No description available.

Det här examensarbetet gjordes för Cranab i Vindeln. Cranab tillverkar gripare för det mekaniserade skogsbruket, som används för att samla upp och förflytta avverkat timmer. En gripare består av två huvuddelar, gripklorna samt en vagga. Vaggan är uppbyggd av flertalet olika delar, varav två sidoplåtar, en höger samt en vänsterplåt. Sidoplåtarna skärs ut i en laserskärprocess och bockas i en pressmaskin, för att sedan svetsas samman. I dagsläget sker inmätningen av sidoplåtarna i pressmaskinen manuellt, vilket tar lång tid samt att det finns en risk att resultaten inte blir konsekvent.Arbetet gick ut på att ta fram ett konstruktionsförslag av en pressfixtur till Cranab. Genom att skapa en fixtur kan pressmomentet genomföras snabbare och med högre kvalité på slutprodukten. Detta bidrar till att göra Cranabs tillverkning effektivare och mer flexibel. Fixturen ska anpassas till den befintliga pressmaskinen och kunna hantera båda sidoplåtarna.Vid konstruktion av en fixtur är det många parametrar att tänka på, konstruktionen måste anpassas till den befintliga maskinutrustningen och uppfylla uppsatta krav på både kvalitet och arbetsmiljö. Samråd genomfördes med produktionspersonalen för att ta tillvara deras praktiska erfarenheter och åsikter. Det färdiga konstruktionsförslaget är en tydlig förbättring jämfört med nuvarande hantering och uppfyller de uppsatta kraven och önskemålen. / This bachelor thesis was made for Cranab in Vindeln. Cranab manufactures grapples for the mechanized forestry, which are used to collect and move harvested timber. A grapple consists of two main parts, the gripping claws and a cradle. The cradle is made up by several different parts, whereof two side plates, a right and a left side plate. The side plates are cut in a laser cutting process and are then bent in a press machine, before they are welded together. In the present situation the side plates are feed in to the press machine manually, which takes a long time and the risk is that result is not consistent.This work was to develop a design proposal of a press fixture to Cranab. By creating a fixture the pressing step can be performed more quickly and with higher quality to the final product. This contributes to making Cranabs production more efficient and flexible. The fixture has to be adapted to the existing press machine and must be able to handle both side plates.When designing a fixture there are many parameters to consider, the design must be adapted to the existing machinery and meet the set requirements for both quality and work environment. Consultation with the production staff were carried out to take advantage of their practical experiences and opinions. The final design proposal is a clear improvement over the current handling and meets the stated requirements and demands.

För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fäbodliv är skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen då den finns i allt från luften vi andas till  arbetstillfällen. I "Skogsbränsle skapar arbete på hemmaplan" möter du några av personerna som skogsindustrin sysselsätter. Hur ska vi förvalta den stora tillgång som skogen är? I "Nytänk i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff.

No description available.

Previous studies suggests that reindeer grazing lichen enhances the growth of pine trees in a pine forest in northern Finland. The aim of this study is to determine if reindeer grazing increase tree growth in other parts of the Nordic countries. Since climate is a major driver of variation in tree growth, the effect of the climate was studied by drilling 47 trees in 10 different locations on Ängesön, Holmöarna. This island has a unique grazing history since it was ungrazed for almost a century before it recently (2015) started to be used as winter pasture for reindeer again. The width of cores rings was analyzed to measure tree growth during the last 20 years, which includes the years before and after the reindeer grazing was reintroduced. Annual tree growth was also compared with climate data and tree age during the study period (2000–2019). Tree growth decreased during the study period. This was partly explained by reduced tree growth with increasing tree age. It was also related to changes in temperature and rainfall. Reindeer grazing, on the other hand, did not affect tree growth. It could be that some other factor is limiting tree growth on Ängesön than in northern Finland, or that the positive and negative effect of reindeer cancel each other out.

Drönarteknik inom skogsuppskattning blir allt vanligare. Klave har alltid varit det vanliga verktyget att använda för diametermätning i brösthöjd av träd. Ny teknik har gjort det möjligt att mäta brösthöjdsdiameter genom att filma träden med drönare. Från filmen skapas ett skalenligt tredimensionellt punktmoln där brösthöjdsdiameter kan utvinnas, processen kallas för videogrammetri. Denna studie undersöker precisionen hos diametermätning genom videogrammetri från drönare.

I skogsplantskolor har styrolit länge använts som täckmaterial på nysådda plantor. Styroliten skyddar fröet och gör så att torven behåller fukten bättre. Styrolit har en baksida, det är ett icke förnybart material tillverkat av olja och materialet följer med plantorna ut i skogen. Ersättare för styrolit finns men dess effekt på plantproduktionen är inte helt kartlagd. Syftet med denna studuie var att jämföra effekterna av styrolit och sågspån som täckmaterial och se vilken påverkan de har på grobarhet, tillväxt och vitalitet. Resultatet av studien visade att täckning med sågspån gav en bättre total grobarhet än täckning med styrolit. Studien visade också att höjdtillväxten hämmas av ett tjockare sågspånslager. Indikationer fanns på att grövre fraktioner av sågspån gav bättre tillväxt hos tall än täckning med finare fraktioner.

The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing. The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works. With the impending introduction of a Swedish national forest programme the platform to integrate the social values of the forest into Swedish forestry seems to appear. Also reviewing the legal structure concerning forest is necessary, among other things the forestry act should be repealed and the environmentally concerned codes should be in the environmental act. Codes regarding the forest sector should be in a separate act.

Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats. Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog. Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län. En additiv Generalized linear model (GZLM) har använts, och prediktionen baseras på jordmån, berggrund, höjddata och grundvattendata. Resultatet av första testet, baserat på de träningspunkter som utgjorde grunden för modellen, och av valideringen med nya, oberoende punkter från andra skogsområden, skiljer sig åt. Det första testet indikerar att prediktionen fungerar väl för flera av skogstyperna, medan valideringen ger motsatt bild och visar att prediktionen i praktiken inte fungerar. Om modellen vidareutvecklas och kan fungera skulle den kunna underlätta och effektivisera skötsel av skog, t.ex. vid kontinuerligt skogsbruk anpassat efter naturlig skogstyp. Fältarbetet skulle kunna koncentreras till områden som predikterats till lämplig skogstyp. / Sweden is covered by 60 % forestland, and most of it is used in forestry. There is a debate about the forestry methods in Sweden, where clear felling is the most commonly used practice, and alternate methods are being developed. Some of these methods, for example the Lübeck model, is focused on producing the best suited forest for a site, based on the environmental conditions. That forest would probably be of the natural forest type of that location. With this study a model is developed to predict natural forest types based on easily available GIS-data and without using remote sensing. Remote sensing is not considered to be useful in this particular case, since only the already existing vegetation can be analyzed using that method. Existing forests are likely to have been planted, and does not necessarily correspond to the type of vegetation that would develop, were there no human impact. The study was conducted by using forested areas that could be assumed to be natural (within nature reserves and other protected areas) in Askersund municipality, Örebro county, Sweden. An additive Generalized Linear Model (GZLM) has been used, and the prediction is based on soil, bedrock, elevation data and ground water data. The results from the first test, based on the training points on which the model was built, and the validation based on new, independent points from different forest areas, differ. The first test indicate that prediction works well for several of the forest types, while the validation gives the opposite results and shows that the prediction does not actually work. If the model was further developed and would become a working tool, it could make forest management easier and more effective, for example when continuous forestry is carried out. Field work could be concentrated to areas where the forest has been predicted to be of desired type.

<p>Skogen har genom åren varit föremål för många meningsmotsättningar och konflikter. Ett särskilt symbolladdat centra tycks kalhygget vara och syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av ett dagspressmaterial studera hur kalhyggesdebatten tagit sig uttryck historiskt. Debatten har följt på den hegemoniska position kalhyggesbruket erövrat efter andra världskriget inom ramen för storskalighet och rationalitet. Rikligast med exempel har dock 1970-talets första hälft kunnat bestå med. Kalhygget försvaras till stor del utifrån en berättelse om den producerande skogen som anknyter till vad som betecknats som modernitet. Kritiken tar å sin sida spjärn mot andra värden och berättelser som genom att delas av kalhyggets förespråkare blir ett slags teman som debatten kretsar kring. Dessa anknyter såväl till nationalism som till de perspektiv som följde med miljörörelsen och den nya vänstern i samband med den så kallade radikaliseringsvågen. Under 80-talet finns tendenser till att distinktionen mellan att kalhugga och att inte göra det blir mindre självklar men upplevelsen av att skogen skövlas fortsätter att dela lägren. Ebba Lisberg Jensen menar att skogsbruksdebattens kärna ligger i om skogen är helgedom eller råvarulager. Här förslås istället att den avgörande aspekten har att göra med avstånd och huruvida skogen ex- eller inkluderas i den värld vi lever till vardags. Två olika förhållningssätt till skogen som i sig själva inte är omöjliga att förena men vars harmoni utmanas av det storskaliga kalhyggesbrukets fysiska avtryck i skogen. Kalhyggesdebatten kan med andra ord inte ensidigt förstås som en miljöfråga och inte heller som en konflikt mellan ekonomiska intressen kontra rekreations- eller estetiska intressen. Det är en motsättning som genom kalhygget sprungit ur en skiljaktighet mellan olika uppfattningar om vad skogen är och bör vara, om vad berättelsen om skogen i sin essens handlar om.</p>