Skogsindustrin är beroende av fungerande skogsbilvägar. De ökar lönsamheten i skogsbruket och gör skogen mer tillgänglig. Ett förändrat klimat sätter stor press på skogsbilvägarna och skogsmarkens tillgänglighet. Stora Enso Skog ser ett ökat behov av fler och bättre vägar till följd av klimatförändringar. Studiens syfte var att identifiera incitament för skogsägares investeringsvilja i skogsbilvägar samt utreda hur Stora Enso Skog kan bidra till ett förbättrat skogsbilvägnät. Ökad lönsamhet genom lägre drivningskostnader är det största incitamentet för nybyggnation av skogsbilvägar. Virkesköparen har en viktig roll för att främja vägbyggandet. Nära hälften av skogsägarna önskar sig mer rådgivning angående skogsbilvägar. Branschgemensamma överenskommelser är en förutsättning för ett förbättrat underhåll av befintliga vägar. Stora Enso Skogs bidragande roll bör vara att sprida kunskap och information om skogsbilvägens nytta till privata skogsägare för att på så vis hjälpa sina virkesköpare ute i fält.

Lastbilstransport är den vanligast förekommande transportmetoden för den svenskaskogssektorn. År 2015 transporterades drygt 60 miljoner skogsråvara med hjälp avlastbil. För att tillgängliga skogsråvaran ute i skogen krävs de så kalladeskogsbilvägarna. För att veta vilka skogsbilvägar som är körbara är navigations- ochtransportledningssystem innehållande geografisk information i form av vägdata enförutsättning. Syftet med denna studie var att undersöka vilka brister ochförbättringsmöjligheter virkestransportörerna såg med systemen.Studien genomfördes som en enkätundersökning med en kompletterandetelefonintervju. Studien innehöll 58 respondenter inklusive telefonintervjun och enmajoritet såg brister och förbättringsmöjligheter främst avseendehöjdvariationsinformation, vändmöjligheter och vägdatans trovärdighet.Slutsatserna var att det finns förbättringsmöjligheter i navigations- ochtransportledningssystemens effektivitet och trovärdighet. Trovärdigheten kanpotentiellt förbättras med hjälp av fjärranalys och således erhålla en mer löpandeuppdatering av vägdatan. En systemeffektivisering får i sin tur konsekvensen attskogssektorn besparar tid, förbättrar arbetsmiljön och sänker koldioxidutsläppen frånvirkestransporterna.