Traffic accidents where wild animals are involved represents between 60 and 80 percent of all reported accidents, depending on location in Sweden. In a country like Sweden, with a lot of forest, there is always risk of a collision with a wild animal. Imagine if you, as a road user, had the possibility to receive warnings when the risk of an accident according to statistics is extra high. Wildlife Detection Network is a wildlife warning system with an information service, which makes the whole concept unique. When an animal is approaching the road, it is registered by sensors, and warning lights along the road are lit to inform drivers of the potential danger. In conclusion, this is a direct warning to all drivers on the road where the system is placed. When an animal is registered by the sensors, information containing time, date, weather circumstances and coordinates are sent to a database. The database stores information about the animal activity in the area, and will read out activity patterns for the animals. For example, the risk for a collision might be higher between 6.00 and 8.00 AM when the temperature is about ten degrees. When you approach the measured area in your car, you will receive a warning in you smartphone or GPS-unit. The warning tells you that the risk of encountering a wild animal along the road is high during the current circumstances. The associated service works as a complement for those that further wants to reduce the risk of a wildlife accident. We are well aware of that wildlife accidents are a very complex and in particular intractable problem. The two of us behind Wildlife Detection Network are proud of our concept and we are hopeful that our system will contribute to a decrease in wildlife accidents in the future.

<p>Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas. Enligt praxis har rättigheten att förfoga över förrymda djur i vissa fall fallit när djuren kommit in på annan jakträttsinnehavares område. Djuren har då ansetts jaktbara. Författaren menar att ansvaret kan ifrågasättas, främst med utgångspunkt i att hägninnehavaren har små möjligheter att fånga tillbaka djuren, det vill säga att begränsa skadan. Efter en analys av rättspraxis kan det konstateras att ansvaret sträcker sig längre än rättigheterna.</p>

Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas. Enligt praxis har rättigheten att förfoga över förrymda djur i vissa fall fallit när djuren kommit in på annan jakträttsinnehavares område. Djuren har då ansetts jaktbara. Författaren menar att ansvaret kan ifrågasättas, främst med utgångspunkt i att hägninnehavaren har små möjligheter att fånga tillbaka djuren, det vill säga att begränsa skadan. Efter en analys av rättspraxis kan det konstateras att ansvaret sträcker sig längre än rättigheterna.

Flera markägare upplever att deras tallungskogar blir nedbetade av älgen. Syftet med denna studie var att undersöka och utvärdera om betesskador och betestryck i tallungskog var högre, i områden med liten andel risväxter. Studien var en pilotstudie där förhoppningen att ett verktyg på sikt, skulle kunna tas fram för inventering av fodermängd i fältskikt.  Någon signifikant relation mellan inventerade variabler och variationen av betesskador kunde inte förklaras i studien, troligtvis p.g.a. för liten datamängd. Signifikanta skillnader mellan fastigheter återfanns för två variabler - tallstammar och täckningsgrad. De fyra sätten att mäta risväxter visade sig vara starkt korrelerade med varandra.  Genom denna studie kan en potentiell vägledning ges gällande metoder som gör det lättare för markägaren att själv inventera andelen viltfoder i form av risväxter på fastigheten.

Förarstödsystem har funnits länge, men tekniken och digitaliseringen fortsätter att utvecklas och så även förarstödsystemen. De system som utvecklas idag har större och mer fokuserad utveckling under kort tid och är för många okända system. Eftersom det finns begränsad kunskap om hur förarstödsystem fungerar när det kommer till detektering av vilt syftar denna studie till att skapa en fördjupad förståelse för vilka funktioner som finns i förarstödsystemen idag. Studien har skett genom en nulägesanalys baserad på hur systemen kan minska kollision med vilt samt vilka framtidsutsikter det finns beträffande utveckling av dessa system och funktioner. För att uppfylla syftet har intervjuer genomförts med ledande biltillverkarna och underleverantörer till fordonsindustrin och branschexperter. Insamlad empiri från intervjuer har kompletterats med ett urvalresultat i tidigare forskning. För att bearbeta insamlad empiri används en tematisk analys. Studiens bearbetade empiri presenteras i följande teman: Presentation av företag och respondenter; Nulägesanalys; Utmaningar och framtida möjligheter; Kommersiella aspekter; och Framtidsprojektioner. Det råder en samstämmig bild i resultatet kring att stödsystem för viltdetektion är i sin linda och att de främsta vinsterna med dessa är en tidig detektion av vilt, vilket kan minska risken för allvarliga olyckor. Tekniska framsteg görs vars syfte främst är att göra föraren mer medveten i sin körning och samtidigt utöka kommunikationen mellan trafikanter och infrastruktur. Hinder för utveckling ligger i marknadsmässiga faktorer och otydliga nationella och internationella regler. / Driver support systems have been around for a long time, but technology and digitization continue to evolve daily. Technology development is in constant motion. The systems that are being developed today have, in relation to the remaining vehicle technology, been given a significantly large and conditional development in a short time and are still new to humans. As there is limited knowledge about how driver support systems work when it comes to game detection, this study aims to create an in-depth understanding of what functions exist in driver support systems today, through a kind of current situation analysis, which detects game, how these can reduce collision with game and what prospects there are regarding the development of these systems and functions. To fulfil the purpose, interviews are conducted with leading car manufacturers and subcontractors to the automotive industry and industry experts. A thematic analysis is used to process collected empirical data. The study's processed empirics are presented in the following themes: Presentation of companies and respondents; Current situation analysis; Challenges and future opportunities; Commercial aspects; and Future projections. There is a consistent picture in the results that support systems for game detection are in their infancy and that the main benefits of these are an early detection of game, which can reduce the risk of serious accidents. Technical advances are being made whose main purpose is to make the driver more involved in their driving and at the same time expand the communication between road users and infrastructure. Obstacles to development lie in market factors and unclear national and international rules.

I den svenska skogen förekommer ett stort antal djurarter som påverkar skogen och människan. I Västmanland, som studien behandlade, förekommer bland annat älg, rådjur, varg och vildsvin. Dessa viltarter påverkar markägare i olika uträckning. Västmanland drabbades hösten 2023 av det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. En sjukdom som är väldigt smittsam och med hög dödlighet för vildsvin. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av afrikansk svinpest och dess påverkan på skogsbruket, samt generell attityd till vilt hos privata skogsägare i Västmanland. Denna studie var av kvalitativ karaktär och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter medverkade i studien. Det transkriberade materialet bearbetades i en innehållsanalys, där fyra teman identifierades. Slutsatserna för studien är att afrikanska svinpesten har haft stor påverkan på skogsägare inom smittområdet, främst genom begränsningar i vardagslivet och skogsbruket. Hjortdjur ses som en fördel och tillgång. Vargen däremot är ett infekterat ämne. Vildsvin väckte inga större känslor, trots utbrottet.

Guamkungsfiskare (Todiramphus cinnamominus), endemisk för Guam och utdöd i vilt tillstånd, till följd av den invasiva orm-arten brown tree snake (Boiga irregularis) (BTS), är en av världens mest hotade fågelarter. Guamkungsfiskaren räddades genom att 29 individer placerades i fångenskap för bevarandeavel innan arten dog ut på Guam 1986. Syftet med det här arbetet är att sammanfatta kunskapsläget om hur guamkungsfiskaren framgångsrikt kan åter-/bevarandeintroduceras i vilt tillstånd, och ämnar att besvara frågan om vilka typer av bevarandeåtgärder som behövs för att arten ska bli livskraftig.  De största hoten mot artens överlevnad är inavel och den dåliga reproduktiva framgången i fångenskap. Dagens cirka 140 individer härstammar genetiskt från 17 individer och på individnivå påverkar inavelsdepressionen livslängd och reproduktionsframgång negativt. För att kunna möjliggöra en bevarandeintroduktion och/eller återintroduktion av arten och säkerställa dess överlevnad i fångenskap behöver reproduktionsförmågan ökas. De estimerade kostnaderna för bevarandeåtgärder som tänkt säkerställa att arten blir livskraftig igen på Guam - vilket är det slutgiltiga målet - landar på 146 miljoner amerikanska dollar. Aktuell plan, som inväntar tillstånd och finansiering, är att istället bevarandeintroducera guamkungsfiskaren på Palmyraatollen 2022/2023. Ex-situ behövs åtgärder som efterliknar kungsfiskarens naturliga habitat och mikroklimat, handmatning av ungfåglar, direkt förflyttning av ungar vid ålder då de lämnat boet och för att i bättre utsträckning låta guamkungsfiskarna forma par själva. Därtill behöver arten beteendetränas i att upptäcka hot som kan vara fatala i naturen. För en återintroduktion på Guam behöver in-situ-åtgärder riktas mot att: avlägsna den införda ormen (BTS) permanent, restaurera ekosystemet genom återplantering och återförvildning med mikronesiska starar (Aplonis opaca); och reducera konkurrens från svart drongo (Dicrurus macrocercus). För en bevarandeintroduktion på Palmyraatollen behöver råttor avlägsnas. Allmänna in-situ-åtgärder för en bevarandeintroduktion är att: reducera predation; säkerställa skyddade och lämpliga habitat med tillräcklig föda och boplatser; samt minska eventuell konkurrens.  För att ta hänsyn till stokastiska händelser och för att klassificera arten som livskraftig behöver återintroduktionen och/eller bevarandeintroduktionen leda fram till en etablering av två populationer om minst 1000 individer vardera. Flera andra öar, förutom Palmyraatollen, har visat sig lämpliga för en bevarandeintroduktion. Åter-/bevarandeintroduktioner är fyllda av osäkerhet och därför behöver beslut om: plats; tid på året; ålder på individer; metod; antal utsläpp; och antalet individer för varje utsläpp, tas genom en strukturerad beslutsfattande- modell som är långsiktig och beprövat framgångsrik, och testas på en närbesläktad kungsfiskare-art, halsbandskungsfiskare (Todiramphus chloris). Efter en åter-/bevarande- introduktion behöver arten övervakas både ekologiskt och genetiskt för att reflektera över framtidsscenarion som i förtid synliggör åtgärder som kan behöva appliceras. Den närmaste tiden är avgörande för guamkungsfiskarens överlevnad, och det är betydelsefullt att följa dess utveckling, för att få fördjupad insikt i bevarande- och återintroduktionsbiologi av arter som är utdöda i vilt tillstånd.

Temporary closures of octopus fishing areas constitute a promising co-management measure that aims to improve local governance, food security and incomes in coastal small-scale fishing communities. Although positive social and economic outcomes of temporary closures are increasingly reported, the underlying social-ecological and ecological interactions, and their impact on closure benefits are rarely studied. This lack of systemic understanding may lead to undesired outcomes. Here, I extend an existing agent-based model of temporary closures to explore the influence of individual octopus movements on ecological outcomes and fishers’ benefits in Zanzibar. First, I conceptualized the octopus closure system by analyzing empirical qualitative data and literature. Next, I iteratively developed and tested an individual-based model extension. This extension simulates between-den movements across a hypothetical seascape and formalizes intrinsic attributes of Octopus cyanea such as movement patterns and maturity stages. I analyzed the effects of varying closure size of fishing grounds temporarily closed to illustrate potential implications for outcomes of octopus closures. Simulation results show that individual octopus movements triggered by fishing activities have noticeable impacts on octopus sizes, their spatial and temporal distribution, and fishers’ catches, particularly when considering different social groups that depend on the fishery. Scenarios with closures in place show higher mean octopus weight in closed areas in contrast to open-access areas. Mean catches for women foot-fishers are lower compared to freedivers’ catches and even slightly lower when allowing octopuses to move in response to disturbance in all scenarios. Catch rates and distribution of mature octopuses are highly sensitive to closure size revealing a social-ecological trade-off when implementing larger closures. This study demonstrates an approach to integrating individual octopus movements and interactions between fishers and octopuses in a fishery management context, and suggests that reactive movement of octopus contributes to unequal distribution of the closure benefits between different social groups. / Octopus and People In Novel Transdisciplinary Simulations (OctoPINTS project)