The forest has always been an important resource for Sweden and over the years technological advancements has made forestry more efficient, but the large machines that are now an essential part of the industry poses a threat to the many heritage sites located in our woods. This thesis aims to understand how the people working in forestry practice cultural heritage management and what motivates them to keep these sites safe. An inventory of the current state of heritage sites in the forest, combined with a survey aimed at employees active in the field has been used to try to find ways to improve the cultural heritage management in forestry.

Detta examensarbete tar sin utgångspunkt i de beslut som beviljades för föryngringsavverkning med områden av fossil åkermark av Länsstyrelsen Skåne under 2018. En föryngringsavverkning får inte göras utan att man tar hänsyn till natur, forn- och kulturlämningar samt friluftsliv. I 1 kap 1§ KML (SFS 1988:950) beskrivs att det är en nationell angelägenhet att vårda och bevara kulturmiljöer. Utifrån 2 kap 1§ 2st. KML (SFS 1988:950) är en fornlämning alla lämningar efter människans verksamhet i landskapet under forna tider, en fornlämning ska även vara varaktigt övergiven och tillkommit efter äldre tiders bruk. Studiens syfte har varit att i fält kontrollera om hänsyn har tagits till fossil åkermark utifrån Länsstyrelsen Skånes beslut för föryngringsavverkning i Kristianstad kommun. För denna studie besöktes 27 av de 31 inkomna ärenden under 2018. Vid inventeringen observerades det skada på 30% vilket återspeglar det nationella resultatet för 2018 som redovisas av Skogsstyrelsen där 35% av fornlämningarna var skadade. Detta är oroväckande för bevarandet av den fossila åkermarken. Samt att tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen Skåne län, inte följt upp dessa och därmed inte bevakar att lagstiftningen följs vid föryngringsavverkningar.

Dagens samhälle har genomgått stora förändringar när det kommer till ägarskap av skog. Idag är skogsägare inte längre endast bönder, utan även individer som inte försörjer sig på jordbruk eller skogsbruk. Skogsägare behöver kompetenser inom skogsbruk för att kunna sköta om och hantera sin skogsfastighet. Kompetensbrist inom skogsbruk hos skogsägare kan leda till att arbetsbelastningen ökar hos skogsföretag. Det behövs möjligheter och förutsättningar för att skapa effektivare kommunikationskanaler och kollektivt lärande inom skogsbranschen för skogsägare för att höja, bevara och möjliggöra kompetens hos befintliga och framtida skogsägare. En möjlighet för kompetensutveckling är informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Studiens syfte var att undersöka virkesköpares upplevelser om skogsägares kompetensutvecklingsbehov och möjligheter i digitaliserade miljöer. Frågeställningarna var; Vad finns det för kompetensutvecklingsbehov hos skogsägare? I vilken utsträckning använder skogsföretaget informations- och kommunikationsteknologi för att möjliggöra kompetensutveckling inom skogsbruk? För att besvara frågeställningarna undersöktes ett skogsföretag med en kvalitativ metod. Studien visade att det finns behov av kognitiva och funktionella kompetenser som är starkt kopplade till relaterade kontexter inom skogsbruket. IKT används för kommunikation och tillgänglighet av information för att möjliggöra kompetensutveckling. Det finns många möjligheter med digitaliserade miljöer inom skogsbranschen som kan möjliggöras med hjälp av en ökad digital kompetens hos både skogsägare och virkesköpare.

Klimatet är föränderligt och jordens medeltemperatur har ökat. Troligen kommer det att leda till större kontraster med perioder av torka och perioder med kraftigt regn. Detta kan påverka skogsbruket genom att leda till en ökad risk för bränder, stormskador och insektsangrepp. Den främsta skogsskötselåtgärden inför ett framtida förändrat klimat är att anpassa trädslagsvalet och sprida riskerna på flera trädslag.   Syftet med studien var att undersöka privata skogsägare i Bohuslän och Dalslands inställning till klimatförändring, intresse av att klimatanpassa sitt skogsbruk över tid samt vad som motiverar dem till det.   En enkätstudie genomfördes och skickades till 400 skogsägare som var medlemmar i Södra Skogsägarna. 69% av skogsägarna trodde att klimatet förändras i sådan omfattning att det avsevärt kommer att påverka deras skog.   Skogsägarna svarade att ett anpassat trädslagsval och att öka andelen blandskog är en lämplig klimatanpassning. Oavsett om de tror på klimatförändringar och dessas påverkan på deras skog eller inte så kan de tänka sig att klimatanpassa sitt skogsbruk.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med Skogforsk. Syftet är att analysera den trädkapningsprocessen hos en skördare, optimera dess energiförbrukning och föreslå modifieringar av systemet. En analys av skördarhuvudets energiförbrukning genomfördes baserat på testdata från Skogforsk. Denna undersökning gav en inblick i prestandan hos hydraulmotorn Parker F11-19 vid kapnng av träd med varierande diameter, samt en kvantifiering av mängden energi som används av skördarhuvudets olika komponenter. Hydrauliska och mekaniska modeller av skördarhuvudet skapades med hjälp av simuleringsverktygen Hopsan och Simulink. Dessa modeller användes för att verifiera optimeringsförslagen. Resultatet av denna studie är fyra optimeringslösningar för ett skördarhuvud. Det första förslaget är att använda en ackumulator för kinetisk energiåtervinning i matningsrullarna, vilket kommer att bidra med en minskning av energiförbrukningen med 6.85%. Det andra förslaget är att optimera sågcylinderns position, vilket kommer leda till en reduktion med 0%, dvs aktuell position bedöms vara optimal. Det tredje förslaget är förändring av kvistknivarnas utformning, vilket minskar energiförbrukningen med 2.72%. Det fjärde förslaget är att använda en alternativ motor som kräver mindre energi, vilket bidrar till en markant minskning av energiförbrukningen med 28.4%. Totalt kommer de föreslagna förändringarna att resultera i en reduktion av energiförbrukningen med 37.9%. Resultatet är teoretiskt och ytterligare fält- och riggprov är nödvändiga för att validera resultaten. / This report is the result of the Master of Science thesis project developed for KTH Royal Institute of Technology in collaboration with the Forestry Research Institute of Sweden (Skogforsk) for the Forestry Master Thesis School 2016. The purpose is to analyze the tree cutting process of a harvester machine, optimize the energy consumption and propose modifications to the system of components if applicable. A study on the energy usage of a harvester head was performed based on test data gathered by Skogforsk, providing insight about the performance of the hydraulic motor Parker F11-19 when cutting different tree diameters and quantifying the amount of energy used on each part of the harvester head. Hydraulic and mechanical models of the head were built using Hopsan and Simulink, respectively. These models were used for the verification of the optimizations proposed. The results from this research study are four optimization solutions for a harvester head. The first suggestion is to use an accumulator for kinetic energy recovery in the feeding rollers, which will contribute with a reduction in energy consumption of 6.85%. The second suggestion is to optimize the saw’s cylinder position, which did not provide any improvements. The third suggestion is a redesign of the delimbing knives, which will reduce the energy consumption with 2.72%. And the final suggestion is to use an alternative motor that requires less power, which will result in a significant decrease of energy consumption by 28.4%. In total, the changes suggested will result in a reduction of the energy consumption by 37.9%. The results are theoretical and further testing in practice is needed in order to assess the veracity of the results.

BAE Systems Hägglunds has a long history of producing high performance terrain tracked vehicles (mostly for military applications), and they are now aiming at developing a tracked forwarder with similar techniques.The forwarder will be of series hybrid type where a diesel engine via a generator will power the motors (one for each drive wheel). Thanks to individually controlled motors and the gentle rubber tracks, this forwarder is calculated to have a considerably higher average speed in the terrain and to be more gentle to the soil. The forwarder with a weight of 11 metric tons and a load capacity of 15 metric tons is specified to have an average working speed of 7-10 km/h, a top speed in terrain of 15 km/h and a top speed on roads of 40 km/h.This master’s thesis aims at developing a conceptual design of the forwarder’s drive module which includes electric motor, gear unit, brake and drive wheel.To investigate if the requirements can be fulfilled a study of the dimensioning loading scenarios has been carried out. The resulting needs regarding the torque has been considered in order to determine the required gear ratios for different motor options. A planetary gear unit is intended for the supply of the gear ratio between the electric motor and the drive wheel and with the results from the study of the different loading scenarios models of the motor and gear unit could be chosen as reference models in the concept generation part. The concepts were evaluated with a Pugh matrix in order to choose the most suitable one for further development. In the further development work the CAD models have been detailed and a verifying FEM analysis of the base in the design has been performed.The result is a conceptual design where the electric motor and the gear unit have been placed inside of the drive wheel and a disc brake system has been placed outside of the drive wheel. As gear unit a system with two steps has been chosen for adaption to the current demands regarding gear ratio and available geometrical space. The chosen motor is a permanent magnet synchronous motor with a peak torque of 324 Nm, a nominal torque of 172 Nm and a maximum efficiency of 94 %. This will result in a fulfillment of the requirements regarding the performance of the forwarder. / BAE Systems Hägglunds som har en lång erfarenhet av att tillverka högpresterande terrängfordon med banddrift (främst för militära applikationer) satsar nu på att ta fram en skotare med banddrift.Skotaren är tänkt att vara av seriehybridtyp där en dieselmotor via en generator driver de fyra elmotorerna (en för varje bandställ). Tack vare individuella drivmotorer samt den för marken skonsamma gummibandsdriften beräknas denna skotare kunna framföras i en betydligt högre medelfart i terräng samtidigt som markförstöringen minskar drastiskt. Skotaren med en vikt på 11 ton samt en lastförmåga på 15 ton är specificerad att ha en effektiv skotarhastighet på 7-10 km/h, en toppfart i terräng på 15 km/h och en toppfart på väg på 40 km/h.Detta examensarbete syftar till att ta fram ett konstruktonskoncept för den tilltänkta skotarens drivmodul som innefattar elmotor, växelenhet, broms samt drivhjul.För att utreda huruvida de uppställda prestandakraven kan uppfyllas har en studie av dimensionerande lastfall utförts där en effekt på 150 kW från band till mark har antagits. Momentbehoven vid dessa lastfall har också studerats i syfte att bestämma utväxlingsbehoven för olika motoralternativ. En planetväxelenhet är tänkt att tillgodose utväxlingsbehovet från motor till drivhjul och med resultaten från lastfallsstudien kunde realistiska referensmodeller för motor och växel användas till den efterföljande konceptgenereringen där fyra olika koncept togs fram. Efter utvärdering av koncepten bland annat med hjälp av en Pugh-matris har ett koncept valts ut för vidareutveckling. I detta arbete har mer detaljerade CAD-modeller tagits fram och för själva basen i konstruktionen har en FEM-analys utförts.Resultatet är ett konstruktionskoncept där motor och växelenhet har placerats inuti drivhjulet och ett skivbromssystem har placerats utanför drivhjulet. Som växelenhet har ett beprövat system med två steg valts ut för anpassning till de rådande kraven på utväxling och geometriskt utrymme. Den motor som valts ut baserat på form och funktion är en permanentmagnetiserad synkronmotor som levererar ett maximalt moment på 324 Nm och ett nominellt moment på 172 Nm med en verkningsgrad på maximalt 94 %. Med dessa delsystem uppfylls då de specificerade prestandakraven på skotaren.

Skogsindustrin är beroende av fungerande skogsbilvägar. De ökar lönsamheten i skogsbruket och gör skogen mer tillgänglig. Ett förändrat klimat sätter stor press på skogsbilvägarna och skogsmarkens tillgänglighet. Stora Enso Skog ser ett ökat behov av fler och bättre vägar till följd av klimatförändringar. Studiens syfte var att identifiera incitament för skogsägares investeringsvilja i skogsbilvägar samt utreda hur Stora Enso Skog kan bidra till ett förbättrat skogsbilvägnät. Ökad lönsamhet genom lägre drivningskostnader är det största incitamentet för nybyggnation av skogsbilvägar. Virkesköparen har en viktig roll för att främja vägbyggandet. Nära hälften av skogsägarna önskar sig mer rådgivning angående skogsbilvägar. Branschgemensamma överenskommelser är en förutsättning för ett förbättrat underhåll av befintliga vägar. Stora Enso Skogs bidragande roll bör vara att sprida kunskap och information om skogsbilvägens nytta till privata skogsägare för att på så vis hjälpa sina virkesköpare ute i fält.

I våra Svenska skogar finns ett stort kulturarv i form av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lagen skyddar de båda klassificeringarna, men där fornlämningar har ett starkare lagskydd än övriga kulturhistoriska lämningar. Det finns många olika typer av lämningar, där färdväg är en lämningstyp som riskerar att ta stor skada när den omgivande skogen ska avverkas. Lämningstypen färdväg är en del av en vägsträcka som idag inte brukas. Denna undersökning ämnar försöka skapa en klarhet i om det råder skillnad i hänsynen man tar till lämningstypen färdväg beroende på vilken klassificering lämningen har samt hur vida kulturstubbar kan förhindra förstörelsen av dessa lämningar. För att försöka skapa förståelse inom detta har en skadeinventering utförts, där tio lämningar har ingått i undersökningen, spridda över kommunerna Kristianstad, Bromölla, Östra Göinge, Höör och Hässleholm. Resultatet av denna inventering visar att fyra av de tio lämningarna har tagit skada och tre av dessa är övriga kulturhistoriska lämningar. Gällande kulturstubbar är resultatet jämnt fördelat mellan att det finns kulturstubbar och att lämningarna är skadade kontra inte skadade.

Äganderätten är en grundläggande rättighet som skyddar individer från otillåtna ianspråktaganden av personens egendom. Vid vissa tillfällen finns det dock behov för exempelvis staten att begränsa enskilda personers äganderätt men huvudprincipen enligt svensk lag är då att ersättning sak utgå. Ett område där detta är aktuellt är i skogsfastigheter där fastighetsägarna förvaltar skogen för att sedan kunna avverka den men där det samtidigt finns ett behov från statens sida att skydda naturvärden. Syftet med denna uppsatts är att undersöka hur äganderätts- och ersättningsfrågor i skogsbruket fungerar i praktiken samt om det finns problem i lagstiftningens utformning och tillämpning. Detta utifrån både ett juridiskt perspektiv men även utifrån privata och statliga företrädares synvinkel. För att uppnå detta har en kvalitativ studie utförts som inkluderat en litteratur- och lagtextstudie, rättsfallstudie samt intervjuer. Det är ett omfattande regelverk som styr dessa frågor och de viktigaste av dessa lagar har studerats samt kompletterats med doktrin för att få en djupare förståelse för bestämmelserna. Två rättsfall som är vägledande för framtida hantering av juridiska skogsbruksfrågor har analyserats för att få en förståelse för hur regelverket praktiseras. Vidare har intervjuerna gett förståelse för olika aktörers syn på rättsområdet. Resultatet visar att det delvis finns en samsyn bland aktörerna gällande behovet av en lagutredning men att de i övrigt till stor del hade ganska olika syn på problematiken där de privata företrädarna var klart mer kritiska. Juridiskt sett så finns det delar av regelverket som i huvudsak är välutformad och fungerar i praktiken men några delar är dock otydliga och där tillämpningen är problematiskt. Detta berör särskilt artskydd samt ersättning vid informella skydd. Slutsatsen är att det behöver förtydligas hur delar av lagarna ska tillämpas, antingen genom utökad praxis eller direktiv från regeringen och lagändringar. Artskyddsförordningen speciellt behöver även genomgå en utredning för hur lagen kan utformas så att ersättningsfrågan kan lösas. / Property right is a fundamental right that protects individuals from illegal requisition of his or her property. At sometimes, however, the state, for example, need to limit the property right and the main principle by Swedish law is that this should be economically compensated. One area where this is of importance is forest properties where the owner wants to fell in order to make a profit but the where the state wants to protect lands with high ecological values. The purpose of this paper is to examine how forest property right and compensation works in practice and if there are any problems with how the law is formulated and practiced. This will be studied both based on the juridical aspect as well as from the point of view of represents from relevant authorities and privet actors. This has been made by carrying out a qualitative study. The extensive regulations regarding the area have been studied and complimented with doctrine. Two legal cases which are guiding for future practice has been analyzed and interviews with representatives from authorities and private actors has been carried out. It has shown that there exists a mutual opinion regarding the need for an investigation of some of the aspects of the law, but the actors have other than that very different views regarding the potential problems. The private representatives are generally more critical to the practice and some parts of the law. Juridically, there are parts of the regulations that are manly well formulated and practiced, where as other parts are more problematic. This specially concerns the protection of species and compensations for non-formal protections. Drawn conclusions are that there is a need to clarify how some parts of the law should be used. This could be done either via extended practice or through government directives and modifications of the law. Furthermore, especially the regulation for the protection of species is in need for a analyze that resolves how compensations should be handled concerning the regulation.

The purpose of this study is to investigate how professionals in the forestry industry describe diversity- and gender equality efforts at their company. The material in the study is created from interviews and analyzed through an application of discourse theory. Based on expressed discourses, the focus is on which identities are enabled and also which identities that are excluded. The analysis shows how different cultural depictions in the shape of discourses contribute to perception about who the forest worker is.  The Swedish forest industry has for a long time been seen as infused with masculine norms since it has been dominated by men for a very long time. Even though more women have entered the forest industry recently, old stereotypes still persist. The participants express that it is a very white working environment which I delve into in this study. One of the first things I noticed was the prevailing whiteness norm among the employees at the company I studied, this led to an interest in investigating how this can be understood in terms of the employees´ preconceptions about the forest worker.