Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Tjädern (Tetrao urogallus) är en av arterna skogshöns med sitt utbredningsområde Europa och Ryssland. Den är väl anpassad till ett liv i det norra barrskogsbältet. Beståndet av tjäder har minskat kraftigt under efterkrigstiden över hela sitt utbredningsområde utanför Ryssland, där den dock har ökat i antal. Tack vare den ökningen anger BirdLife International beståndet som stabilt. Anledningarna till nedgången i norra delen av Europa består troligen av flera orsaker varav de förändrade skogsbruksmetoderna under andra halvan av 1900-talet kan vara en av de viktigaste. Klimatfaktorer och förändrat predationstryck kan vara andra orsaker.</p><p>För att försöka se effekterna av genomförda skogsbruksåtgärder inom upptagningsområdet för tjäderns lekplatser, har 12 lekplatser i norra Skaraborg som var inventerade under 1990-1995 återinventerats under våren 2005. Antalet tuppar idag på dessa lekplatser har jämförts med tidigare situation. Ingen lekplats uppvisar någon ökning av tuppar på leken och på 5 ställen har leken övergivits helt. Arealer för de olika markslagen har uppmätts inom de 300 ha som utgör en lekplats. Analyser av korrelationen mellan de olika markanvändningarna och antalet tuppar har inte gett några signifikanta resultat (p > 0,05). Det finns en signifikant korrelation mellan förlorat antal tuppar och förändrad andel plantering (p<0,05), det har betydelse från vilken nivå förändringen sker. Anledningarna till att tupparna försvunnit på en del ställen och minskat på andra skulle kunna vara resultatet av den samlade effekten av dels skogbruksåtgärder dels övriga faktorer. Det verkar vara betydelsefullt hur stort hygget är och var det ligger i förhållande till lekcentrum om det ska påverka tjädern. Ska hänsyn kunna tas när skogsbruksåtgärder planeras är det en förutsättning att lekplatsen är känd av berörda parter. Tjäderns höga krav på sin miljö med flera olika biotoper inom reviret och dess preferens för äldre skogar med lång kontinuitet gynnar många andra arter, vilket i sin tur även gör tjädern användbar som paraplyart inom naturvården.</p> / <p>The capercaillie (Tetrao urogallus) is one of the species of wood fowls with distribution in Europe and Russia. It is well adapted to a life in the northern coniferous forest area. The population of capercaillies has diminished considerably during the postwar period in the whole distribution area outside Russia, where it on the contrary has increased in number. Because of this increase the BirdLife International states the population as stable. The reasons for the decrease in the northern part of Europe are believed to emanate from different sources of which the changing methods in forestry during the second half of the 20th century seem to be one of the most important ones. Climate conditions and changed predacious pressure are other possible causes.</p><p>In an attempt to observe the effects of the measures in forestry taken within the distribution areas of the mating grounds of the capercailzies, twelve sites in the northern county of Skaraborg, registered during the years 1990-1995, were again registered in spring 2005. The number of male birds today on these grounds has been compared to the number of earlier registrations. No mating ground shows an increase in the number of male birds and in five places the mating ground has been totally abandoned. Within the mating ground consisting of 300 hectares the acreage of different kinds of land has been measured. The analysis of the correlation between the use of the different kinds of land and the number of male birds has not given any significant results (p> 0,05). There is one significant correlation between lost numbers of male birds and the alter of the share of plantation (p<0,05). The reason why the male birds have disappeared and in other places have diminished in number could be the result of the increased effect of both the forestry measures taken and other factors. The size of the cutting area as well as the location in relation to the centre of the mating ground seems to be of importance in influencing the capercaillie. The knowledge of the mating grounds is therefore essential to the concerned parties in planning forestry measures in a considerate way. The capercaillie has high demands upon its environment with several different biotopes within its territory; its preference for old forests with a long continuity favors several other species, which thereby makes the capercaillie useful as a general covering species in the nature conservation work.</p>

Den biologiska mångfalden och strukturen i svensk skog förändras och blir allt mer onaturlig, fossila energikällorna som idag används måste ersättas av hållbara alternativ och skogen beskrivs som en sådant hållbart alternativ. För att se vad som bör göras samt vad som görs för att förändra påverkan på skogen undersöks det rådande politiska läget gällande skogen. Litteraturstudiens syfte är att belysa skogsbrukets roll i eventuell förändring av naturlig skogsstruktur och biologisk mångfald. skogen som förnyelsebar energikälla problematiseras. Det centrala innehållet i ekologiundervisningen granskas och tillgången till undervisningsmaterial i svensk ekologi i gymnasieskolan undersöks för att belysa eventuella brister. Studien visar att skogsbruket har stor påverkan på skogsstruktur och biologisk mångfald samt att energi från virkesråvara inte är en klimatneutral lösning på energiförbrukningen. Studien visar även på brist i svensk undervisning kring dagens miljöfrågor. / <p>Ingen presentation pga Corona</p>

Att klippa sly är en uppgift som behöver uträttas på plats där det växer, vilket oftast är ute i skogen. Skogen är för en maskin sällan en väldefinierad miljö och förhållanden som arbetet ska uträttas i förändras konstant. Att automatisera arbete som ska uträttas i svårkontrollerad miljö innebär många utmaningar, moment som för en människa är triviala är ofta inte möjliga för en maskin som arbetar under föränderliga omständigheter. Det här arbetet undersöker vilka typer av verktyg som kranarm och mjukvara som kan användas för att lösa den typen av problem samt ett förslag till en praktisk lösning på problemet med slyklippning med hjälp av dessa verktyg. Projektet avslutades då lösningsförslaget fortfarande är i prototypstadium och är inte ämnat för industri utan behöver vidare förfining innan lösningen kan tillämpas i praktiken. / Cutting brush wood is a task that needs to be performed where it grows, which is usually in a forest. The forest is an environment that is difficult to map for a machine and the environment the task is to be performed in is constantly changing. To automate a task that is to be performed in such environment comes with a range of challenges, tasks that are trivial for a human being may not be possible for a machine that is working inside a shifting environment. This thesis is looking at what type of tools such as jib and software may be used to solve these types of problems and will also present a proposed practical solution for brush wood cutting using these tools. The projects cut-off was at a prototype state and is not meant for industrial application but will need some further refinement before it is applied practically.

The purpose of the study is to investigate how people, in a situation of ongoing environmental and climate change, problematize Swedish forestry. Based on the discourses and logics that are expressed, the focus is on how the resistance is made through notions of the Swedish forest, social categories, nature and man's place in nature. The analysis shows how scientific knowledge and cultural knowledge from the participants' imaginary worlds interact in the crisis discourse the group creates about the Swedish forest. In the social reality of the crisis discourse, it becomes central to make other people "wake up" and see how forestry and the majority's way of life threatens not only the forest but all life on earth. The discussions can be described as a negotiation over what is "natural" as well as what and who is imagined to be part of "nature". Paradoxically, man is articulated both as part of ecological systems and as an "unnatural" intruder in nature: like a pest.

Sverige har under de senaste åren åtagit sig att minska sin klimatpåverkan vilket har lett en ökad övergång till eldrift hos bland annat röj- och motorsågar som används i skogsbruket. Olika egenskaper har visat sig påverkas positivt av övergång till batteridrift såsom buller, avgaser, ergonomi samt minskade vibrationer. Syftet med denna studie var att studera vilken efterfrågan som fanns på de egenskaper som var förknippade med batteridrivna röj- och motorsågar inom skogsbruket, vilka förbättringsbehov som fanns på dem samt undersöka vilka erfarenheter som de olika aktörerna hade av dessa inom skogsbruket. För studera efterfrågan på olika egenskaper samt vilka förbättringsbehov som fanns på röj- och motorsågar genomfördes sju kvalitativa intervjuer av semistrukturerad typ.  Resultatet av intervjuerna visade på att batteridrivna röj- och motorsågar generellt ansågs vara enklare att använda, tystare, smidigare samt vibrerade mindre. Till batteridrivna röj- och motorsågars nackdelar hörde framförallt bristande batterikapacitet och effekt.

No description available.

Skogens miljö och dess biodiversitet har ett stort ekonomiskt- ochrekreationsvärde för människor. Skogsbruket påverkar skogsmiljön på olika sätt,till exempel menar vissa att brukandet av skogen är ohållbart med avseende påarters utbredning och förekomst då det anses påverka många arter ochskogsmiljön negativt. Ofta lyfts skogsbolagen i debatten som den enhet som måsteförändra sitt brukande.Efter jämförelse mellan privata- och bolagsägda bestånd visade resultatet intenågon större skillnad i arters förekomst mellan de båda ägarformerna.Skogsbolagens bestånd innehöll sammanlagt flest antal växtarter medan deprivatägda innehöll fler anmärkningsvärda arter. Ett t-test visade att insamlad datainte hade underlag nog att styrka hypotesen som var att det skulle finnas störreantal arter i de privatägda skogarna som därmed skulle indikera en högrebiodiversitet. Detta eftersom privatägda skogar ofta har en historik av andraskötselmetoder än de som är vedertagna av skogsbolagen. Vidare studier medstörre underlag av data behövs för att kunna utveckla jämförelsen av de olikaägarformerna.

Studien syftar till att klargöra nuläget i den svenska skogsbaserade bioekonomin. För- och nackdelar med olika utvecklingsmöjligheter har studerats, begränsningar finns för utvecklingen och framtidsmöjligheterna för en cirkulär bioekonomi i Sverige. Den dominerande råvarubasen för den cirkulära bioekonomin i Sverige är skogen. I dagsläget är det framför allt massa-, pappers- och sågverksindustrin som är väl utvecklad och kan räknas till en framgångsrik cirkulär bioekonomi i Sverige. En cirkulär bioekonomi bidrar till en grön omställning för att fasa ut användningen av fossila råvaror, vilket anses vara den största fördelen. Politiska beslut både i Sverige och inom EU kan genom vissa lagförslag begränsa tillgången på råvaror, det är också det största hotet. Möjligheterna är främst långsiktiga spelregler, där tydliga ramverk, affärsmodeller och bioekonomistrategier tas fram.

I denna uppsats presenteras och utreds artskydd i skogen och ersättningsrätt vid förlorad rådighet av skogsmark på grund av artskydd. Utredningen görs med kritisk rättsdogmatisk metod vilket innebär att utöver de primära rättskällorna används även andra väl utvalda källor som artiklar och myndighetsutlåtanden i syfte att bereda ett större perspektiv och sakligt grundade argument och slutsatser. Den svenska artskyddslagstiftningen är grundad på två EU-direktiv (naturskyddsdirektiven) som syftar till att främja biologisk mångfald och bevarandet av djur, växter och dess livsmiljöer. Åtgärder som vidtas i skog där arter som omfattas av naturskyddsdirektiven vistas måste vara i enlighet med direktiven. De berörda arterna får inte dödas, infångas eller störas och åtgärder ska vidtas för att säkerställa att dess bevarandestatus inte påverkas. Uppsatsen utreder i vilka situationer planerade åtgärder anses vara i strid med dessa bestämmelser men även vilken rätt markägaren har till ersättning om en skogsåtgärd förbjuds på grund av artskydd. Bestämmelser om rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar finns både i regeringsformen och miljöbalken. Det framgår dock inte om avverkningsförbud på grund av artskydd omfattas av dessa bestämmelser. Eftersom uppsatsen utreder rättsfrågor som är under pågående rättsutveckling är uppsatsens huvudsakliga bidrag en diskussion av rådande rättsläge och analys av tidigare tillämpning.