Rights and duties of the owner of the forest This diploma thesis deals with the legal regulation of rights and duties of forest owner and defines the basic terms related to this topic. The thesis consists of seven parts, whereas chapter one is introductory and chapter nine is conclusion. Chapter Two deals with the basic information of the history of the forest legislation. Chapter Three pays attention on the forest in the Czech republic and provides a describtion of different forest types located in our territory. Chapter Four provides legal definitions of basic terminology. Chapter Five mentions the ownership of forest owners and restrictions of their property rights. The main attention is paid to chapter Six and Seven, which include a summary of the most important rights and duties with which the forest ownership is undoubtedly associated. Chapter Eight deals with the liability of forest owner and sanctions, that may be required. The aim of my thesis is to focuse on rights and duties of forest owner within forest inventory etc. The main source of this work is the Forest Act.

The Commonwealth of Kentucky is taking steps to expand bioenergy production in response to federal policy initiatives as well as environmental and energy security concerns. The success of this industry will be impacted by the supply of feedstock available from private individuals who own a majority (78%) of forest resources in the state. Despite a developing body of bioenergy research, little is known concerning the social availability of forest biomass for energy production. This study measures intent to harvest energy wood among family forest owners using a mail-­‐based survey and tests the effect of educational materials provided to participants. The theory of planned behavior is used to model factors that affect landowner intentions. Two-­‐thirds of respondents reported that they intend to include energy wood in future harvests, but the educational material treatment did not affect intentions. Respondents’ attitudes, perceived subjective norms, and perceived control each had a significant effect on intent to harvest. Respondents also identified barriers that may prevent them from harvesting, providing forestry professionals with a list of challenges to overcome if supply is to be maximized. The results of this study are valuable for all stakeholders involved in the development of a sustainable biomass and bioenergy industry.

I de svenska skogarna är tallen (Pinus sylvestris L.) det näst vanligaste trädslaget och konkurrerar bäst på torrare och blötare marker. Av den anledningen är det viktigt vid föryngring att ståndortsanpassa. Det har dock blivit allt vanligare att privata skogsägare planterar gran (Picea abies L.) på typiska tallmarker på grund av det höga betestrycket. Detta kan vara förödande för tillväxten och kvaliteten. Ett sätt att klara betestrycket är att ha en högstamtäthet för att få många alternativa stammar kvar till älgsäker höjd. Där kan föryngringsmetoden vara avgörande. Mellan 2013–2016 planterades och självföryngrades 92,2 % av tallföryngringsarealen i Sverige, de resterande 7,8 % såddes. Att så tall på lämpliga marker resulterar ofta i en hög stamtäthet och det finns möjlighet att välja förädlat material. Detta ger en trängseleffekt vilket bidrar till hög virkeskvalitet, samtidigt som det kan ge en tillväxtökning upp till 25 % gentemot beståndsfrön om förädlat material används. Detta är en kombination som bara är möjlig att åstadkomma med sådd. Studiens syfte har varit att undersöka vilken inställning skogsägare har haft till tallsådd och varför så få använt metoden. Dessutom har det kartlagts vilka som använt metoden och varför. Detta har gjorts med en enkätundersökning som skickades ut till 240 skogsägare jämt fördelat över Sverige, varav 103 svarade. Det har även gjorts intervjuer med skogsbolag med eget skogsinnehav från nord- och mellansverige. Resultatet visade att 15 % av respondenterna från enkätundersökningen någon gång sått tall. Det var vanligare att de som ägde en skogsfastighet på 100 hektar eller mer någon gång hade sått tall i jämförelse med de som ägde 49 hektar eller mindre. Av de som sått svarade 92 % att de var nöjda med resultatet och 73 % kunde tänka sig att så igen. Det var ingen skogsägare från Götaland som sått tall. Av de som inte hade sått tall svarade 48 % att anledningen till de inte gjort de var för att de inte tänkt på det och 69 % svarade att de hade en varken positiv eller negativ inställning till metoden. Detta kan jämföras mot de som någon gång hade sått tall där 86 % svarade att de hade en positiv eller ganska positiv inställning. De skogsbolag som låtit sig intervjuas svarade samtliga att de har sått tall, dock i olika omfattning. Det bolag som sått mest var Sveaskog som svarade att de har sått 27 % av deras tallföryngringsareal. Detta kan jämföras med Holmen skog som sådde strax över 20 % och då är contortatall inkluderad. De främsta anledningarna till att de har sått var för att det bedömdes vara kostnadseffektivt och ger många stammar per hektar vilket har varit positivt i områden med högt betestryck. Alla intervjupersoner berättade att det är viktigt att välja rätt mark för ett positivt resultat. Resultatet från enkäten visade att de som svarat att de någonsin sått tall hade en positivare inställning till sådd, vilket tyder på positiva erfarenheter. Nära hälften av de som inte sått tall svarade att de hade varken en positiv eller negativ inställning. En möjlig orsak till det är att de inte hade någon erfarenhet av metoden och därför ingen åsikt. De som någon gång har sått var i regel större skogsägare. En möjlig orsak till det är att det är större sannolikhet att de har en lämplig mark tillgänglig och att de troligen föryngrar oftare än mindre skogsägare. En hög andel av de som inte sått svarade att de inte tänkt på det. Detta skulle kunna bero på ointresse eller okunskap. En stark orsak till detta är sannolikt på grund av tradition. Skulle de privata skogsägarna skaffa sig kunskap om detta och vilka marker som är lämpliga skulle det kunna finnas pengar att tjäna. Detta eftersom det är billigare, lättare, och skapar bättre kvalitet än de andra föryngringsmetoderna. Tallsådd går dessutom bra att kombinera med andra metoder och anpassa föryngringsåtgärden efter förutsättningarna. I områden där betesskador ställer till stora problem kan tallsådd vara ett outnyttjat verktyg i verktygslådan. / The aim of this study was to investigate the attitudes of forest owners to direct sowing of pine (Pinus sylvestris L.) and also why so few have used the method. The study also aimed to identify reasons for forest owners to use or not to use the method. A questionnaire was sent to 240 non-industrial private forest owners (NIPFs) all over Sweden. As a complement, interviews were performed with forest companies from the north and middle parts of Sweden. The results showed that 15 % of the NIPFs respond that they had used the method direct sowing of pine at some occasion in the past. No forest owner origination from Götaland had used the method though. It was more common among those who owned a forest property of 100 hectares or more than among those who owned 49 hectares or less. Most of those who had used direct sowing in the past were satisfied with the outcome of the regeneration, 92 %, and 73 % were willing to use the method again. They also showed a more positive attitude to direct sowing, 86 %, compared to those who had not tried the method, where 23 % were positive and 69 % were neither positive nor negative. The main reason for not have used the method showed to be that the NIPFs answering this questionnaire had not thought about it. Of the companies interviewed in this study, Sveaskog and Holmen were the ones that have used direct sowing the most: Sveaskog sow 27 % of the yearly pine regeneration area and Holmen just over 20 % of the yearly pine regeneration area, including lodge pole pine (Pinus contorta Douglas ex Loudon). The main reason to why the companies have used direct sowing was that they consider the method cost effective. The also appreciate that the method results in a lot of stems per hectare which has been positive in areas where browsing is a problem. The results from the questionnaire showed that those had sown pine in the past tended to have a more positive attitude to the method than the forest owner that had not sown. This indicates that they have had a positive experience of the method. Nearly half of those who had not sown had neither a positive nor a negative attitude to it. One possible reason for it is that they had no experience of the method and therefore no opinion. Direct sowing works well to combine with other methods and can be adapted to different conditions. In a time when damage from browsing can cause big problems to regenerations of pine, sowing could be an important tool in the toolbox.

Abstract Gallring med små maskiner är märkbart dyrare än med normalstora maskiner. I dagsläget är inte efterfrågan på små maskiner kartlagd, vilket innebär att skogsföretagen inte känner till hur stor del av skogsägarna som vill gallra med små maskiner istället för normalstora maskiner. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan hos privata skogsägare i södra Sverige gällande gallring med små maskiner. Undersökningen hade både en kvantitativ och en kvalitativ ansats genom en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Enkäten skickades ut till 500 skogsägare. 83 % av respondenterna skulle välja/i vissa fall välja små maskiner vid gallring om det erbjuds av ett virkesköpande bolag. Det finns en relativt stor efterfrågan (43 %) på små maskiner i förstagallring i södra Sverige även vid en ökad avverkningskostnad på 45 kr/m3fub. Även vid dyrare m3fub pris än 45 kr/m3fub skulle 21 % välja små maskiner vid förstagallring. / Abstract Thinning with small forest machines is noticeably more expensive than thinning with normal sized forest machines. The demand for small machines is at present not researched, which means that the forest industry does not know at what extension the forest owners want to use small machines in thinning. The purpose of this study was to investigate south Swedish private forest owner’s demand of small machines in thinning. The study had both a quantitative and qualitative approach through a questionnaire and qualitative interviews. The questionnaire was sent to 500 forest owners. 83 % of the respondents would choose/in some cases choose small machines in thinning if offered by a forest company. There was a relatively high demand (43 %) for small machines in first thinning in southern Sweden even if the felling cost increased with 45 SEK/ m³ solid volume excl. bark. With an increased felling cost over 45 SEK/ m³ solid volume excl. bark 21 % would choose small machines in first thinning.

Syftet med studien var att undersöka vilken återkoppling pri-vata skogsägare får och efterfrågar i samband med att för-yngringsåtgärder utförs på deras mark. En enkätstudie genomfördes med ett urval på 250 privata skogsägare inom SCA Skog Medelpads skogsförvaltning, svarsfrekvensen uppgick till 48 % . Studien visade att 19 % av respondenterna upplevde dagens återkoppling innan, under och efter att en föryngringsåtgärd genomförts som bristfällig. Skogsägarens efterfrågan på återkoppling var hög, de före-drog att återkopplingsformen var brev eller telefonsamtal både innan under och efter. 79 % av skogsägarna önskade att SCA skulle genomföra en återväxtkontroll två år efter att plantorna var planterade. Skogsägarens känner ett starkt behov att få återkoppling ge-nom hela föryngringsfasen, oberoende vilken skogsägarkate-gori de tillhör.

Äganderätten till skog är ett ofta återkommande tema i den svenska debatten om skogen. Denna studie undersökte upplevelsen av brukanderätt till skog hos privata skogsägare i Sverige, Norge och Finland. För att uppnå syftet studerades respektive lands skogsbrukslagar, och en skogsägare i varje land intervjuades. Studien är en kvalitativ fallstudie där respondenternas svar analyserades baserat på respektive lands skogsvårdslagstiftning.  Resultatet visade att de tre länderna har liknande skogsvårdslagar, där produktion och miljö är jämställda mål. Skogsägarna i alla tre länderna har liknande processer att följa vid skogsbruksåtgärder och har stor frihet under ansvar. De intervjuade skogsägarna upplevde inte att deras brukanderätt var begränsad utan kunde bruka sin skog efter eget tycke inom de lagstiftade ramarna.

Interest in wood-based bio-energy systems in the United States is increasing and may play a part in future renewable energy initiatives (Dincer 2000). Family forests have potential to play an important role in supplying wood biomass for energy production. However, access depends mostly on the management intentions among family forest owners. Enhanced biomass markets in regions where family forest ownership dominates could increase productivity by reinvigorating the low-value merchandizing required to accomplish silvicultural objectives. Given diverse owner objectives and forest types on family forests, estimates of biomass availability must include both biophysical and social aspects of procurable feedstock. This thesis chronicles a biosocial case study that estimates potential biomass supply from 51 family forests in Virginia and North Carolina. The study occurred within a woodshed centered on the future site of an impending ethanol plant in Mecklenburg County, Virginia. A survey instrument using the theory of planned behavior was used to measure ownership characteristics and intention to harvest. Forest attributes were collected during property visits to estimate potential yields resulting from silvicultural simulations. Results reveal that forest cover-type and tree size significantly affect owner intentions to harvest and owner attitudes toward harvesting partially mediate this relationship. Outputs from silvicultural simulations correspond with those made using Forest Inventory and Analysis data within the study region. Disproportionality was examined by coupling social and biological drivers of sustainable wood biomass availability. Implications of the research include refined estimates of potential supply and demonstrating a multi-scalar, mixed-method approach for assessing wood biomass availability. / Master of Science

I Skatteverkets fastighetstaxering 2017 infördes ett nytt ägoslag för skogsmark. Mark skyddad av biotopskyddsområde eller naturreservat går nu som ägoslaget produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner. Eftersom detta är ett relativt nytt ägoslag saknas underlag som kan stödja värdering vid fastighetstaxering. Examensarbetet fokuserar på hur fastighetsköpare värderar förekomst av skyddad skogsmark vid fastighetsköp. Det undersöks även hur skyddad skogsmark presenteras vid försäljning hos mäklarfirmor och i skogsbruksplaner. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse för fastighetsköpares värdering av skyddad skogsmark och klargöra hur den skyddade skogsmarken tas i beaktande vid fastighetsköp. Tidigare forskning inom området har bland annat berört naturvärden och nyckelbiotoper. För att få svar på frågeställningarna har två metoder använts: enkätstudie och granskning av prospekt och skogsbruksplaner. Enkäter har skickats ut till privatpersoner som har köpt en skogsfastighet där det finns förekomst av skyddad skogsmark. Fastighetsköparna har svarat på hur deras syn på värdet av skogsfastigheten påverkades av att det finns skyddad skogsmark. Resultatet visar bland annat att marknadsvärdet för naturreservat eller biotopskyddsområde ligger högre än värdet av impediment och lägre än halva värdet av produktiv skogsmark. Granskning av prospekt och skogsbruksplaner har visat att den information som ges inför köp enbart uppgår till att ange att det finns naturreservat eller biotopskydd på fastigheten. Huruvida begränsad information angående skyddad skogsmark kan påverka priset diskuteras i avsnitt 5.2. Valet av metod bedöms inte medföra några etiska risker som behöver tas hänsyn till. Arbetet knyter an till flera miljömål, bland annat det nationella miljömålet Levande skogar. / A new type of classification for forest land was introduced in the Swedish Tax Agency's property taxation of 2017. Forest land protected by biotope protection area or nature reserve is now called productive forest land with forestry restrictions. This is a relatively new type of classification and there is a lack of basis to support property valuation. The thesis focuses on how property buyers value protected forest land when purchasing a property. The type of information that is given to the property buyer is also investigated. The purpose of the thesis is to provide information that can be used when working with valuation of protected forest land with forestry restrictions. Previous research in this field has included, among other things, nature values and key biotopes. Two methods have been used in order to get answers to the thesis questions. Questionnaire survey, and study of estate agent leaflets and forestry plans. The surveys have been sent out to private property owners who have bought a forest property with presence of protected forest land. The property buyers have responded to how they think the value of the forest property was affected by the existence of protected forest land. The result shows, among other things, that the market value of nature reserves or biotope protection area is higher than the value of land with limited growth (e.g. swamps) and lower than half of the value of productive forest land. The study of estate agent leaflets and forestry plans has shown that the information provided for purchases only amounts to stating that nature reserves or biotope protection exists on the property. Whether limited information about protected forest land can affect the price is discussed in section 5.2. The choice of method is not considered to entail any ethical risks that need to be considered. The work connects to several environmental goals, including Sweden's national environmental goal “Sustainable Forests”.

<p>Forestry operations in Sweden can be traced a long way back in history. The overall emphasis has traditionally been on the forests’ economic or profitable role, even though they are also of great ecological and social interests. Nevertheless, the focus has shifted during the last decade due to the impact of sustainable development. A new Forestry Act has now provided the Swedish forestry with a new policy which is guided by two equally-weighted objectives; production and environmental concern. The European Union (EU) has also adapted to the direction of sustainable development. It places particular interest in the creation of sustainable coastal areas within the union. </p><p>The aim of the Bachelor of Science thesis was to investigate how Swedish coastal forest owners define their role in the creation of sustainable coastal forests. The study is built on interviews which were conducted with seven forest owners, all of whom have properties in the coastal zones of Östergötland and Kalmar. These two counties are situated in the south-eastern part of Sweden. </p><p>The study raises three different issues. The first is the manner in which the informants shape their knowledge of the existing forestry legislation, based on their identities and responsibilities. The second concerns the preconditions with which they are faced when managing their coastal forest properties and whether or not they see the new legislation as a shift in focus. The final issue highlights the importance of local knowledge and looks at the participation of the informants in the development of new regulations. </p><p>The following conclusions are drawn from the investigations. Many owners of forest properties do not identify themselves as forest owners; it is therefore important to be aware of this distinction which is made between being a forest owner and being the holder of a forest property. The coastal forest owners who were interviewed run their forests according to their individual situations. Because of this they do not appear to be part of any shift of focus within the Swedish forestry. As a result, they may not have a defined role in its development. This role would probably be clearer or greater if their local knowledge were more explicitly valuated.</p>

Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning. I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken. Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte. Därefter samlas ett antal metoder i ett arbetsflöde som passar behoven för skogsgårdens strategiframtagning. Slutligen testas metodiken på en speciell skogsgård i det storm-drabbade området För att få kontinuitet i förändringsarbetet så har en återkommande revidering av strategiarbetet föreslagits. Det är bara genom ett enträget och långsiktigt arbete som gamla vanor och arbetsprocesser kan förändras. / The family forest farms do seldom have any reason to worry about basic changes of the business plan. In an instant, that has been changed for the forest owners in the region that was hardest hit by the storm. The situation at hand calls for a lot of different decisions to be taken that will shape the forest estate for several decades. There is a need for controlling the forest farm business so that each individual decision is forming a uniform pattern against a defined objective. One way of doing just that is to use the theories of strategic management and apply those on the family forest farm business. This report is based on the generic methodology that is used for strategy definition and goal setting. Different methods and tools are described to content and purpose. After that, a couple of methods are used in a work flow that fit the needs when developing the strategies for the forest farm. As a last step, the methodology is tested on a special forest farm that is situated in the storm hit region. To achieve continuity in the change process, a reoccurring assessment of the strategy work has been proposed. It is only by dedicated and consistent work that old habits and working processes can be changed.