Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem. Denna rapport avser jämföra och redogöra för eventuella skillnader i artmångfalden av mossor och lavar mellan de tre skogstyperna naturskog, kontinuitetsbrukad och trakthyggesbrukad skog. Undersökningen har baserats på fyra olika kontinuitetsbrukade skogar i Skåne, Västra Götaland och Östergötlands län. Utifrån dessa skogars förutsättningar har sedan trakthyggesbrukade skogar och naturskogar valts ut i acceptabel närhet. Resultatet av undersökningen visar att de trakthyggesbrukade skogarna avviker signifikant i artmångfald från de andra skogstyperna. Naturskogarna och de kontinuitetsbrukade skogarna är rikare i artmångfald och har mer kongruenta värden, dock är förekomsten av epifyter högre i naturskogen. Resultatet visar också att förekomsten av signalarter är högre i en skog vid kontinuitetsskogsbruk än vid trakthyggesbruk. / The most common forestry model in Sweden, the clear cutting forestry, has caused problems for the biodiversity in the forests. In 2010, Sweden had 319 different bryophytes and lichens in the Red List that were connected to the forest. Some of which are dependant of forest continuity, old decaying wood, forest fire or other natural phenomenon found only in more or less undisturbed forests. The alternative to this forestry model is the continuous cover forestry as was common in the past, before forestry became an industry. At the time when the farmers themselves plucked out the wood they needed for they own survival, the forests could still function as an ecosystem. This report aims to compare and account for possible differences in species diversity between the tree forest type natural forest, continuous cover managed and clear-cutting managed forest. This study was based on four different continuous cover managed forests in Skåne, Västra Götaland and Östergötland County. Based on these forests prerequisites, natural forests and clear-cutting managed forests have been selected in acceptable closeness. The results of the survey show that the clear-cutting managed forests differ significant in biodiversity from the other forest types. Natural forests and continuous cover managed forests are richer in biodiversity and have more congruent values, however the presence of epiphytes is higher in natural forests. The result also shows that the presence of indicator species is higher in a continuous cover managed forest than in a clear-cutting managed forest.

För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fäbodliv är skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen då den finns i allt från luften vi andas till  arbetstillfällen. I "Skogsbränsle skapar arbete på hemmaplan" möter du några av personerna som skogsindustrin sysselsätter. Hur ska vi förvalta den stora tillgång som skogen är? I "Nytänk i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna. / The report scrutinizes, on the case study basis, the potential interests of forest companies and private forest owners to apply continuous cover forestry. Four interviews with local forest companies and a smaller opinion poll among forest owners were carried out in the county of Kronoberg, southern Sweden. The report also covers a smaller résumé of three different continuous cover forestry management practices, as well as a description of forest ownership in the county. The management practices in focus were single-tree selection system, Naturkultur and the Lübeck method. The study shows that companies in general are less interested in continuous cover forestry than traditionally methods, whereas forest owners interviewed showed more interest and curiosity. It can be concluded that about a half of the forest owners wished to request more information of various forest management practices based on continuous cover forestry.

Denna studie syftade till att undersöka hur inväxningen av tre av våra vanligaste trädslag varierar med variation av grundläggande faktorer i skiktade bestånd. Undersökningen genomfördes i Västra Götaland med cirkelprovytor i barrblandskog och omfattar 30 provytor. I varje provyta klavades samtliga stammar och antal uppslag av plantor registrerades. För varje provyta bestämdes grundyta och ståndortsindex samt ålder och höjd på högsta träd. Inväxningen generellt är god och gran dominerar. Skillnaden mellan trädslagen visar att bedömning av inväxning från naturlig föryngring behöver göras på trädslagsnivå för att ha precision. Medeldiameter är den enda parameter med statistisk signifikans för all inväxning. Att medeldiameter ger störst förklaringsgrad indikerar att variationer i inväxningen bättre kan förklaras med ekologiska principer om succession eller luckdynamik än med ståndortsindex och grundyta i de undersökta områdena. Inväxning kan också förväntas minska över tid då medeldiametern ökar, den är alltså inte konstant utan ändras med ändrad successionsfas.

The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing. The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works. With the impending introduction of a Swedish national forest programme the platform to integrate the social values of the forest into Swedish forestry seems to appear. Also reviewing the legal structure concerning forest is necessary, among other things the forestry act should be repealed and the environmentally concerned codes should be in the environmental act. Codes regarding the forest sector should be in a separate act.

Denna studie undersöker förslaget att kombinera utökade kantzoner med nyckelbiotoper med en matrix av hyggesfri skog. Om det här förslaget hade varit framgångsrikt i praktiken hade det medfört många fördelar för biodiversiteten i skogar och vattendrag. Genom analys med GIS-program analyserar studien ifall nyckelbiotoper har en tendens med att ligga nära vatten, och hur mycket skog och nyckelbiotop hade inkluderats i ett antal hypotetiska utökade kantzoner. Studiens resultat visar dock att det inte finns ett kausalt samband med att nyckelbiotoper skulle ligga nära vatten, och mängden skog och nyckelbiotop som skulle ha inkluderats i de hypotetiska kantzonerna är försumbart.

No description available.

In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.

Hyggesfritt skogsbruk är en övergripande term som innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur hyggesfritt skogsbruk fungerar i praktiken för privata enskilda skogsägare i Sverige. Frågeställningarna berörde vilka metoder som tillämpas, vilka mål som skogsägarna har och vilka utmaningar de ställs inför genom att bruka skogen hyggesfritt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät. Resultaten visade att den vanligaste hyggesfria metoden för de privata skogsägarna var plockhuggning. De vanligaste målen med det hyggesfria brukandet var bevarad skogskänsla, ökad variation i skogen och ökad biologisk mångfald. Skogsägarnas utmaningar med det hyggesfria brukandet var främst relaterade till maskinparken, brist på kunskap och tillgång till rådgivning. Det finns ett behov av mer forskning om hyggesfritt skogsbruk.

Denna studie undersökte skogsägares preferenser avseende hyggesfria metoder och faktorer som är viktiga i deras val av hyggesfria metoder. Genom att använda en webbaserad enkät inkom 84 svar från skogsägare. Plockhuggning identifierades som den mest önskvärda metoden följt av överhållen skärm. Ekonomi och biologisk mångfald var viktiga faktorer vid val av hyggesfri skötselmetod. Respondenterna önskade mer kunskap om olika metoder, ekonomiskt utfall samt påverkan på den biologiska mångfalden vid användning av hyggesfria skogsbruksmetoder. Brist på kunskap var en stor anledning till att tidigare inte ha brukat skogen med hyggesfria metoder.