<p>Natten mellan den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Två år senare drabbades södra Sverige av ytterligare en storm, kallad Per. Efter båda dessa stormar blev det en stor populationsutveckling av insekten granbarkborre. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur arbetet med bekämpning av barkborre- och stormfrågorna sett ut utifrån ett nedifrånperspektiv under år 2007. Studien, som är en processutvärdering, har beskrivit relationerna och nätverken under en tid som kan räknas som en kris.</p><p>Genom att ställa öppna frågor och användning av snöbollsmetoden har 18 personer från myndigheter och andra organiserade intressen berättat vad de upplevde var utmaningen under 2007, med vilka de samverkade med, hur de handlade och varför de handlade på det ena eller andra sättet. De lyfte också fram vad de ansåg kunde ha gjorts bättre samt sina tankar om framtiden.</p><p>Utmaningen under året var enligt de intervjuade personerna att få en bild av läget och informera olika aktörer, att hantera oroliga personer och sin egen stress, att få ut virket från skogen i tid samt att bestämma sig för vilken metoder som skulle användas för att bekämpa granbarkborren. Utifrån det sistnämnda så fanns det flera olika skäl till varför man valde en metod framför den andra, det kunde handla om miljömässiga, estetiska, praktiska eller att man helt enkelt kände att man var tvungen att agera. Mycket av arbetet under året bestod i att sprida information och mobilisera resurser.</p><p>Studien lyfter relations- och beteendefrågor och kommer fram till att det kan behövas en tydlighet i rollerna i kristider samt att alla de medel som används till vardags, t.ex. rådgivning och påverkan, kanske inte är lika aktuella i kristider.</p>

Just over six kilometers from Eskilstuna Centrum is a farm called Åsby Säteri. The fields are owned and leased out by a foundation, which means that Eskilstuna municipality has not been able to expropriate the land. The result has been a rural environment that lies like a wedge among Eskilstuna's suburbs. When a small forest in this area is attacked by spruce bark beetles, a group of 90s nostalgic and party-thirsty people from the district Hagnesta Hill see their chance. When the trees die, they either fall by themselves or are cut down and then left to rot. In this way, a sort of grove is created which, thanks to its proximity to the city, becomes the perfect refuge for the activities that gentrification and the increased premises rents have forced away. Throughout the process, I have mainly used urban concepts, such as "street", "backyard" and "square", as an aid in creating something in a place that has just died. The result has been that the project mimics something that it is not, namely a small piece of town. Due to this the rave house's facade has been, somewhat surprisingly, given a postmodern expression. Fortunately, this style fits quite well with 90s nostalgia. / Drygt sex kilometers cykelväg från Eskilstuna Centrum ligger en gård med tillhörande åkermark som heter Åsby Säteri. Marken ägs och arrenderas ut av en stiftelse vilket gjort att Eskilstuna kommun inte ́kunnat expropriera marken. Resultatet har blivit en rural miljö som ligger som en kil bland Eskilstunas för- orter.  När en liten skog i det här området angrips av granbarkborrar ser en grupp 90-talsnostalgiska och festtörstande människor från stadsdelen HagnestaHill sin chans. När träden dör faller de antingen av sig själva eller huggs ner för att sedan lämnas att förmultna. På så vis uppstår här en skogsglänta som tack vare sin närhet till staden blir den perfekta tillflykten för de aktiviteter som gentrifieringen och de ökade lokalhyrorna tvingat därifrån.  Genom hela processen har jag framför allt utgått från urbana begrepp så som ”gata”, ”bakgård” och ”torg”, som ett hjälpmedel i att skapa något på en plats som precis dött. Resultatet har blivit att projektet härmar något det egentligen inte är, nämligen en liten bit stad. Lite förvånande har följden blivit att framför allt rejvhusets fasad fått ett postmodernt uttryck, en stil som passar rätt bra ihop med 90-talsnostalgi.

Granbarkborren, Ips typographus, är den mest destruktiva skadeinsekten för svensk barrskog och orsakar årligen stora ekonomiska förluster för landets skogsägare. Granbarkborren kan endast föröka sig i döda träd. För att döda ett stående friskt träd kan de med feromoner signalera till andra granbarkborrar att tillsammans inleda en massattack. Granbarkborren är även beroende av blånadssvampar för att kunna slå ut friska träd. Med dessa blånadssvampar kombinerat med en massattack kan granbarkborren döda trädet inom några veckor. Blånadssvampen ger en missfärgning i virket vilket innebär en värdeminskning av den erhållna veden. I detta examensarbete har de tillväxthämmande effekterna mellan blånadssvamparterna Ophiostoma picea, Grosmannia penicillata och Ceratocystis polonica undersökts. De tillväxthämmande effekter svamparna utövar på varandra har studerats visuellt med odlig i artificiellt såväl som naturligt medium representerad av bark. Tillväxthastigheterna hos respektive svamp har uppmätts. G. penicillata fanns ha den högsta tillväxthastigheten samt de största tillväxthämmande effekterna mot de andra svamparna. Kemiska analyser har utförts med SPME och GCMS för att se vilka ämnen svamparna och barken producerar. Resultaten tyder på att vissa ämnen som produceras av barken inte finns närvarande efter att svampen vuxit i barken. Många ämnen produceras av alla tre svampar men en del är även unika för en viss svampart. Som exempel var G. penicillata ensam om att producera seskviterpenen β-Guaiene, det aromatiska kolvätet m-Cymene och terpenen Borneol. Barken producerade ämnen, bland dessa seskviterpen-alkoholen δ-Cadinol, som sedan inte gick att finna när svamparna var närvarande. Detta tyder på att svamparna konsumerat dessa ämnen alternativt att barken inte producerar samma ämnen i svamparnas närvaro. / The spruce bark beetle, Ips typographus, is the most destructive insect pest of Swedish pine forests and causes major economic losses annually for the forest owners. The spruce bark beetle can only reproduce in dead trees. To kill a healthy tree they can, with pheromones, signal other spruce bark beetles to launch a mass attack. The spruce bark beetle is also dependent on the blue stain fungi in order to beat out healthy trees. With these blue stain fungus combined with a mass attack, the spruce bark beetles can kill the tree within a few weeks. The fungus causes a discoloration in the wood, resulting in a reduction in economic value of the obtained wood. In this thesis, the growth inhibitory effects of blue stain fungi species Ophiostoma picea, Grosmannia penicillata and Ceratocystis Polonica have been investigated. The growth inhibitory effects that the fungi have on each other have been studied visually by cultivation in an artificial as well as a natural medium represented by bark. The growth rates of the respective fungi have been measured. G. penicillata were found to have the highest growth rate and the largest growth inhibitory effects on other fungi. Chemical analyses were performed with SPME and GCMS to see what chemical substances fungi and bark produces. The results show that some substances produced by the bark are not present when the fungi are growing in the bark. Various substances are produced by all three fungi, but there are also many unique compounds from a particular fungal species. For example, G. penicillata was the only one that produced the sesquiterpene β-Guaiene, the aromatic hydrocarbon m-cymene and the terpene Borneol. The bark also produced unique substances, among these the sesquiterpenoid alcohol δ-Cadinol, which then could not be found when the fungi were present. This suggests that the fungi consume these substances or that the bark does not produce the same substances in fungi presence.

Granbarkborre är en betydande ekonomisk skadegörare i svensk skog men den är också en art som skapar död ved av försvagade granar. Sommaren 2019 var granbarkborrarna ovanligt många och orsakade stor skada för skogsbruket. I den här etnografiska studien, baserad i Stockholm och närområdet, undersöks hur granbarkborreangreppen sommaren 2019 dels kan förstås som en process av skapande av en sammanhängande värld, dels en möjlighet att i sprickorna hitta öppningar för att driva politik. Med utgångspunkt i att hur problemet med granbarkborre formuleras är viktigt för vilka åtgärder som föreslås undersöks vad vi kan vi lära oss om skogsindustri, natur och biodiversitet.  Att skyddade områden förstås som en orsak till granbarkborreangrepp och att klimatförändringar, älgar och andra varelser är en del av att göra det moderna skogsbruket oförutsägbart framkommer som viktiga resultat. Genom att visa hur den döda vedentillsammans med granbarkborren kontrolleras på vissa platser, visas hur olika kunskapsproduktioner träder fram, något som också underlättas av att mycket runt granbarkborrens livscykel är osäkert. Därför möjliggörs tolkning av naturen istället för konkreta orsakssamband. Uppsatsen är ett bidrag till antropologin om miljöförändringar.

Natten mellan den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Två år senare drabbades södra Sverige av ytterligare en storm, kallad Per. Efter båda dessa stormar blev det en stor populationsutveckling av insekten granbarkborre. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur arbetet med bekämpning av barkborre- och stormfrågorna sett ut utifrån ett nedifrånperspektiv under år 2007. Studien, som är en processutvärdering, har beskrivit relationerna och nätverken under en tid som kan räknas som en kris. Genom att ställa öppna frågor och användning av snöbollsmetoden har 18 personer från myndigheter och andra organiserade intressen berättat vad de upplevde var utmaningen under 2007, med vilka de samverkade med, hur de handlade och varför de handlade på det ena eller andra sättet. De lyfte också fram vad de ansåg kunde ha gjorts bättre samt sina tankar om framtiden. Utmaningen under året var enligt de intervjuade personerna att få en bild av läget och informera olika aktörer, att hantera oroliga personer och sin egen stress, att få ut virket från skogen i tid samt att bestämma sig för vilken metoder som skulle användas för att bekämpa granbarkborren. Utifrån det sistnämnda så fanns det flera olika skäl till varför man valde en metod framför den andra, det kunde handla om miljömässiga, estetiska, praktiska eller att man helt enkelt kände att man var tvungen att agera. Mycket av arbetet under året bestod i att sprida information och mobilisera resurser. Studien lyfter relations- och beteendefrågor och kommer fram till att det kan behövas en tydlighet i rollerna i kristider samt att alla de medel som används till vardags, t.ex. rådgivning och påverkan, kanske inte är lika aktuella i kristider.

Effekten av torka på gran kan var stor. Sommaren 2018 var en av de torraste och varmaste somrarna på länge. En sådan period påverkar ofta granars vitalitet negativt och kan leda till en ökad risk för angrepp av granbarkborre. Denna studie har undersökt hur årsringsbredden på gran har förändrats till följd av torka genom att jämföra årsringsbredder före torkperioden med de efter. Mätningar genomfördes med en resistograf som genererade datafiler som sedan sammanställdes och analyserades, främst med hjälp av Excel. Vidare noterades markfuktighet, bonitet och angrepp av granbarkborre. Dessa faktorer jämfördes med varandra med syfte att finna eventuella samband. Studiens resultat visar att torkperioden 2018 haft en stor inverkan på granars vitalitet. Dessutom har samband mellan torrare bestånd och antal granar angripna av granbarkborre kunnat påvisas. Samband mellan minskad årsringsbredd och angrepp av granbarkborre har ej kunnat fastställas.

En stor skadegörare på de svenska granskogarna är den åttatandade granbarkborren Ips typographus (L.). Torkstress, vattentillgång och landskapets topografi är faktorer som påverkar granens vitalitet. Om granen har en låg vitalitet riskerar den i högre utsträckning att bli angripen av granbarkborren. Syftet med studien var att analysera topografi och markfuktighet för granbarkborreskadad skog. Områden med skadade träd och oskadade träd jämfördes i GIS-programmet QGIS för att se om det fanns en skillnad med avseende på markfuktighet, lutning, lutningsriktning och höjd över havet. Resultatet visade att granbarkborren angriper främst gran i syd till sydvästlig och östlig riktning. Även områden på torrare marker har en ökad risk för angrepp samt områden där terrängen inte sluttar. Troligtvis löper områden där ovan nämnda variabler sammanfaller större risk att bli angripna av granbarkborren.

Granbarkborre är en av Sveriges mest destruktiva skadeinsekter som angriper granskog. Insekten har medfört förödande konsekvenser för granskog, framför allt sedan2018 där stora arealer granskog nästan har eliminerats. Insekten trivs i varmt ochtorrt klimat. Växthuseffekten i form av värmeböljor och perioder av minskad nederbörd tros gynna denna skadliga insekt då de kan fortplanta sig flera gånger och erövra nya områden under en enda sommarsäsong. En vital och nödvändig åtgärd vid bekämpning av skadeinsekter är att föra bort angripna träd innan granbarkborren lämnar barken. Dock är det nästan omöjligt attundersöka all granskog på det traditionella sättet, det vill säga till fots eftersom detär mycket tids- och resurskrävande. I det tidiga skedet visar det angripna trädet ingabetydande färgförändringar i det synliga spektrumet inom fjärranalys, vilket försvårar tidig upptäckt. Men för att försöka göra detta möjligt ämnar det här arbetet undersöka skillnaderna hos friska och angripna träd i tid, där det användes band i detosynliga spektrumet som ShortWave Infrared. Detta användes bland annat i form avbandkombinationer, som Atmospheric Penetration och Agriculture. Dessutom utfördes empiriska experiment på olika vegetationsindex (VI) som var NormalizedSimple Ratio, Enhanced Vegetation Index, Green Chlorophyll Vegetation Index,Normalized Difference Vegetation Index, Normalized Difference Moisture Indexoch Normalized Distance RED and SWIR. I denna studie användes satellitbilder från Sentinel-2 över studieområdet i Mellansverige under månaderna maj-september från 2020 till juli 2022. Inrapporterade dataför angrepp av granbarkborren i studieområdet hämtades från databasarkiven GlobalBiodiversity Information Facility och Holmen AB. Skogsstyrelsens öppna karttjänstanvändes för att erhålla data över Sveriges skogsarter, för att säkerställa att studieområdet bestod av granskog. Genom att utföra empiriska experiment av de olika VI och bandkombinationer sompresenteras i denna studie kunde några indikationer utmärkas. På grund av problematiken med de olika påverkande faktorerna, som bland annat lokalt klimat i kombination med tröskelvärden, var det svårt att fastställa en fullständig bedömning. Vårslutsats visar att de använda vegetationsindex och de två bandkombinationer tillsammans med den spatiala upplösningen, som Sentinel-2 erbjuder, inte uppnår det someftersträvas i denna studie. Anledningen till detta var att möjligheten att identifieraenstaka sjuka träd i studieområdet saknades. / The spruce bark beetle is one of Sweden's most destructive pests that attack spruceforests. The insect has had devastating consequences for spruce forests, especiallysince 2018 where large areas of spruce forest have been almost eliminated. The insect thrives in warm and dry climates. The greenhouse effect in the form of heatwaves and periods of reduced rainfall is believed to favor this harmful insect as theycan reproduce several times and conquer new areas in a single summer season. A vital and necessary measure in combating pests is to remove infested trees beforethe spruce bark beetle leaves the bark. However, it is almost impossible to examineall the spruce forest in the traditional way, which is on foot, because it is time- andresource-consuming. In the early stage, the infested tree shows no significant colorchanges in the visible spectrum in remote sensing, which makes early detection difficult. To try to make this possible, this work intends to investigate the differences inhealthy and infested trees in time, where bands in the invisible spectrum such asShortWave Infrared were used. This was used, among other things, in the form ofband combinations, such as Atmospheric Penetration and Agriculture. In addition,empirical experiments were performed on different vegetation indices (VI) whichwere Normalized Simple Ratio, Enhanced Vegetation Index, Green ChlorophyllVegetation Index, Normalized Difference Vegetation Index, Normalized DifferenceMoisture Index and Normalized Distance RED and SWIR. In this study, satellite images from Sentinel-2 were used over the study area in central Sweden during the months of May-September from 2020 to July 2022. Reported data for attacks by the spruce bark beetle in the study area were retrievedfrom the Global Biodiversity Information Facility and Holmen AB database archives.The Forestry Agency's open map service was used to obtain data on Sweden's forestspecies, to ensure that the study area consisted of spruce forest. By performing empirical experiments of the different VI and band combinationspresented in this study, some indications could be distinguished. Due to the problems with the various influencing factors, such as local climate in combination withthreshold values, it was difficult to establish a complete assessment. Our conclusionshows that the used vegetation indices and the two band combinations together withthe spatial resolution offered by Sentinel-2 do not achieve what is sought in thisstudy. The reason for this was that the possibility of identifying individual diseasedtrees in the study area was missing.

This thesis discusses the responsibility of and risk for infestations of spruce bark beetle. The spruce bark beetle, Ips typographus, is a natural part of the Swedish forest ecosystem but causes severe financial damage in forestry. Since 2018, the spruce bark beetle infestations have been substantial in Sweden. The first task of the thesis is to evaluate the balance between the forest production interests and the environmental interests, based on the legal regulation of spruce bark beetle control. Production and environment are the equal aims of the Swedish Forestry Act. The regulation of spruce bark beetle control differs depending on whether the forest is in a conservation area or not. For example, owners of forests outside conservation areas are obliged to take care of damaged, fresh wood of spruce and pine, while such an obligation in general does not exist in conservation areas. In this evaluation, I conclude that the balance between the two interests in the spruce bark beetle regulation is good as a whole.  The second question of the thesis is the legal allocation of risk for spruce bark beetle infestations. In this investigation, it is examined whether established law presents a possibility to claim damages for spruce bark beetle infestations that may derive from an adjacent forest. The conclusion drawn is that the regulation of compensation for certain kinds of environmental damage in the Swedish Environmental Code probably would not be applicable as a legal basis for such a claim. By contrast, neighbour law and the Swedish Torts Act could be used as the basis of an action for damages. However, to prove causality regarding the origins of a specific infestation might bring problems, which altogether means that an action for damages faces considerable difficulties. Therefore lastly, some alternative ways of allocating the risk for spruce bark beetle infestations are presented. / I denna uppsats diskuteras ansvar och risk för granbarkborreangrepp. Granbarkborren, Ips typographus, är en naturlig del av skogens ekosystem men orsakar stora ekonomiska skador i skogsbruket. Sedan 2018 har granbarkborreangreppen i Sverige varit omfattande.  Uppsatsens första uppgift är att utifrån regleringen av granbarkborrebekämpning i skogen utvärdera avvägningen mellan produktions- och miljöintresset, som är skogsvårdslagens jämställda mål. Den rättsliga regleringen av bekämpning av granbarkborrar skiljer sig åt beroende på om skogen är skyddad eller oskyddad. Bland annat är ägare av oskyddad skog ålagda att ta hand om skadat, färskt barrvirke, medan en sådan skyldighet ofta saknas i skyddade områden. I utvärderingen kommer jag fram till att avvägningen mellan de två intressena över lag är god i granbarkborreregleringen.  Den andra frågan i uppsatsen är fördelningen av risk för granbarkborreangrepp. För att undersöka det utreds om det enligt gällande rätt är möjligt att få skadestånd för granbarkborreangrepp som kan härstamma från närliggande skyddad eller oskyddad skog. Slutsatsen är att 32 kap. miljöbalken förmodligen inte skulle vara tillämplig, medan däremot grannelagsrätten och skadeståndslagen kan läggas till grund för en sådan talan. Att bevisa orsakssambanden kan dock innebära problem, vilket sammantaget gör att en skadeståndstalan för granbarkborreangrepp från närliggande skog möter ansenliga hinder. Sist presenteras därför några alternativa sätt att fördela risken för barkborreangrepp.

Norway spruce (Picea abies) is a vital tree species in Sweden's extensive forested landscape. However, the planting of spruce beyond its natural range has made it vulnerable to pests like the spruce bark beetle (Ips typographus), which has caused substantial damage to Swedish forests. With the effects of global warming and climate change becoming increasingly apparent, understanding the factors influencing spruce mortality is crucial for effective forest management. This study aimed to investigate the impact of soil moisture and tree size on the susceptibility of Norway spruce to spruce bark beetle attacks. Using a combination of an Artificial Intelligence (AI) program detecting dead spruce trees and soil moisture data from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), areas in Stockholm County with dead spruce trees were identified. Spatial analysis using Geographic Information System (GIS) tools and a field survey were conducted to evaluate the hypotheses: H1: Spruce mortality will be higher in areas occurring within mesic soil moisture class (1) than within mesic-moist soil moisture class (2) and moist-wet soil moisture class (3). H2: Large diameter spruce trees will have a higher mortality rate from spruce bark beetle than smaller diameter trees. H3: Spruce mortality will be higher in areas located inside nature reserves. The results confirmed that spruce mortality was higher in areas with dryer soil, Additionally, larger diameter spruce trees exhibited higher mortality rates from spruce bark beetle attacks than smaller trees. Contrary to the initial hypothesis, the study did not find a higher spruce mortality rate in areas located outside nature reserves. The conclusion of this study is that both tree size and soil moisture affect the Norway spruce’s ability to defend itself from spruce bark beetle attacks, but it does not confirm that spruce trees inside nature reserves have a greater mortality rate due to bark beetle attacks than the surrounding areas. The study has contributed to a better understanding of how spruce bark beetles choose trees. It has also provided more knowledge and validation of the Swedish Forest Agency AI program, which is trained to find dead spruce trees. The fact that this is a working tool opens a lot of possibilities for further use. The knowledge of soil moisture’s effect on spruce survival will also help forest managers make better choices when selecting areas for planting spruce. This will also benefit both the forest owners economically and help suppress the spread of spruce bark beetle. / Gran (Picea abies) är en viktig trädart i Sveriges omfattande skogslandskap. Dock har plantering av gran utanför dess naturliga utbredningsområde gjort den sårbar för skadedjur så som Granbarkborre (Ips typographus), vilket har orsakat betydande skador på svenska skogar. Med effekterna av klimatförändringar är det alltmer viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar granens sårbarhet mot granbarkborren för en effektiv skogsförvaltning. Denna studie syftade till att undersöka påverkan av markfuktighet och trädstorlek. Genom att använda en kombination av ett artificiellt intelligensprogram (AI) som identifierar döda granar och markfuktighetsdata från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), identifierades områden i Stockholms län där det fanns döda granar. En spatial analys med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) och en fältundersökning genomfördes för att utvärdera hypoteserna: H1: Granens dödlighet kommer att vara högre i områden med torr-frisk mark (1) jämfört med områden med frisk-fuktig markfuktighet (2) och fuktig-våt markfuktighet (3). H2: Granar med större diameter kommer att ha en högre dödlighetsgrad från granbarkborrsangrepp än granar med mindre diameter. H3: Granens dödlighet kommer att vara högre i områden i naturreservat än utanför. Resultaten bekräftade att granens dödlighet var högre i torrare områden. Dessutom uppvisade granar med större diameter högre dödlighetsgrad från garnbarkborreangrepp än mindre träd. Resultatet kunde inte bekräfta hypotes H3, man fann inte en högre dödlighetsgrad hos gran i områden inom naturreservat. Slutsatsen av denna studie är att både trädstorlek och markfuktighet påverkar granens förmåga att försvara sig mot granbarkborreangrepp, men den bekräftar inte att naturreservat har en påverkan på granens dödlighet till följd av granbarkborreangrepp än omgivande områden. Studien har bidragit till en bättre förståelse för hur granbarkborren väljer granar. Den har också tillfört mer kunskap och bekräftat att Skogsstyrelsens AI-program hittar döda granar. Att AI-programmet är ett fungerande verktyg öppnar upp många möjligheter för framtida användningsområden. Kunskapen om markfuktighetens effekt på granens överlevnad kommer också att kunna hjälpa skogsförvaltare att fatta bättre beslut vid val av områden för plantering av gran. Detta kommer att gynna både skogsägarna ekonomiskt och bidra till att minska antalet granbarkborreangrepp.