Thesis (Ph. D.)--Oregon State University, 2007. / Printout. Includes bibliographical references. Also available on the World Wide Web.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2002. / Heading on electronic reproduction: Anderson, Nancy Lee. Vita. Includes bibliographical references (leaves 168-176).

In animals, reproductive behaviors serve to attract individuals together during the breeding season and to coordinate the behavioral and physiological states of individuals so that mating can successfully occur. In snakes, the various reproductive behaviors including courtship, mating, courtship inhibition, male combat and trailing are mediated primarily by pheromones. Pheromones are naturally produced chemical signals that influence the physiology or behavior of a conspecific when released by one individual into the environment. The research included in this study was designed to characterize the role pheromones play in the mediation of reproductive behaviors of the brown tree snake (Boiga irregularis) a rear-fanged, arboreal colubrid native to Australia, Papua-New Guinea and the Solomon Islands. Much attention has been paid to this species as it is an introduced pest species on the Pacific island of Guam where it has caused considerable economic and ecological damage. In order to create behavioral bioassays designed to experimentally determine the role pheromones play in the mediation of brown tree snake reproductive behavior, the complete repertoire of courtship, mating and male combat behaviors were described. Male brown tree snakes display combat and courtship behaviors similar to other colubrid species while female brown tree snakes take a very active role in courtship, displaying behaviors that both release and inhibit male courtship. These data represent the first description of any reproductive behaviors in this species and one of only a few studies examining the reproductive behaviors of a tropical species. A behavioral bioassay measuring the release of male courtship behavior was utilized to isolate and characterize the female sex pheromone of this species as a suite of non-polar, non-volatile skin lipid molecules. Using another bioassay, the pheromonal inhibition of male courtship behavior by a volatile pheromone originating from female cloacal secretions was characterized. Lastly, pheromone mediated mate attraction was examined by determining the abilities of male brown tree snakes to follow conspecific pheromone trails during the breeding season. Male brown tree snakes possess the ability to follow both male and female pheromone trails but did not, however, discriminate between male and female pheromones trails when given a choice. / Graduation date: 1999

No description available.

Guamkungsfiskare (Todiramphus cinnamominus), endemisk för Guam och utdöd i vilt tillstånd, till följd av den invasiva orm-arten brown tree snake (Boiga irregularis) (BTS), är en av världens mest hotade fågelarter. Guamkungsfiskaren räddades genom att 29 individer placerades i fångenskap för bevarandeavel innan arten dog ut på Guam 1986. Syftet med det här arbetet är att sammanfatta kunskapsläget om hur guamkungsfiskaren framgångsrikt kan åter-/bevarandeintroduceras i vilt tillstånd, och ämnar att besvara frågan om vilka typer av bevarandeåtgärder som behövs för att arten ska bli livskraftig.  De största hoten mot artens överlevnad är inavel och den dåliga reproduktiva framgången i fångenskap. Dagens cirka 140 individer härstammar genetiskt från 17 individer och på individnivå påverkar inavelsdepressionen livslängd och reproduktionsframgång negativt. För att kunna möjliggöra en bevarandeintroduktion och/eller återintroduktion av arten och säkerställa dess överlevnad i fångenskap behöver reproduktionsförmågan ökas. De estimerade kostnaderna för bevarandeåtgärder som tänkt säkerställa att arten blir livskraftig igen på Guam - vilket är det slutgiltiga målet - landar på 146 miljoner amerikanska dollar. Aktuell plan, som inväntar tillstånd och finansiering, är att istället bevarandeintroducera guamkungsfiskaren på Palmyraatollen 2022/2023. Ex-situ behövs åtgärder som efterliknar kungsfiskarens naturliga habitat och mikroklimat, handmatning av ungfåglar, direkt förflyttning av ungar vid ålder då de lämnat boet och för att i bättre utsträckning låta guamkungsfiskarna forma par själva. Därtill behöver arten beteendetränas i att upptäcka hot som kan vara fatala i naturen. För en återintroduktion på Guam behöver in-situ-åtgärder riktas mot att: avlägsna den införda ormen (BTS) permanent, restaurera ekosystemet genom återplantering och återförvildning med mikronesiska starar (Aplonis opaca); och reducera konkurrens från svart drongo (Dicrurus macrocercus). För en bevarandeintroduktion på Palmyraatollen behöver råttor avlägsnas. Allmänna in-situ-åtgärder för en bevarandeintroduktion är att: reducera predation; säkerställa skyddade och lämpliga habitat med tillräcklig föda och boplatser; samt minska eventuell konkurrens.  För att ta hänsyn till stokastiska händelser och för att klassificera arten som livskraftig behöver återintroduktionen och/eller bevarandeintroduktionen leda fram till en etablering av två populationer om minst 1000 individer vardera. Flera andra öar, förutom Palmyraatollen, har visat sig lämpliga för en bevarandeintroduktion. Åter-/bevarandeintroduktioner är fyllda av osäkerhet och därför behöver beslut om: plats; tid på året; ålder på individer; metod; antal utsläpp; och antalet individer för varje utsläpp, tas genom en strukturerad beslutsfattande- modell som är långsiktig och beprövat framgångsrik, och testas på en närbesläktad kungsfiskare-art, halsbandskungsfiskare (Todiramphus chloris). Efter en åter-/bevarande- introduktion behöver arten övervakas både ekologiskt och genetiskt för att reflektera över framtidsscenarion som i förtid synliggör åtgärder som kan behöva appliceras. Den närmaste tiden är avgörande för guamkungsfiskarens överlevnad, och det är betydelsefullt att följa dess utveckling, för att få fördjupad insikt i bevarande- och återintroduktionsbiologi av arter som är utdöda i vilt tillstånd.