Examensarbete.

Denna studie undersöker förslaget att kombinera utökade kantzoner med nyckelbiotoper med en matrix av hyggesfri skog. Om det här förslaget hade varit framgångsrikt i praktiken hade det medfört många fördelar för biodiversiteten i skogar och vattendrag. Genom analys med GIS-program analyserar studien ifall nyckelbiotoper har en tendens med att ligga nära vatten, och hur mycket skog och nyckelbiotop hade inkluderats i ett antal hypotetiska utökade kantzoner. Studiens resultat visar dock att det inte finns ett kausalt samband med att nyckelbiotoper skulle ligga nära vatten, och mängden skog och nyckelbiotop som skulle ha inkluderats i de hypotetiska kantzonerna är försumbart.

No description available.

Detta är en studie av de teoretiska riktlinjerna kring begrepsdefinitionen nyckelbiotop samt den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper i skogregionerna Östra Götaland, Dalarna/Gävleborg och Örebro/Värmland. Syftet med studien är att undersöka orsakerna till att nyckelbiotoper avverkas idag. Fokus ligger på om det finns en skillnad mellan den teoretiska begreppsdefinitionen och den praktiska hanteringen av nyckelbiotoper. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor och intervjufrågor till respondenter inom skogsbolag, skogsägarföreningar, stift (skogsbruken) och Skogsvårdsstyrelsen. De övergripande frågeställningarna var om det finns avvikelser mellan beslut och handling i hanteringen av nyckelbiotoper och om definitionen av nyckelbiotoper är förankrad, relevant och fungerande hos dem som planerar och avverkar inom skogssektorn. Enkät - och intervjusvaren från denna studie visar att både skogsbruken och Skogsvårdsstyrelserna anser att definitionen av nyckelbiotoper är förankrad hos dem som planerar och avverkar. Orsakerna till att det avverkas nyckelbiotoper är enligt Skogsvårdsstyrelserna att avverkningarna beror på ekonomiska faktorer vilket inte överensstämmer med skogsbrukens svar. Skogsstyrelsen menade att informationsbrist kunde vara en tänkbar orsak medan skogsbruken var delade i sin synpunkt på denna orsak. Angående definitionens relevans och fungerande i praktiken svarade Skogsvårdstyrelsen övervägande att de tyckte den var fungerande och i skogsbruken var meningarna delade om denna fråga. Av svaren framkom att den teoretiska begreppsdefinitionen ifrågasätts av främst skogsbruken men också av Skogsvårdsstyrelsen då den bland annat är så starkt kopplad till rödlistade arter. Studien visar att det finns mycket som kan och bör åtgärdas i problematiken kring avverkning av nyckelbiotoper och dess orsaker. Det är positivt att studien också visar att samtliga inom skogsbruken samt Skogsvårdsstyrelsens personal anser sig ha möjlighet att påverka inom sin organisation för att förhindra att avverkning av nyckelbiotoper sker i framtiden.

Genom flera århundraden har fastigheter, genom arv, delats upp i skiften så pass många gånger att de i dag inte utgör lämpliga fastigheter. Omarrondering, som är en typ av fastighetsreglering, är ett verktyg som är till för att förbättra den befintliga fastighetsstrukturen och i Sverige används omarrondering i syfte att skapa ett så lönsamt skogsbruk som möjligt. Men det är långt ifrån alla fastighetsägare som ställer sig positiv till fastighetsregleringsmetoden. Syftet med studien var att beskriva hur berörda fastighetsägare ser på omarronderingsprocessen och vilka faktorer som är avgörande då de röstar nej till omarrondering samt presentera eventuella åtgärder som kan förenkla framtida omarronderingar. Studien genomfördes genom att intervjua fastighetsägare som röstat nej till omarrondering i en opinionsundersökning. Intervjupersonerna valdes ut slumpvis från en lista med fastighetsägare som röstat nej till omarrondering i västra Rättvik. Resultatet visade bland annat att motståndet till omarrondering berodde på: att det är en lång process som kostar mycket pengar, att fastighetsägare kan tvingas till omarrondering mot sin vilja och en rädsla att förlora jakträtten. En del fastighetsägare upplevde omarronderingsprocessen som odemokratisk och vinklad, ett större samförstånd mellan berörda parter efterfrågades. Studien utmynnade i bland annat följande slutsatser: Många fastighetsägare lyfte fram att omarronderingsprocessen måste bli snabbare och ske till en lägre kostnad. Förutom det framkom även faktorer av känslomässig karaktär och att samsynen måste förbättras mellan myndighet och fastighetsägare. Det fanns en viss positiv inställning till omarrondering som gjorde att fastighetsägare kunde tänka sig rösta för en omarrondering, men att det måste ske under andra former. Vissa fastighetsägare kunde aldrig tänka sig att rösta ja till omarrondering, de ansåg att processen ska vara frivillig.

I århundraden har eken varit betydelsefull i Sverige. Kronans syfte var att kontrollera och lagstifta eken för tillgången på skeppsvirke. Det hårda lagstiftandet och kontrollerna bidrog till att avverkning av eken förbjöds på krono- och skattejord. På 1800-talet upplöstes dispositionsrätten vilket ledde till att ekbestånden minskade. Idag är äldre ekar med höga naturvärden viktiga miljöer då de hyser olika mikrohabitater som gynnar den biologiska mångfalden. Syftet med studien har varit att med hjälp av historiskt material jämföra antalet ekar med dagens invertering. I området Elleholm, i Blekinge, har en sådan inventering inte genomförts på över 200 år. Studien undersöker historiska källmaterial som ekinventeringsprotokoll över Elleholm socken för åren 1819, 1830–1831. Insamlade data har sedan jämförts med nutida inventering. Ute i fält har även ekens hålighet, vitalitet och omkrets noterats för att se över ekens kondition. Det framtagna resultatet visar att antalet ekar har minskat drastiskt sedan protokollen skrevs. Data som samlades in efter inventeringen kring ekens kondition gällande överlevnad är positiva. Nedgången på antalet ekar kan bero på att dispositionsrätten upphörde att gälla under 1830-talet. Vidare kan även den ökade befolkningstillväxten lett till att jordägarna avverkade eken illegalt och legalt. Resultatet visar att ekarna i området Elleholm är i bra kondition, vilket kan bero på gallring och öppenhet i landskapet. På grund av nedgången av ekbestånden skyddas ekarna genom de lagar som reglerar skyddandet av ädellövskog samt ”jätteträd”.

The purpose of this work was to find out what differences exist between a production forest and a natural forest, in terms of biodiversity. The three most significant differences were the amount of dead wood, continuity and heterogeneity. Dead wood in a forest proved to be of great importance for biodiversity, as hundreds of insects and species live inside and outside of the dead wood. Continuity in a forest is important, but it is mainly what characterizes an old forest that is more important than the continuity itself, high volume of dead wood, a natural variation in the landscape and trees in different stages. This provides opportunities for species that have difficulty establishing themselves in a short time to form strong populations. The heterogeneity in a forest refers to the variation in the landscape and the number of different niches that occur in a forest with high heterogeneity. All these differences need and should be demonstrated in schools according to the Department of Education. How this shows up in the textbooks has also been addressed in this study. The results show a lack of facts about production forests and forestry and why it threatens biodiversity. Although some textbooks are better than others, there is a gap that teachers themselves must fill in. Through outdoor pedagogy and a connection to ecosystem services, it has been shown that students gain a greater understanding of the forest and its important role for both us humans but also for the earth as an ecosystem. / Syftet med det här arbetet var att reda ut vilka skillnader som finns mellan en produktionsskog och en naturskog, med avseende på biologisk mångfald. De tre mest betydande skillnaderna var mängden död ved, kontinuitet och heterogenitet. Död ved i en skog visade sig har stor betydelse för den biologiska mångfalden, då hundratals insekter och andra arter lever i och av den döda veden. Kontinuiteten i en skog är viktig men det är främst det som kännetecknar en gammal skog som är viktigare än själva kontinuiteten, hög volym död ved, en naturlig variation i landskapet och träd i olika stadier. Detta ger möjligheter för arter som har svårt att etablera sig på kort tid att bilda starka populationer. Heterogeniteten i en skog syftar till den variation i landskapet och den mängden olika nischer som förekommer i en skog. Alla dessa skillnader behöver och ska enligt skolverket påvisas i skolorna, och hur detta visar sig i läroböckerna har även tagits upp i denna studie. Resultaten visar på en brist på1fakta kring produktionsskogar och skogsbruk och varför det hotar den biologiska mångfalden. Trots att vissa läroböcker är bättre än andra finns ett glapp som lärarna själva måste fylla i. Genom utepedagogik och en koppling till ekosystemtjänster har det visat sig att eleverna får en större förståelse kring skogen och dess viktiga roll för både oss människor men också för jorden som ekosystem.

The forest has always been an important resource for Sweden and over the years technological advancements has made forestry more efficient, but the large machines that are now an essential part of the industry poses a threat to the many heritage sites located in our woods. This thesis aims to understand how the people working in forestry practice cultural heritage management and what motivates them to keep these sites safe. An inventory of the current state of heritage sites in the forest, combined with a survey aimed at employees active in the field has been used to try to find ways to improve the cultural heritage management in forestry.

Detta examensarbete tar sin utgångspunkt i de beslut som beviljades för föryngringsavverkning med områden av fossil åkermark av Länsstyrelsen Skåne under 2018. En föryngringsavverkning får inte göras utan att man tar hänsyn till natur, forn- och kulturlämningar samt friluftsliv. I 1 kap 1§ KML (SFS 1988:950) beskrivs att det är en nationell angelägenhet att vårda och bevara kulturmiljöer. Utifrån 2 kap 1§ 2st. KML (SFS 1988:950) är en fornlämning alla lämningar efter människans verksamhet i landskapet under forna tider, en fornlämning ska även vara varaktigt övergiven och tillkommit efter äldre tiders bruk. Studiens syfte har varit att i fält kontrollera om hänsyn har tagits till fossil åkermark utifrån Länsstyrelsen Skånes beslut för föryngringsavverkning i Kristianstad kommun. För denna studie besöktes 27 av de 31 inkomna ärenden under 2018. Vid inventeringen observerades det skada på 30% vilket återspeglar det nationella resultatet för 2018 som redovisas av Skogsstyrelsen där 35% av fornlämningarna var skadade. Detta är oroväckande för bevarandet av den fossila åkermarken. Samt att tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen Skåne län, inte följt upp dessa och därmed inte bevakar att lagstiftningen följs vid föryngringsavverkningar.

Dagens samhälle har genomgått stora förändringar när det kommer till ägarskap av skog. Idag är skogsägare inte längre endast bönder, utan även individer som inte försörjer sig på jordbruk eller skogsbruk. Skogsägare behöver kompetenser inom skogsbruk för att kunna sköta om och hantera sin skogsfastighet. Kompetensbrist inom skogsbruk hos skogsägare kan leda till att arbetsbelastningen ökar hos skogsföretag. Det behövs möjligheter och förutsättningar för att skapa effektivare kommunikationskanaler och kollektivt lärande inom skogsbranschen för skogsägare för att höja, bevara och möjliggöra kompetens hos befintliga och framtida skogsägare. En möjlighet för kompetensutveckling är informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Studiens syfte var att undersöka virkesköpares upplevelser om skogsägares kompetensutvecklingsbehov och möjligheter i digitaliserade miljöer. Frågeställningarna var; Vad finns det för kompetensutvecklingsbehov hos skogsägare? I vilken utsträckning använder skogsföretaget informations- och kommunikationsteknologi för att möjliggöra kompetensutveckling inom skogsbruk? För att besvara frågeställningarna undersöktes ett skogsföretag med en kvalitativ metod. Studien visade att det finns behov av kognitiva och funktionella kompetenser som är starkt kopplade till relaterade kontexter inom skogsbruket. IKT används för kommunikation och tillgänglighet av information för att möjliggöra kompetensutveckling. Det finns många möjligheter med digitaliserade miljöer inom skogsbranschen som kan möjliggöras med hjälp av en ökad digital kompetens hos både skogsägare och virkesköpare.