Det här arbetet har med hjälp av en litteraturstudie och en skötselsimulering i Heureka visat att plockhuggning kan innebära ökad, minskad eller lika god ekonomisk lönsamhet som trakthyggesbruk, mätt i nuvärde. Vilken skötsel som resulterar i högst nuvärde beror på när i omloppstiden jämförelsen görs, skogens tillstånd och vilken kalkylränta som används. Det är ekonomiskt fösvarbart att välja plockhuggning då ett skogsbestånd har hög potential för värdetillväxt, framför allt gallringsskog. I skogar med jämn diameterfördelning och grov medelstam är däremot trakthyggesbruk det enda ekonomiskt rationella alternativet. Bäst ekonomi i plockhuggning fås när stamval görs utifrån måldiameter. Urvalet kan ytterligare förfinas genom att inkludera konkurrens, stamkvalitet och grönkronas storlek. Trakthyggesbruket möjliggör högre medeltillväxt men innebär också större risker. Sammantaget verkar det inte finnas någon anledning att av ekonomiska skäl avråda från vare sig trakthyggesbruk eller plockhuggning. Utgångspunkten vid skoglig rådgivning bör i stället vara skogsägarens mål och skogens förutsättningar.