.ex. naturkultur. den handlar om att lämna en plats; och att kolla i backspeglar med hjälp av framlidne ingegerd möllers karaktär luftgästen ställer jag frågor om närhet och distans. förutom en undersökande (och stundvis meandrande) text så innehåller den ett antal instruktionsverk och teckningar av växter från landskapet lantbruk.  luftgäster, och andra försvinnande akter, är skapad som ett komplement och en nyckel till min kandidatutställning utom jord: ish

The Amazon has experienced rapid forest loss in the past decades due to the growing colonization, infrastructure development and commercial agriculture expansion. Understanding the underlying social, political and economic drivers of deforestation is key to curb deforestation of the Amazon basin. However, analysis of deforestation has primarily been conducted in Brazil and there is a need to study this phenomenon in other countries such as Colombia. This research intends to contribute to this growing body of knowledge to better understand drivers and processes of deforestation in the Northwestern Colombian Amazon by unpacking the causal mechanism underpinning deforestation. To achieve this, I a used Theory-building Process-tracing approach to conceptualize the underlying logics of deforestation in the region. Data collection included qualitative text analysis of policy documents, articles, reports, and grey literature, and virtual semi-structured interviews with key national, regional and local actors. Interviews’ format was adapted due to current travelling and social restrictions. Findings indicate that the power vacuum resulting from FARC guerrilla demobilization acted as a window of opportunity for peasants, squatters, narco-traffickers, cattle ranchers, landlords and other investors to access public lands and capitalize from converting forests to coca crops and pastures for cattle ranching. Capital accumulation has increased actors’ ability to reshape the landscape and societal organization by accumulating different forms and sources of power. Traditional elites, and old and emerging narco-bourgeoisie have capitalized on preexisting power asymmetries by disproportionally accumulating different social power seeking to consolidate territorial hegemony. Powerful actors exercise attained sources and forms of power to dispose historically marginalized groups – such as indigenous communities, peasants, and squatters – from their means of subsistence and production, resulting in the instauration of a capitalist economy based on land rent and drug trafficking. All this has deepened forest loss, inequalities and conflict over land access between actors.

Denna rapport presenterar en studie som gjorts i samarbete med Södra Skogsägarna. Syftet med studien var att skapa en förståelse för vilka pragmatiska och hedoniska aspekter som påverkar hur skogsägare känner närhet till sin skog och hur dessa aspekter skulle kunna implementeras/realiseras vid utvecklandet av en digital karta över skogen. Genom en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk metodansats kunde en holistisk bild skapas över skogsägare och hur de upplevde känsla av närhet till sin skog. Datainsamlingen bestod av både enkät, intervjuer och fältobservationer som sedan analyserades genom bottom-up och top-down tekniken med hjälp av affinitetsdiagram. Resultatet visar exempelvis att en känsla av närhet är starkt förknippad med att känna ansvar och att kunna påverka kartan utifrån varje enskild skogsägares behov. Studien visar även att en känsla av närhet är nära sammankopplat med egennamn och generation då egennamnen ofta härstammar från tidigare generationer. Skogen används också till rekreation eftersom skogsägare och andra människor mår bra av att vistas i skog och natur. Välmående bidrar då till en ökad känsla av närhet till skogen. Resultatet av studien kommer ligga till grund för kommande utvecklingsprojekt hos Södra Skogsägarna där den digitala kartan i Södras app kommer att ses över. Studien presenterar även UX-mål som bör beaktas vid skapandet av en digital karta för att frambringa känsla av närhet till skogen hos skogsägare. Slutsatsen av studien visar att det är både de pragmatiska och hedoniska aspekterna som tillsammans skapar en helhetsupplevelse av skogen för skogsägare. Denna studie bidrar även med en djupare förståelse och utveckling av begreppet känsla av närhet, för vad och hur skogsägare upplever känsla av närhet till sin skog. Med tanke på dagens snabba teknikutveckling borde framtida forskning fokusera på i vilken utsträckning visualiseringar av skogen kan bidra till ökad känsla av närhet till skogen för skogsägare och om det hos skogsägare finns skillnader mellan genus i hur känsla av närhet till skogen skapas. / This report presents a study done in collaboration with Södra Skogsägarna. The aim of the study was to create an understanding of the pragmatic and hedonic aspects that affect how forest owners feel proximity to their forest and how these aspects could be implemented / realized when developing a digital map of the forest. Through a qualitative study based on a phenomenological method approach, a holistic picture could be created of forest owners and how they experienced sense of place to their forest. The data collection consisted of survey, interviews and field observations, which then were analyzed by bottom-up and top-down technology using affinity diagrams. The result shows, for example, that a sense of place is strongly associated with feeling responsibility and being able to influence the map based on the needs of each individual forest owner. The study also shows that a sense of place is closely associated with proper names and generation, since the proper names often originate from previous generations. The forest is also used for recreation because forest owners and other people feel good about staying in the forest and nature. Well-being then contributes to an increased sense of place to the forest. The results of the study will form the basis for future development projects at Södra Skogsägarna, where the digital map in Södra's app will be reviewed. The study also presents UX goals that should be taken into account when creating a digital map to create a sense of place to the forest among forest owners. The conclusion of the study shows that it is both the pragmatic and hedonic aspects that together create a holistic experience of the forest for forest owners. This study also contributes to a deeper understanding and development of the concept of sense of place, for what and how forest owners experience a sense of place to their forest. Given today's rapid technological development, future research should focus on the extent to which visualizations of the forest can contribute to increased sense of place to the forest for forest owners and whether there are differences between genders in how forest owners create a sense of place to the forest.

I have in this thesis problematized the Swedish climate transition potentially making Sweden one of the first fossil free welfare states in the world. The forest industry has been designated as one of the central components of climate transition in that it will help replace fossil fuels and other unsustainable materials. One group being affected by the increased forestry is that of the Sámi reindeer herders. Not only are they already affected by the effects of climate change to a great extent, but the forest industry in turn causes problems for reindeer husbandry and is a direct source of reduced quality in forests which provide lichen, the primary food source for reindeer. I have conducted interviews with five reindeer herders in the Malå forest Sámi village, in Västerbotten, in northern Sweden, to gain a keener understanding of the effects of climate change and the forest industry on reindeer herding, from a security perspective. The results show that the interviewees perceive climate change and large-scale forestry as a threat to their livelihood connected to reindeer husbandry and, in turn, a significant part of Sámi culture and existence, and that the two exacerbate the effects of each other. Among the effects, are the loss of forest that provides shelter and sustenance for reindeer, as well as the wellbeing and spirituality of the reindeer herders. Using theories drawn from Anthropocene and postcolonial literature, I hereby problematize the climate transition in Sweden in that it is based on a particular way of viewing the relationship between humans and nature. This causes problems for reindeer husbandry, and ultimately a reduction in security for reindeer herders that is reminiscent of and upholding the frictional and colonial bonds between Sweden and Sápmi (the region inhabited by Sámi people).

The climate means a number of different challenges for the forest, which can both suffer large-scale negative consequences, and at the same time create the conditions for more growth, depending on regional conditions. The Swedish forest industry has contributed to the development of Swedish welfare, which historically has also been supported by the government through laws and regulations that made this development possible. The historically strong support for the forest industry is argued in this work to have led to a path dependency in how Swedish forests should be managed in order to optimize growth in the way that the forest industry wants it. Furthermore, it is described how the path-dependent management methods were able to continue, and how today it creates problems when forest management methods need to be adapted in order to be resistant to a changing climate in the long term. A reluctance to adapt the industry's management methods instead puts great trust for climate adaptation in Sweden's large proportion of private forest owners and their local knowledge. This paper aims to investigate how the important local conditions affect forestry climate adaptation efforts, by collecting mixed quantitative and qualitative data with a survey, and using descriptive statistics and a thematic analysis to analyze the survey responses. The result shows that local forest owners have been given a role as forestry climate adaptation agents as a result of a deep-rooted path dependency in Swedish forestry methods, and that information about management methods and climate change affects the forest owners' knowledge of climate adaptation of forestry at the local level.

Hyggesfritt skogsbruk är en övergripande term som innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur hyggesfritt skogsbruk fungerar i praktiken för privata enskilda skogsägare i Sverige. Frågeställningarna berörde vilka metoder som tillämpas, vilka mål som skogsägarna har och vilka utmaningar de ställs inför genom att bruka skogen hyggesfritt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät. Resultaten visade att den vanligaste hyggesfria metoden för de privata skogsägarna var plockhuggning. De vanligaste målen med det hyggesfria brukandet var bevarad skogskänsla, ökad variation i skogen och ökad biologisk mångfald. Skogsägarnas utmaningar med det hyggesfria brukandet var främst relaterade till maskinparken, brist på kunskap och tillgång till rådgivning. Det finns ett behov av mer forskning om hyggesfritt skogsbruk.

Studien genomfördes som en enkätundersökning av tittarna till programserien slaget om skogen. Studien undersökte tittarnas källkritik, deras förtroende för utgivarna, om tittarnas åsikt förändrats efter att ha tittat på programserien samt hur respondenterna upplevde att programserien presenterat och speglat det svenska skogsbruket. En kombination av kvalitativa och kvantitativa data samlades in genom en enkätundersökning där totalt 168 respondenter valde att besvara enkäten, 49 respondenter besvarade den frivilliga frågan. Resultatet av studien visade att respondenterna hade ett lågt förtroende för public service och till viss del valde respondenterna att källgranska informationen i programserien. Respondenterna kände sig inte påverkade av programserien och hade inte ändrat åsikt om det svenska skogsbruket efter att ha tittat, de anser inte heller att det svenska skogsbruket presenterades och speglades representativt.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en undran över det svenska skogsbrukets dominerande modell med kalavverkningar och påverkan på biologisk mångfald, och hur det relateras till den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Syftet har därför varit att undersöka alternativa skogsbrukares förhållningssätt, visioner och hinder kopplat till brukandet av skogen och hur det påverkar både människa och miljö. Undersökningen har utförts med kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer för datainsamling, och tematisk analys för bearbetning av materialet. Det teoretiska ramverket kretsar kring post-antropocentrism och förhållningssätt till andra livsformer, och hur det kan påverka val som görs i skogsbruket. Resultatet visar att det finns en upplevd oro för rådande skogsbruk med kalavverkningar och risker kopplat till biologisk mångfald och framtida människors möjlighet till välbefinnande. Skogsbruket upplevs i dag som ohållbart och i behov av alternativa skogsbruksmetoder, som tar mer hänsyn till andra arter och de naturliga skogsekosystemen. För att uppnå detta presenteras av de alternativa skogsbrukarna visioner om ökad biologisk och ekologisk kunskap i samhället, och en mångfald vad gäller skogsbruksmetoder, ekonomiska alternativ och arter. / The thesis is based on a wonder about the Swedish forestry's dominant model with clear-cutting and impact on biodiversity, and how it relates to the three dimensions of sustainable development. The purpose of this study has therefore been to investigate alternative foresters approaches to the use of the forest and how it affects both humans and the environment. The study has been carried out by qualitative methods through semi-structured interviews for gathering of data, and thematic analysis for processing the data. The theoretical framework revolves around post-anthropocentrism and approaches to other life forms, and how it can influence choices made in forestry. The results show that there is a perceived worry regarding the current forestry model with clear-cuts and risks linked to biodiversity and the possibility of well-being for future humans. The forestry today is perceived as unsustainable and in need of alternative forestry models, which takes more consideration to other species and the natural ecosystems. To achieve this the alternative foresters presents visions of increased biological and ecological knowledge in society, and an increased diversity of forestry models, economic alternatives and species.